ellinoras jag har en liknande historia som dig med sannolik partiell mola skrapad i november. Mina värden har f.o.m 6 veckor efter ingreppet varit under 5. Förstår skräcken med provresultat som plötsligt ökar! Hur är det med dig nu? Vad säger din läkare?
Jag tror på att din kropp kommer ordna upp detta igen inom kort :)
Vad roligt att det verkar kunna förklaras med graviditet! Känner du dig förhållande vis lugn och trygg i det eller är de även oro?
Jag bor utanför Sverige och här har man fortfarande kvar riktlinjen att uppföljning och graviditetsförbud är minst 6 mån. Dock har vi börjat försöka igen då jag inte kunde hantera att behöva vänta längre än om vi hade bott i Sverige! Därför blev jag lite nojig när jag läste att dina prov plötsligt började stiga.. När vi började försöka hade proven varit under 5 ungefär 1,5 månader. Vi hoppas på bebis så snart som möjligt, även om vi är oroliga för att läkaren i dagsläget inte skulle bemöta det med god min.
Vill såklart uppmana andra drabbade läsare att följa er läkares råd :)
Vad skönt, låter som du har en bra och sund inställning :)
Jag har själv läst min journal och det framkommer endast sannolik partiell mola. Vid ultraljud 2 v efter ingreppet sades att kroppen var återställd. Riktlinjerna i Sverige förändrades ju relativt nyligen så läser man runt på olika sjukhus hemsidor står de fortfarande uppföljning åtminstone 6 månader på flera...Med andra ord är min förhoppning och slutsats att riktlinjerna i mitt land baseras på äldre forskning.
Ta hand om er och tänk att denna erfarenhet i det långa loppet är något som gör en starkare! Känner tacksamhet för den vård som finns idag i vår del av världen :)
Tack ellinoras! Hör gärna av dig och berätta hur det går. Själv har jag såhär inför väntad mens börjat få svagt positiva graviditetstest..! Får vänta och se vad som händer framöver nu.
Hur har det gått för dig, är det en liten bebis?
Stort grattis till plusset! :) För oss gick det tyvärr inte hela vägen denna gång. Vi får fortsätta vänta på vår tur..
Jag tror och hoppas att de kommer gå riktigt bra för er och de små liven ????
Jag tror och hoppas att de kommer gå riktigt bra för er och de små liven ????
Hej igen! Det visade sig att det fanns ett litet embryo med hjärtljud trots lång blödning! Tyvärr har vi oturen att den lilla satt sig väldigt långt ned i livmodern så är i det här skedet oklart hur det kommer framskrida. Typiskt att vi skulle lyckas med nått sånt ovanligt också... Men bara att ta dagen som den kommer :)
Loviala, jag beklagar att du också måste gå igenom det här. Även om närmsta tiden känns allt mellan fruktansvärt skrämmande och sorglig lovar jag att du snart kan gå vidare med ditt liv! Tyvärr har de satt djupa spår när de gäller att känna lycka över graviditet för mig. Först den dagen jag har en livs levande baby kan jag andas ut.
Jag skrapades i början av v. 9 och hade då hcg 51 000. Hade redan veckan innan fått veta att de inte såg ut som de skulle. Efter ingreppet var de 1400. Vid mätningen 6 v efteråt var de under 5 och 12 v senare under 1. Låt dig inte skrämmas av dina siffror, de kommer ordna sig för dig också :) De är nog helt normalt att känna olika symtom osv efteråt eftersom hormonerna finns i kroppen.
Ta hand om dig!
Skönt att de går stadigt ner! Kom ihåg att ha lite tålamod sen när siffrorna blir lägre, min upplevelse är att minskningen tar längre tid då.
Om jag minns rätt hade jag väldigt sparsamma blödningar någon dag efter ingreppet. Sen dröjde de två månader tills jag fick mens. Men har väldigt oregelbunden så de var ingen överraskning att de dröjde.. Kram på dig :)
De är länge att gå runt fyra veckor utan tillräcklig information! Både jag och min sambo fick prata med läkaren som utförde ingreppet efter skrapningen innan vi gick hem. Då vi var rätt frågvisa fick vi även med oss sjukhusets PM för rutiner för uppföljningen. Samma vecka gjorde jag lungröntgen och hann ringa och få svar på den. Jag hade mitt återbesök 2 v efter ingreppet. Så på så sätt slapp jag ju att den outhärdliga väntan blev allt för lång, men de är ändå sjukt hur mycket jag hann läsa runt på nätet! Hoppas du får träffa en riktigt påläst och bra läkare med gott om tid på onsdag :) om du tror att de skulle kännas bra att prata med någon utomstående kan du ju efterfråga det också. Det är trots allt mycket man ska bearbeta...
Det kommer ordna sig! Kram på dig!
Du vet att vi alla håller tummarna för att de ska ordna upp sig för dig så snart som möjligt. Det är inte frågan OM det gör det utan NÄR! :) När jag var mitt uppe i det kunde jag inte låta bli att tänka på de par som precis lika gärna som vi önskade ett barn, men p.g.a. exempelvis "vanlig" cancerdiagnos inte kunde få svar på när de ens var rimligt att börja fundera på de. De som inte ens kan få garanti för att de överlever.. När jag satte det i perspektiv kunde det för stunden gå lättare att hantera min situation. Såklart har vi ändå full rätt att sörja över de som drabbar oss, så menar inget illa Lovalia :) Anledningen till att de ännu ville avvakta kan ju ha varit för att proverna går bra ner trots att de verkar finnas rester! Jag fick ju prata med läkaren flera timmar efter ingreppet, men de var nog främst för att jag bad om de och väntade kvar så länge. Så riktigt enligt konstens alla regler hade de nog inte gått annars i mitt fall heller, plus att jag var på ett mindre sjukhus.
Ta hand om dig!