Vad moraltanterna på FL har lärt oss idag:

iofs, men du köper bara rätten att bo på en viss yta/del av fastigheten, egentligen kan styrelsen flytta dig till en likvärdig lokal vid behov :)

Ett av budorden:

"Du skall inga andra intressen hava jämte familjen"

Så sant!!

Hellre en fotbollsspelande pappa än en degande sådan.

Dock har jag sett familjer där pappan verkligen sätter fotbollen långt före familjen och mamman är hemma hans träningsfria kvällar för det är enda chansen för dem att träffas. Det hade inte jag personligen gått med på....

Det gäller nog mer kvinnor än män. Speciellt har jag lärt mig att jag inte får favorisera mina föräldrar och syson före min svärmor och hennes familj.

Nej inte jag heller. Men det jag syftade på, handlade om att pappan tränade fotboll två kvällar i veckan och någon gång ibland en match på helgen, på dagtid.

Jag förstår inte det heller egentligen varför så många såg detta som HEMSKT.
Även tjejen borde ha (sån där hemsk) egentid. Det vinner ett förhållande på i längden om det är rimligt och att båda har möjlighet till det.

Att ha ett bra socialt liv oavsett vad utanför jobb och familj tror jag är en bra säkerhetsventil för alla. Vet själv för jag "tappade bort mina" men det var långt senare än babyålder.

Det värsta i liknande diskussioner där mamma är barnledig och pappa jobbar är att det ses så negativt att jobbet tar upp tid. Det finns ju så många olika arbetstider och visst, att vara borta från 8-18 tex 8 tim jobb + restid känns mer än en som är borta 6-16. Eller någon som jobbar skift. Men det är inte lätt byta jobb eller arbetstider idag.

Sen står man där och ska jobba båda två så småningom och då blir det ju inte lättare direkt.
Äääähh skulle skrivit i andra tråden, men där började dom hacka så mycket på karlar så det kändes olustigt.

Lite konstigt att vissa tycker att det är bättre att pappan är arbetslös än att ha ett arbete som innebär att han ligger ute sön-tors.... Eller vad tycker ni? Är det så hemskt? Tufft kanske men omöjligt? Inte i min värld i alla fall,( om det är en rätt "normal" familj)

Tja, gillar man inte den typen av familjeliv så står det ju en helt fritt att inte skaffa barn med någon med den typen av yrke där såna jobb är vanliga.
Min sambo arbetar borta månadsvis, och kommer försöka att få ett jobb i land om vi får barn, men det viktigaste är ju att alla i familjen trivs med situationen.
Är man en engagerad förälder när man väl är hemma så tycker jag inte alls att det behöver vara hemskt att vara på resande fot, med dagens teknik så kan man ju ändå kommunicera med barnen när de är gamla nog. 

Jag vet ju att våra liv antagligen kommer fortsätta se ut så här, eftersom det är hans jobb, som han trivs med och älskar så får ju jag ta ställning till om jag tycker att det är värt det. På samma sätt som han får acceptera att jag har ett yrke där jag ofta utsätts för farliga situationer och hot.

Absolut inte omöjligt, men då måste man nog vara lite realist, vilket många idag nog inte är.
Man ska kunna spendera pengar motsvarande en bra heltidslön+FP, men vill inte att den ena parten ska vara på jobb minst 8 timmar per dag, paradox? Jo självklart. 

Om pappan i en familj har att välja på arbetslöshet och att ligga ute på jobb sön-tors t ex, är det bättre att han går arbetslös.