• Me o Mike

    Är ungdomarna annorlunda idag?

    Är det så att dagens ungdomar/tonåringar är mycket "jobbigare", otrevligare och har mindre hyfs än vad dom hade för en si så där 15 år sedan?

    Jag blir nästan chockad när jag är ute och tex åker tåg när jag ser dessa gäng med tjejer..

    Dom är så sminkade så dom knappt ser ut genom deras ihopklibbade ögonfransar, sidbenan börjar vid ena örat och är sen touperat 4 dm och dom tuggar tuggummi, skriker och gråter omvartannat. Pratar i mobilen högt och blänger snett på allt och alla!?

    Jag kan inte minnas att det var så när jag var "ung"!!!

  • Svar på tråden Är ungdomarna annorlunda idag?
  • UnderYtan

    Jag tror inte det är så stor skillnad på ungdomarna idag och ungdomarna för 15 år sen. Det är bara omgivningarna som har förändrats.

    Såhär har det väl alltid varit, att äldre generationer inte förstår sig på de yngre för så var det ju inte minsann när man själv var ung.

    Jag jobbar med ungdomar 12-20 år och i grund och botten är det samma slags ungdomar som när jag själv var i den åldern.

    Och man får tänka på att det är långt ifrån alla ungdomar som har alla dessa materiella saker. Man kan tycka att var och varannan unge har det men när man jobbar med ungdomar på olika sätt så märker man att så inte alltid är fallet.

  • TaBz

    Jag tycker det är sig väldigt likt! Till och med samma humor som när jag var i den åldern...

  • chokladkaffe

    Jag håller med om det där att skrika och uppföra sig som att man är korkad på bussar och tåg. En hållplats innan jag hoppar av hemma är en skola och det är samma grej varje eftermiddag där. Tonåringarna springer av och på och av och skriker och gormar och beter sig korkat. Fast en gång ssshh-ade de varandra när de såg att lillen satt i selen och sov

  • Lavish

    Jag vet inte för jag kan ju inte räkna min erfarenhet mer än säg 10 år tillbaka (är 24). Men jag tror det när jag ser det, och sett det har jag inte. Tror att det funnits bråkiga, stöddiga och störiga ungdomar i alla tider. Anledningen till att folk som är äldre säger att ungdomarna förändrats är bara för att de glömt hur det var, inte känner de nya ungdomarnas koder och språk, och inte längre kan identifiera sig med dem.

  • Me o Mike

    Visst, man glömmer en del, men jag MINNS att jag alltid hade respekt för andra människor.


    Lavish skrev 2009-10-14 20:44:12 följande:
    Jag vet inte för jag kan ju inte räkna min erfarenhet mer än säg 10 år tillbaka (är 24). Men jag tror det när jag ser det, och sett det har jag inte. Tror att det funnits bråkiga, stöddiga och störiga ungdomar i alla tider. Anledningen till att folk som är äldre säger att ungdomarna förändrats är bara för att de glömt hur det var, inte känner de nya ungdomarnas koder och språk, och inte längre kan identifiera sig med dem.
  • Lavish

    Zack o Bella skrev 2009-10-14 20:58:20 följande:


    Visst, man glömmer en del, men jag MINNS att jag alltid hade respekt för andra människor.
    Javisst, det hade jag också. Det hade emellertid inte samtliga av mina kamrater. Hade alla dina jämnåriga det?
  • Pallas

    Zack o Bella skrev 2009-10-14 10:19:20 följande:


    Är det så att dagens ungdomar/tonåringar är mycket "jobbigare", otrevligare och har mindre hyfs än vad dom hade för en si så där 15 år sedan?
    Nej.
  • SailorGirl
    Pallas skrev 2009-10-14 21:07:43 följande:
    Zack o Bella skrev 2009-10-14 10:19:20 följande:Nej.
    Tror inte jag heller. Enda skillnaden är ytan och att vi inte tillhör dem längre.

    Hade på tal om det materiella en kompis i högstadiet som hade egen tv, tre egna rum i huset, trumset och en privat trum-lärare, spelkonsol och spel i mängder, en skivsamling på åtminstone 300 skivor etc. etc.

    Var hon lycklig? Nej. Hon fick bara materiella ting och pengar av sina föräldrar, aldrig en kram, eller annan kärleksbetygelse. Jag blev inte förvånad, men ledsen, när hon tyckte mina föräldrar var äckliga som pussades hej och hejdå och påstod att det bara var folk med problem i sina förhållanden som måste "hålla på så".

