Vilda kottar snackar vidare V

Förstår att det kan kännas som en stor sak göra en utredning hos en psykolog. Men tycker att det är bra att man uppmärksammar och försöker ta reda på om man kan hjälpa Wilmer på något sätt redan nu när han är så liten. Känner till en del fall där grundskolan inte har uppmärksammat barn med problem och som även har haft diagnoser.  Barnen har gått hela grundskolan utan att det uppmärksammats och de har inte fått den hjälp som de skulle behövt. Behöver ju inte vara något allvarligt och hoppas verkligen inte att det är det. Kanske räcker att han får hjälp av en logoped eller liknande. Men är helt övertygad av att det är viktigt att man uppmärksammar problem i tid, oavsätt som de är stora eller små.

Hade bland annat en granne som hade det väldigt svårt i skolan och det barnet hoppade av skolan i åttan. Min mamma som jobbar inom skolhälsovården hjälpte föräldrarna att komma ikontakt med BUP så de startade en utredning. Visade sig att detta barnet hade flera diagnoser, bla ADHD. Hade under hela skoltiden klassats som ett problembarn men aldrig fått hjälp med utredning eller fått någon hjälp.  Nu är min gamla granne inget barn längre och efter att ha fått sina diagnoser och hjälp har grannen läst ikapp grundskolan och jobbar. Blir fortfarande arg när jag tänker på det, tänk om det barnet hade fått en utreding tidigare och fått hjälp under grundskolan eller tidigare.

Ja självklart är det jättebra att det uppmärksammas så här tidigt. Det var redan vid 2,5 årskontrollen på bvc som det uppmärksammades att han var sen med talet. Vi går hos en logoped och vi har fått många bra tips från henne vad vi kan jobba med och det har gett stora resultat. Det som Wilmer bland annat har svårt för är att berätta om saker som har hänt, sånt som inte är här och nu är väldigt svårt. Han har aldrig kunnat berätta något om vad som hänt på dagis eller vad han har ätit under dagen eller liknande. Men så för ett par månader sedan fick vi tipset från logopeden att ha en händelsebok på förskolan där personalen skriver lite om vad som hänt under dagen, så att vi vet och kan fråga honom utefter det. Just den grejen har gett stora resultat, nu berättar han oftast innan jag hinner läsa i boken vad han har ätit eller om det hänt något speciellt. Vi ska även börja med att ha en kamera stående på hans plats som personalen kan knäppa några kort på honom under dagen som vi sen kan kika på hemma och så får han berätta utifrån dom korten. Sen är han ju så jättebestämd och vill ha allt på sitt sätt och blir det inte som han tänkt sig så exploderar han, och det blir ofta konflikter när han försöker leka med andra barn, så oftast leker han för sig själv även om han gärna vill leka med de andra och är väldigt intresserad av vad de andra har för sig... det ser dom som väldigt positivt att han har viljan och intresset att leka med de andra och inte bara är inne i sin egen värld....

Oj va långt det blev nu då........

Förstår att det känna tufft Kajsa Men vad skönt att få hjälp i tid och underbart att personalen i förskolan sagt till och tagit tag i det. Skulle det inte vara något så kan ni ju utesluta det och iallafall fått det utrett! Ta all hjälp ni kan få och det är absolut inget att skämmas för! Han är en underbar liten kille
Kim säger ofta att han önskar att han fått hjälp tidigare, hade förklarat så mycket för honom! Många gånger han känt sig annorlunda och missförstådd och skolan var ett rent helvete för honom, smart och lättlärd men svårt att koncentrera sig vid "tvång". Inte lätt att börja jobba med det vid 27års ålder.
Önskar er all lycka till och finns här om du vill prata!

Idag var vi och bestämde kakel till badrummet så renoveringen kan börja i början av Juni  Blir svart/grått golv och vitt i högglans på väggarna!

Oj vad mycket som händer när man inte är online så mycket längre. Har som sagt var ingen egen dator längre och Calles jobbdator är MYCKET upptagen. Kan inte heller gå in från jobbet därav mina mycket sporadiska inlägg.

Verkar som om många haft/har en besvärlig period nu av olika slag, tråkigt men bra att det verkar börjar ordna upp sig.

Här går allt framåt såsom tidigare med Erics utveckling, hus och jobb. Har i år igen varit en del turbulens på jobbet i och med nedläggningar av vårdavdelningar men nu har även det landat. Just nu ser jag fram emot sommaren och allt roligt man skall försöka hinna med då. Planerar att åta til lmedelhavet med Eric i slutet på augusti, skall bli roligt att se hur han reagerar på att flyga.

Oj vad mycket det har skrivits här inne!

Kajsa: Va härligt det måste kännas att alla verkligen ser Wilmer! Han verkar vara i trygga händer jämt. Tänk va skönt efter utredningen då ni kanske kan få svar på vissa varför och hitta vägar till att hantera allt! Tror det blir kanon, han är ju så fin Wilmer <3

Maria och Carina: Ni är  starka, vackra kvinnor <3

Hanna: Jag väntar spänt på erat könsul!!! Så spännande att få veta vad det blir för lite knodd

Linnea: Va skönt med Kim, bättre sent än aldrig! och himla gott att Annie kommer ikapp, heja heja!!

