Ni som förlorat barn i magen - hur var nästa förlossning?
Nästa barn och nästa förlossning - hur var det? Ville ni bli igångsatta eller fick det hellre komma igång av sig själv? Ville ni bli snittade? Hur ställde sig sjukvården till era önskemål om förlossningssätt? Om igångsättning eller snitt var aktuellt - hur resonerade ni själva och hur resonerade sjukvårdspersonalen?
Jag väntar vårt tredje barn efter två igångsättningar - den första som slutade med akut snitt och levande barn och den andra igångsättningen då lillasyster dog i magen (sent - ca 2 v kvar till beräknad förlossning). Jag tror inte jag vågar vänta på att det sätter igång av sig själv, och så har jag kännt hela tiden - samtidigt vore det roligt om något kunde vara "normalt" någon gång!
Vad säger ni?