    Ting gör varken från eller till. Att man vet om man är älskad gör. De som är det är sällan utagerande, enligt min erfarenhet, för de är trygga i sig själv.
  • Shaun the sheep

    Jag är iofs ganska ung själv, är "bara" 21, men tycker det är synd med alla som skyller på dator och tv-spel. Jag är själv inget fan direkt, men jag tycker verkligen inte man kan skylla på spelen i sig. I så fall är det väl föräldrarnas skyldighet att se till att ungarna inte håller på med sånt? Jag har aldrig haft en egen dator, inte ens nu när jag flyttat hemifrån. Man behöver ingen egen dator om man är 14 år. Om föräldrarna ändå väljer att skaffa dator plus en himla massa tillbehöv (typ spel eller webcam), Ja, då får dom helt enkelt acceptera att barnen kanske blir "beroende", för man det är så mycket mer än bara spel. Många unga idag har kanske inte så många vänner, då är internet ett bra ställe att ändå prata, via msn tillexempel.

    Och min pojkvän är 33, han är uppvuxen med dataspel ändå. Fick sin första dator -83 och spelen kom inte mycket senare. Så att skylla på att vi 80 och 90talister är otrevliga bara pga det är struntprat. Min pojkvän har det då blivit folk av! :)

  • MsLili

    Ingen stor skillnad. Men jag är ju bara 22år :P...Däremot när de gäller dagens barn o när jag var barn alltså under 12år, då är det en stor skillnad. Nu har man mobil när man går i förskolan, sitter mycket framför tv o dator (och äger självklart egen tv, laptop osv), klädstilen är mer "vuxen" nu...Usch de tycker jag har gått över gränsen. Barn ska va barn :)

  • LyckligtSlut

    Njäh, tror inte det. Tycker att ungarna t o m ofta lyssnar på samma band som jag gjorde i deras ålder, spelar samma spel osv. Tycker det mesta är likt förutom att de börjar ha sex så jäkla tidigt.

  • Me o Mike

    Jo dom ska vara väldigt vuxna idag i en ung ålder..

    Jäkligt trist!!


    LyckligtSlut skrev 2009-10-16 09:12:51 följande:
    Njäh, tror inte det. Tycker att ungarna t o m ofta lyssnar på samma band som jag gjorde i deras ålder, spelar samma spel osv. Tycker det mesta är likt förutom att de börjar ha sex så jäkla tidigt.
  • emmakatta

    "Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare."

    Det är Sokrates ord om ungdomar....... Inte direkt en ny företeelse att anse att de unga är ouppfostade

  • Lavish
    emmakatta skrev 2009-10-16 09:51:54 följande:
    "Våra dagars ungdom älskar lyx. Den uppträder ohövligt, föraktar auktoriteter, har ingen respekt för äldre människor och pratar när den borde arbeta. De unga reser sig inte längre upp när äldre personer kommer in i ett rum. De säger emot sina föräldrar, skryter på bjudningar, glufsar i sig efterrätten vid matbordet, lägger benen i kors och tyranniserar sina lärare."Det är Sokrates ord om ungdomar....... Inte direkt en ny företeelse att anse att de unga är ouppfostade
    Ja exakt. "ungdomsbrottsligheten ökar" och dylikt har suttit på löpsedlarna så länge löpsedlar existerat. Innan dess i de kommunikationskanaler som fanns då. Det har nog alltid varit vuxna som plötsligt inser att de inte hör hemma hos, eller förstår sina samtida ungdomar. Och eftersom de tidigare gjorde det utgår de ifrån att det är ungdomarna som har förändrats. Så när du tänker tanken "ungdomarna ha förändrats" så är nog sanningen oftast att det är du som har förändrats.
  • ragatan

    Zack o Bella skrev 2009-10-16 09:40:30 följande:


