Zack o Bella skrev 2009-10-16 09:40:30 följande:
Jo dom ska vara väldigt vuxna idag i en ung ålder..Jäkligt trist!!
Jag tycker det är tvärtom. Ungdomarna uppför sej som barn långt upp i tjugoårsåldern. Ytan äroväsentlig, smink, frisyrer och kläderm piercingar och tatueringar.... det är bara saker ungdomar gör för att synas. Det som jag tycker är annorlunda är oförmågan till hänsyn, oviljan till ansvarstagande och hur självklart de kräver saker. (Gäller inte alla ungomar).
Visserligen har jag egna barn som börjar bli vuxna, så min ungdomstid är ganska långt borta. Men jag minns faktiskt och känner igen mej i upproret och galenskaperna. Men däremot känner jag mej främmande för mycket annat. Vi flyttade hemifrån tidigt, ofta i samband med gymnasiet. Man bodde inackorderade. Med gemensa dusch, kokplatta, pfta i källare eller trånga vindsutrymmen som konverterats till uthyrningsrum. Man lärde sej att rätta munnen efter matsäcken. Visst, man levde på nyponsoppa för att ha råd med modegrejer, jobbade extra där man kom åt för att få ihop lite pengar. Hjälp från föräldrar var ingen självklarhet, möbler fick man överta från äldre släktingar som bytte möblemang.
Man fick helt enkelt stå på egna ben.
Idag sitter ungarna på sina rumpor och gnäller. De ska ha Ipods, PS3 och märkeskläder.... Lärarna är knäppa och skolan trist så dit går man inte. Man skiter i att passa tider, svarar uppkäftigt och oförskämt på frågor och brer ut sej som om de ägde världen. Föräldrar ska skjutsa, tillhandahålla pengar och helst bara hålla käften. Andra vuxna har ingen talan alls. Respekten för andra existerar inte. En stor del av dagens ungdomar anser att deras behov alltid väger tyngre än andras. Oavsett vad det gäller.
Och der är en process som pågått under ganska lång tid. De sista femton åren har egoismens bland tonåringarna ökat succesivt.