Vi som har barn som är sena med talet- samlas här!
Jag har en son som blir 3 i januari.
Hans första 14 månader var fruktansvärt kämpiga då han föddes med en massa födoämnesallergier.
Han sov inte en hel natt innan 14 månader pga smärtorna, eksemen osv, och hela vår vardag påverkades väldigt mycket av detta,vi blev kraftigt isolerade då han även var kontaktkänslig mot allt han inte tålde, och inte förrän i våras kunde vi börja umgås integrera med andra barn på tex ÖF. I vår är det tänkt han skall börja förskolan.
Nu har allergierna börjat försvinna verkar det som, åtminstone om man ser till testerna vilket är jätteskönt såklart.,men vi märker ju själva hur han blir om han överskrider viss mängd av ett livsmedel han inte tål fullt ut.
Magkänslan säger mig dock att det är något mer med honom.
Han är väldigt framåt motoriskt, gick tidigt, sover numera bra om nätterna i egen säng.Helt blöjfri sedan några månader mm.Det bästa han vet är att vara ute, han springer alltid mer än han går, älskar att gunga han cyklar på en cykel med stödhjul.
Han förstår allt man säger och ber honom om, men talar dåligt i mest två och treords-meningar. Han har många ord Jag och hans pappa förstår honom, och vi upprepar alltid det han säger så som det skall låta.Sista veckorna har han börjat härma det vi säger, på sitt sätt.
När han var innan året så började han göra tecken för tex imsevimse spindel, blinka lilla stjärna och skapade även andra tecken av sig själv.
Istället för att säga vad djuren heter använder han ljudet för respektive djur.
Istället för att säga vatten gör han "sväljljudet" för vatten, och likadant toaletten blir således vatten med detta ljud.
Många av det ord/ljud han använde som liten,de har hängt kvar.Han kan inte säga sitt namn, utan säger för det mesta eller rättar sagt skriker första bokstaven i det som då blir ett AAAAA.Någon gång säger han Acka vilket inte direkt låter som det han heter...Han säger inte ja, utan okej.
Han har ett helt enormt minne, glömmer ingenting, vilket känns lite ja, jag vet inte,,udda? Förra året, inte 2 år fyllda, vi den här tiden då det dessutom var mycket snö, så mindes han att det på sommaren varit en spindel ovanför en gunga på en lekplats.Vi kom dit och hade inte varit där på säkert 4 månader och han pekade upp i gungställningen och gjorde spindeltecknet med en gång.
Han har ritualer eller vad man skall säga,det är som att: det han en gång gjort, så är det så det skall vara sedan., han glömmer det aldrig...Han har svårt att ta ett nej,och blir helt vansinnigt arg, samtidigt som han är världens kramigaste och gärna vill "oscha"=gosa.
Han har alltid tyckt om böcker, små pussel, musik, leka med playdoh, och nu sedan ett par veckor tycker han om att spela spelet "Kalle Kunskap lekstugan" på datorn.Musen lärde han sig hantera på¨2 dagar.
Jag ventilerade allt detta med allergibarnläkaren vid sista besöket och hon sa vi skall ge det tid, ca ett halvår då hon sa att hans beteende KAN vara så här pga hans medfödda grundproblematik och att det sas har blivit ett invant beteende.... Jag vill bara att han skall få rätt hjälp,så tidigt som möjligt.
Jag tror inte att hans aggressionsutbrott enbart är normalt trots för åldern, hoppas kan man ju alltid, men...Jag har en bror som har fått diagnos adhd i vuxen ålder. Han har sedan tonåren självmedicinerat med alkohol/droger.
På min mans sida misstänker vi så väl hans far som bror för adhd.
Jag jobbar inom skola och barnomsorg och har jobbat med med många barn med denna problematik, och därför vill jag att sonen skall få hjälp och vi verktyg så fort som möjligt, för detta gnager i mig att något är fel.
Jag har ingen att prata med detta om,så jag tar gärna emot era reflektioner kring detta.