    Jo dom ska vara väldigt vuxna idag i en ung ålder..Jäkligt trist!!
    Jag tycker det är tvärtom. Ungdomarna uppför sej som barn långt upp i tjugoårsåldern. Ytan äroväsentlig, smink, frisyrer och kläderm piercingar och tatueringar.... det är bara saker ungdomar gör för att synas. Det som jag tycker är annorlunda är oförmågan till hänsyn, oviljan till ansvarstagande och hur självklart de kräver saker. (Gäller inte alla ungomar).
    Visserligen har jag egna barn som börjar bli vuxna, så min ungdomstid är ganska långt borta. Men jag minns faktiskt och känner igen mej i upproret och galenskaperna. Men däremot känner jag mej främmande för mycket annat. Vi flyttade hemifrån tidigt, ofta i samband med gymnasiet. Man bodde inackorderade. Med gemensa dusch, kokplatta, pfta i källare eller trånga vindsutrymmen som konverterats till uthyrningsrum. Man lärde sej att rätta munnen efter matsäcken. Visst, man levde på nyponsoppa för att ha råd med modegrejer, jobbade extra där man kom åt för att få ihop lite pengar. Hjälp från föräldrar var ingen självklarhet, möbler fick man överta från äldre släktingar som bytte möblemang.
    Man fick helt enkelt stå på egna ben.
    Idag sitter ungarna på sina rumpor och gnäller. De ska ha Ipods, PS3 och märkeskläder.... Lärarna är knäppa och skolan trist så dit går man inte. Man skiter i att passa tider, svarar uppkäftigt och oförskämt på frågor och brer ut sej som om de ägde världen. Föräldrar ska skjutsa, tillhandahålla pengar och helst bara hålla käften. Andra vuxna har ingen talan alls. Respekten för andra existerar inte. En stor del av dagens ungdomar anser att deras behov alltid väger tyngre än andras. Oavsett vad det gäller.
    Och der är en process som pågått under ganska lång tid. De sista femton åren har egoismens bland tonåringarna ökat succesivt.
  • Lavish
    ragatan skrev 2009-11-20 13:42:18 följande:
    Zack o Bella skrev 2009-10-16 09:40:30 följande:
    Jag tycker det är tvärtom. Ungdomarna uppför sej som barn långt upp i tjugoårsåldern. Ytan äroväsentlig, smink, frisyrer och kläderm piercingar och tatueringar.... det är bara saker ungdomar gör för att synas. Det som jag tycker är annorlunda är oförmågan till hänsyn, oviljan till ansvarstagande och hur självklart de kräver saker. (Gäller inte alla ungomar). Visserligen har jag egna barn som börjar bli vuxna, så min ungdomstid är ganska långt borta. Men jag minns faktiskt och känner igen mej i upproret och galenskaperna. Men däremot känner jag mej främmande för mycket annat. Vi flyttade hemifrån tidigt, ofta i samband med gymnasiet. Man bodde inackorderade. Med gemensa dusch, kokplatta, pfta i källare eller trånga vindsutrymmen som konverterats till uthyrningsrum. Man lärde sej att rätta munnen efter matsäcken. Visst, man levde på nyponsoppa för att ha råd med modegrejer, jobbade extra där man kom åt för att få ihop lite pengar. Hjälp från föräldrar var ingen självklarhet, möbler fick man överta från äldre släktingar som bytte möblemang. Man fick helt enkelt stå på egna ben.Idag sitter ungarna på sina rumpor och gnäller. De ska ha Ipods, PS3 och märkeskläder.... Lärarna är knäppa och skolan trist så dit går man inte. Man skiter i att passa tider, svarar uppkäftigt och oförskämt på frågor och brer ut sej som om de ägde världen. Föräldrar ska skjutsa, tillhandahålla pengar och helst bara hålla käften. Andra vuxna har ingen talan alls. Respekten för andra existerar inte. En stor del av dagens ungdomar anser att deras behov alltid väger tyngre än andras. Oavsett vad det gäller.Och der är en process som pågått under ganska lång tid. De sista femton åren har egoismens bland tonåringarna ökat succesivt.
    Fast jag undrar ändå om det här inte är du som förändrats och inte längre förstår. För jag är 24 och inte så långt ifrån den tiden jag antar du menar. Och jag känner inte alls igen mig i vad du säger. Jag känner inte heller igen särskilt många bekanta och vänner i vad du säger. Taskiga ettor i andra hand, ärvda möbler eller inköpta på myrorna, lånade bergsprängare och storkok med linsgryta är vad jag känner igen från slutet på tonåren och början av de 20. Och inte har jag hört någon gnälla och mena allvar. Det har sin charm. Vad för ungdomar är det du känner egentligen?
    För bortskämda slynglar har nog funnits i alla tider.
  • Amine

    Skillnaden är inte särskilt stor. Men samhället i stort har förändrats (tex. it och teknik utvecklingen) så SJÄLVKLART har dessa vanor även förändrats bland barn/ungdomar - och tur är väl det.

  • Migrän

    Lite tror jag att det kan vara att jantelagen börjar försvinna, ungdomar idag uppfostras inte till att passa in i samhället på samma sätt som förr (missförstå mig rätt här) Det är okej att sticka ut och märkas på ett annat sätt. Man ska ta för sig och inte bry sig så mycket om vad andra tycker vilket givetvis har både positiva och negativa effekter.

    Sen tror jag också tyvärr att vi på lång sikt kommer märka av att curlingfenomenet har spridit sig som en löpeld genom landet. I sin jakt på att vara dom perfekta föräldrarna så gör man barnen en björntjänst genom att tro att dom och deras känslor är gjorda av porslin. Man behöver motgångar för att lära sig och utvecklas, dessa bör givetvis vara anpassade efter barnens ålder men rent generellt tror jag vi gör det för lätt för dem. 

    Jag har jobbat med barn och det är inte klokt hur många av dem som är helt okapabla till att hantera så enkla saker som att vara arg, ledsen, avundsjuk, ha ont eller helt enkelt inte få fullständig uppmärksamhet när de ber om det. Jag ser ett sådant mardröm scenario framför mig när dessa barn blir tonåringar, får hjärtat krossat och måste gå på medicin för att dom aldrig tillåtits lära sig hur man hanterar jobbiga känslor. Och bakom dem kommer förtvivlade föräldrar stå för att det är ett problem som dom inte kan lösa åt barnen.

Svar på tråden Är ungdomarna annorlunda idag?