Religionens ära och skuld

Jag tror att Luther fortfarande är djupt inrotat hos folk i Sverige, både troende och icke-troende. 

Luther funderade mycket kring Romarbrevets "Den rättfärdige skall leva av tro", om Guds rättfärdighet. Som jag har förstått det ligger det i det begreppet "Guds rättfärdighet" att om man har "rätt tro" på Gud så finns det inte en vred Gud.

Om man däremot har "fel tro" på Guds rättfärdighet tror man att rättfärdigheten handlar om sådan rättvisa som människor sysslar med, att straffa dem som gjort orätt.

Så jag tror att det handlar om synen på Guds rättfärdighet.

Och så tror jag att det handlar om den allmänna synen att:
Gud är god och gör gott. När människor gör gott, gör de som Gud.
Alla människor har brister och gör ibland fel, då gör de inte som Gud.

Förutom det som jag snappat upp om Luther inom religionsundervisningen kommer jag att tänka på Freud och mänskliga försvarsmekanismer som en möjlig förklaring:

Identifikation (med Guds godhet för att göra goda handlingar)
Projektion (genom att beskylla något annat än religionen (och Gud) för bristerna)
Förnekande?
Rationalisering?

Men är det inte så att bibeln försöker visa att människor har brister. Att rättfärdighet för människorna i många fall innebär att man försöker straffa andra människor. Att det inte är samma rättfärdighet som Guds rättfärdighet.

De som var religiösa höll ju låg profil, enligt Marx:

"Religiöst utövande är ett uttryck för verklig social nöd men på samma gång en protest mot denna. Religionen är de förtryckta varelsernas suckar i en hjärtlös värld, liksom den också är anden i en andefattig situation. Den är ett opium för folket."

Det är väl inte bibeln som rättfärdigar våld och korståg. Det framgår väl inte där att man ska göra en massa dåliga saker? Jag tycker att det mest framgår att det är en massa saker som man INTE ska göra. (http://www.biblegateway.com/passage/?search=3+Mosebok+19&version=SV1917)

Vid korstågen var det väl påvar som gav sin välsignelse över t ex de kristnas krig mot muslimerna. Påven lovade att de som stred skulle få syndernas förlåtelse om de dog i krigen. Påven utnyttjade sin maktställning helt enkelt.

Problemet med bibeln är att den saknar en röd tråd. Jag har försökt att läsa den en gång, men jag gav upp. Säkert är det tänkt att alla historierna var tänkta att berättas så att människorna på den tiden kunde relatera det till sin vardag, därav detaljer om allt. Men nu är alla historier förlegade så att dagens människor ser inte kopplingen till sin vardag. Alla detaljerna gör att man inte ser helheten. En del försöker se symboler där inga symboler finns att se.

Det finns dock en del vettiga saker i bibeln, t ex budorden och den gyllene regeln ("Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem").
Gyllene regeln finns inom många religioner. Några varianter finns här http://sv.wikipedia.org/wiki/Den_gyllene_regeln

Jag noterade att alla varianter intressant nog utgår från människans egenkärlek, ego (för det kan väl alla relatera till?)...

Trots att gyllene regeln är en viktig etisk inriktning inom många religioner är jag fascinerad av att det finns förtryck i världen, t ex kvinnoförtryck.

Inom islam hymlar man åtminstone inte om att kvinnorna inte omfattas av den gyllene regeln: "Ingen är rättrogen förrän han älskar sin broder som sig själv."

Ja, uttåget ur Egypten är en berättelse med mycket dramatik, perfekt att berätta på den tiden vid lägerelden. Det som väl är intressant med den är samspelet mellan Gud och människorna: När Gud gör under, så tror människorna, men när människorna utsätts för prövningar så har de glömt Guds under och tror inte längre.

Det som också är intressant med denna berättelse är hur man (Mose eller Gud?) rättfärdigar att folket har rätt till det utlovade landet. Av vad som framgår av bibeln hade de inte rätt till landet för att de var goda "Herren, din Gud, ger dig inte detta härliga land därför att du är god. Sanningen är att du är ett envist folk. " http://www.biblegateway.com/passage/?search=5%20Mosebok%209&version=SVL Man hänvisar istället till ett tidigare löfte till förfäderna och till att de som istället drivs bort är ogudaktiga. Sedan slutar det med att inte alla får följa med in i det utlovade landet http://www.biblegateway.com/passage/?search=4%20Mosebok%2014&version=SVL

Mose får 40 år i öknen för sitt dåliga ledarskap.

Israeliterna förtrycktes av egyptierna och användes som slavar för att Farao inte ville riskera att förlora makten, det var ju grundproblemet.

Det var väl otro som förhärdade Faraos hjärta??? Men som du säger så framgår det klart och tydligt vad som händer om man bortser från de under och tecken som Gud gör. Man behöver ju knappast läsa mellan raderna här...

Som Mose framställer det så hade det gått smidigare att låta israelisterna få ledigt för att gå på sin gudstjänst från början; då hade de sluppit Guds maktdemonstrationer.

"Hela brott och straff delen i Andra moseboken verkar enligt mig rättfärdiga rätt mycket och brutalt våld mot de som gör fel på något sätt. "

Man måste se den historiska bakgrunden. Uppenbarligen fanns det mycket stora problem i samhället som man försökte få ordning på. Men man kan ju undra varför man har skrivit saker som "En häxa ska du inte låta leva".  
http://www.biblegateway.com/passage/?search=2%20Mosebok%2022&version=SVL

Här framgår det varför du inte ska jobba söndagar:
http://www.biblegateway.com/passage/?search=2 Mosebok+23&version=SVL

"Arbeta bara i sex dagar och vila den sjunde. Det ska du göra för att ge din oxe och din åsna lite vila. Detta gäller även för folket i ditt hus, för dina tjänare och gäster."

Som sagt, man måste se till den historiska bakgrunden...

Bibeln har ju reviderats många gånger. Tydligen har man tyckt att den historiska berättelsen har varit viktig att behålla. Och det är väl viktigt att kunna historia för att inte göra om samma misstag gång på gång. Samtidigt ger det en risk för att personer kan rättfärdiga dåliga saker, bara för att de står i bibeln. T ex i all evighet minnas och hämnas oförätter som begicks för mycket länge sedan.

Rycker man texter ur bibeln och bokstavstolkar texten så kan man säkert förtrycka t ex kvinnor och homosexuella och hänvisa till att detta är ok enligt bibeln (GT). Då finns det inget stöd för vad TS påstår, eftersom det går att göra dåliga saker och lägga skulden på religionen. Men om man fastnar i GT bortser man från andra budskap i bibeln som är centrala för kristen tro, t ex det dubbla kärleksbudet.

Det dubbla kärleksbudet (Matt 22:37–40) tillsammans med gyllene regeln är det som är mest framträdande inom kristen tro. I NT kommer också Jesus in i bilden som ett tecken på Guds kärlek till människorna.

"Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?
Då svarade han honom: Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd. Detta är det yppersta och förnämsta budet.
Därnäst kommer ett som är detta likt: Du skall älska din nästa såsom dig själv. På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."

Om man ser dubbla kärleksbudet som yppersta budet, kan jag tänka mig att man får stöd för den tes som TS påstår, att man tenderar att inte ge religionen skulden för onda handlingar. Men jag tror att många inte ser helheten för alla detaljerna.