Jag är 25 och min pojkvän är 22. Kärleken är ingen ålder.. Däremot så kan jag tycka att ålderskillnaden spelar STOR roll om den man är ihop med t.ex. är 10 när man själv är 18. De är 7 år emellan det avståndet. Men beror som sagt på vart gränsen sätts och hur gammal man är. Förutsatt att den man är tillsammans med är byxmyndig och mera vuxen än barn. Man kan t.ex. vara 18 och den andra 25, utan att det är hela världen. Sen kan man givetvis ha en ännu större glipa emellan om man vill, detta är upp till var och en att avgöra vad som känns bra/inte osv... Personliga så skulle jag inte uppskattat dessa höga ålderskillnader mellan mig och min partner, eftersom jag vill åldras ihop med honom. För mig är det viktigt att vi kan hålla ungefär samma steg och vilja samma sak på rätt ställe i livet. Han är mitt allt, mannen till mina/våra gemensamma framtida barn. Nu säger jag inte att alla som har en större ålderskillnad mellan sig inte kan vilja samma sak lr känna sig på samma ställe i livet. Eftersom det är någonting jag omöjligt kan veta. Jag antar det bara och har alltid trott att det skulle bli svårare att få ett gemensamt liv att fungera så perfekt på alla plan trots den höga ålderskillnaden... Men som sagt, kärleken är blind för många och blir allt som oftast vad man gör den till... Så haka inte upp er på någon ålder.. Huvudsaken är att ni är lyckliga i ert förhållande och att ni mår bra!