Men gud jag glömde!!

Har ni mamas lust att hj'lpa genom och rösta på mig?
http://undermyumbrella.se/2012/april/rosta-pa-mig.html#comment

Grattis på Mors Dag alla underbaringar

Längesen någon skrev nåt här i tråden... så här kommer ett riktigt neggo-inlägg från mig, måste väl börja med att be om ursäkt för det... men jag är verkligen helt matt och slut just nu...

Vi har en 4åring som det inte går att tillrättavisa, han gör precis som han själv vill och det går inte att få honom att göra något som han själv inte vill, det går inte att locka eller muta, bara när han själv bestämt att han vill något så gör han det.

Exempel:
Han slår sin lillasyster hela tiden, vi försöker få honom att sluta med detta så klart. Nu har vi börjat med att han får sitta på en stol i ett hörn tills att han säger förlåt till henne. Han skriker och vrålar tills att han nästan kräks. Igår satt han så i över en och en halv timme innan han med mycket lirkande sa förlåt till henne.

Han gör något annat fel och vi försöker förklara att han inte får göra så. Då ställer han sig och skriker rakt ut i falsett och hör inte vad vi säger, det blir alltså omöjligt att nå fram till honom.

Han vägrar äta mat vid bordet, när vi säger att nu är det mat kommer han inte, han bestämmer själv när och vad han vill äta. Detta gör att han ständigt är hungrig och på dåligt humör.

Han vägrar sluta med blöjan, har aldrig någonsin gjort något på varken pottan eller toaletten. Han kniper och försöker att hålla emot när han behöver bajsa, vilket gör att han hela tiden går och småpluttar och vill INTE ta bort det när det väl kommit ut.

Han är extremt mammig och får hysteriska utbrott varje gång jag går utanför dörren.

Jag förstår att det kan bero på att han fått en lillasyster, men hon är nu 13 månader och tar inte lika mycket tid som när hon var nyfödd. När ska han vänja sig att hon ska vara en medlem i vår familj? Jag försöker att vara rättvis med att vara lika mycket med båda barnen och jag låter honom vara bebis ibland om han vill det och sitta i knät och så vidare...

Vad ska jag göra? Jag är så trött och matt av allt detta bråkande och skrikande... grannarna tror säkert att vi torterar honom här på dagarna så mycket som han skriker..

Att uppepå allt detta med Wilmer ha en ettåring som drar och sliter i allt, drar fram allt och slår sig hela tiden. Behöver jag säga att jag har stressmage? Matilda vill så gärna vara med Wilmer, han är det mest intressanta som finns och går och drar i honom hela tiden, han skriker åt henne: "Jag vill va ifreeeed!" och så åker hon på en smocka... det lugnaste är ifall de är på olika plan i huset eller om han är på förskolan.

Vi ska snart påbörja en basutredning hos psykologen pga det här med hans sena talutveckling, men det känns som att talet är det minsta problemet, talet har släppt jättemycket nu det sista, allt annat verkligen ALLT annat krånglar just nu, allt från maten till nattningar...

Ojoj, nu blev det långt.... suck jag är trött och längtar till i juli då jag ska börja jobba och maken ska ta över här på hemmfronten...

Vad det låter jobbig Kajsa , att det ska krångla med så mycket. Det här med att han slår sin syster vill man ju verkligen att han ska sluta med. Svårt att övervaka att han inte slår henne hela tiden. Är det bara henne han slår eller slår han andra barn med på tex förskolan? Om han är väldigt mammig och bara slår sin lillasyster, märker ni någon skillnad när du och han har hittat på något tillsammans? Tänker att han kanske behöver ha lite egentid med sin mamma, att lillasyster inte alltid är med. 

Hoppas ni kan få hjälp med dessa problem hos psykologen med, för att ha det som ni har det nu blir ju jobbigt för hela familjen.

Har ju pratat med förlossningen tidigare om igångsättning för att det har gått ganska snabbt de tidigare förlossningarna. Det skulle inte vara några problem, men känns inte som man kan lita på ett sånt muntligt besked. Ringde i veckan till förlossningen, BM ringde upp efter att hon hade pratat med en läkare på förlossningen och vi bokade in en tid för igångsättning. Så det är ca 8 veckor kvar tills vi får träffa vår nya familjemedlem . Jag vill inte göra en igångsättning om kroppen inte är redo för det. Men man gör en undersökning och bedömning när jag kommer in, kan man ta hinnorna så gör de det. Om kroppen inte riktigt är mogen så gör de en hinnesvepning och så får jag komma på ny bedömning två dagar senare. Känns så skönt att ha fått denna tiden. Man brukar ju vara rätt less i slutet på graviditeten, så det känns bra att ha fått denna tiden. 

Hanna: Va skönt att du kan få igångsättning om kroppen är redo, förstår att det annars är ett stort orosmoment när det börjar närma sig BF. Man vill ju inte att bebisen ska komma i hallen hemma eller i bilen på väg!!

Angående Wilmer så slåss han inte på förskolan.. det att han slår lillasyster är ju inte alltid för att vara dum utan ibland blir det bara för hårt när han försöker leka med henne, eller för att helt enkelt få ut en reaktion... men det måste han ju lära sig att man inte kan ta så hårt i henne. Men jag tycker faktiskt att vår time-out har gjort detta lite bättre nu de sista dagarna. Vi har verkligen varit stenhårda när det gäller allting så jag tycker att vissa saker har lättat lite, men det är fortfarande så mycket bråk och protester...
Jag försöker att ha egentid med Wilmer när det går och ge honom mycket uppmärksamhet, men det känns att ju mer jag ger desto mer vill han ha, jag räcker aldrig till... det han nog hellst skulle vilja är att krypa tillbaka där han kom ifrån och stanna där resten av livet.........

Hur går det för dig nu, Hanna? Nu börjar det närma sig med stormsteg!!

Hoppas att ni alla har det bra i sommar! Här hemma har vi gjort stora framsteg, Wilmer 4,5 år gammal kissade för första gången på pottan igår! Efter över 1,5 års aktivt kämpande så släppte han äntligen efter! Kan ni tänka er en mer envis unge?! I alla fall blev jag så glad och lättad att jag stod och grinade över den fyllda pottan!

Härligt med framsteg Kajsa, hoppas han fortsätter använda pottan/toan.

Ja nu börjar det dra ihop sig är i vecka 38 nu, så det är inte så långt kvar.

Hoppas att ni har en härlig sommar allihop nu när den äntligen har kommit.  

Grattis Hanna med familj till lille Sixten!
Jössös vad länge sedadn jag skrev här!
Delvis beror det ju numer på Facebook!
Ni är ju där de flesta (eller alla) så man vet ju vad som händer iallafall men jag brukar titta in här nästan dagligen och kolla iallafall!
Här har vi haft 7 veckors semester med denna omlott - så Rasmus har fått vara hemma länge och sluppit sommardagis!
Skönt för honom - inte så roligt att bara ha 2 veckor tillsammans av 7 möjliga men men!
HAr varit på Legoland iår!
Kan jag varmt rekommendera !
Men jag skulle kunna tänka mig att vara där lite utan barn oxå! Hann ju inte kolla på allt då Rasmus rusade runt och inte hade tid att stå stilla ;)

Annars knallar allt på i sin gilla takt här!
Har skaffat en ny liten familjemedlem - Gizmo - han är en nu 9 veckor gammal kissekatt och Rasmus bästa kompis!
Det är helt fantastiskt att få se barn och djur tillsammans i en slags ahaupplevelse för Rasmus del!
Han ääääääääälskar Gizmo! Kommer bli hans kisse :)

Imorgon börjar 3 heldagars inskolning på Rasmus nya dagis!
Föräldern är med i 3 dagar och sen ska de vara själva! De kör så på det dagiset - lite speciellt men kan ju va kul att testa nått nytt!
Vi bytte till detta dagiset nu när vi flyttade till villan! Det är gångavstånd till detta dagiset - till det förra var man tvungen att åka bil eller eventuellt cykla - tog 30 minuter! Och nu är Rasmus för stor för cykelstolen så då bil blev det enda alternativet så kände vi att gångavstånd passar bättre<!
Dessutom så är där 8 andra barn födda 08 och på hans förra bara han!!!!!!
Och sen bor ju de barnen här inärheten till skillnad från hans förra dä alla bor på andra sidan stan!
Bara bra grejer!

Och nej inga bullar i ugnen här inte ;)
Om någon undrade ;)
Vi har pratat om det men om sanningen ska fram vet inte ens JAG om jag vill ha några fler barn!
Sen börjar man ju bli gammal med ;) 
Vi har sagt att vi låter det gå en tid till och känner lite till på det!

Ha en bra dag allihopa 
Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam från Småland!
 

Ja nu har sonen kommit, blev igångsättning imåndags och han föddes den 6/8 kl 13.52. Han var lite mindre än sina syskon 47 cm och vägde 2895 gr. Förlossningen gick bra och vi mår toppen, är kvar på sjukhuset så vi slipper åka ner igen för pku-test. Molly och Harry var och hälsade på sin lilla lillebror och de var så gulliga mot honom. Hade ingen förhoppning att Harry skulle vara så försiktig. Han ville gärna hålla honom och klappade fint på sin lillebror och pussade hans hand . Lillebror kommer få namnet Sixten, mellannamn är ine helt bestämda än.

Grattis till lillprinsen, Hanna med familj!  Va skönt att allt gått bra och att ni mår bra!

Roligt att höra från er också, Lotta! Verkar som att ni trivs så gott därborta och det är ju kalas! Nu har ni ju skaffat en liten kisse så kanske det inte behöver bli fler kids..