• Little Ms Chatterbox

    Har du tillräckliga kunskaper om hur barn med ADHD och Autism reagerar i vissa situationer som får dig att tänka på lata föräldrar och dålig uppfostran?

    Klockan är 16.23 en vardag. Ett barn vill ha en yoghurt, en med chokladkulor och krispigt. Dessutom får man en cool sked med också, om man köper 4 stycken. Barnet föräldern säger nej och barnet kastar sig på golvet och skriker. Du går förbi och tänker ett och annat...
    -"Varför finns det inte tvångssterilisering.
    -"Säg till på skarpen, man kan inte låta barnet styra."
    -"Men låt barnet få saken så det blir tyst någon gång."
    -"Men bär uut barnet!"
    -"Bra förälder som inte ger vika för barnets protester."
    -"Stackars förälder, h*n kan inte ha det lätt."

    Alla och några kommentarer till har nog alla tänkt någon gång. Vad är det som gör vad man tänker? Har du någon gång tänkt att det skulle kunna vara ADHD eller Autism? Att varken barnet eller föräldern kan hjälpa vad som händer? Att den här reaktionen kan uppkomma när som helst, vad det än är? Att orsaken inte alls är just orsakad av yoghurt barnet vill ha och svaret föräldern gav.
    EN möjlig anledning till att situationen uppkom kan vara en socka på morgonen. låter väl helt befängt i de flesta öron, t.o.m. för mig. Men låt mig förklara hur det kan vara.

    På morgonen när föräldern kommer in till barnet säger Godmorgon och börjar plocka med kläderna som barnet ska ha under dagen. Barnet börjar leka med en legobit, bla lägger den i strumpan, när det är dags för strumporna och föräldern som inte ser det ber barnet hjälpa till med påklädningen och vara mer "med". Föräldern går och dukar till frukost när kläderna är på. Vid frukosten upptäcker föräldern att barnet är kall om fötterna, för barnet har tagit av sig strumpan. Föräldern tar på strumpan igen och säger att de ska skynda sig till dagis/skola. När barnet blir hämtat  får h*n reda på att barnet har varit i luven med en kompis. Barnet åt inte som den brukar fast det var god mat och hela dagen har barnen varit frånvarande och inte alls hängt med vad som händer. när det är dags att gå hem sitter ena strumpan utochinvänd och andra går inte och hitta. Det är "bara" någon billig tubsocka så man tar på skor och går hem, på vägen hem kommer föräldern på att det behövs handlas mjölk och tar vägen om affären. Inne på affären ligger det en massa strumpor till extrapris och föräldern nappar åt sig en 3-pack, kan ju vara bra att ha. Och det är där vi se vad som händer.

    Socka som plockades fram på morgonen hade en söm som irriterade och sen satt den lite slappt på foten. Barnet ville inte ta på den så den började leka med legot, om man trycker legot mot tån just där strumpsömmen brukar sitta så är det inte så obekvämt. Under dagen har barnet tagit av sig sockan så fort det går, det kliar från sömmen och den korvar sig hela tiden i skon. Sista gången barnet försökte rätta till var när h*n var på toaletten.
    Sen när barnet längtar hem för att få ta av sig den för****ade strumpan så ska de en omväg till affären, barnet följer med in för att se om det finns någon god mat som man kan föreslå som middag.

    Vad som hände i barnet var en låsning. Barnet hade tänkt sig en sak och det blev inte som barnet hade tänkt sig. I barnets värld så har bara en enda sak existerat under dagen, en socksöm som har irriterat. Sen när föräldern tar en förpackning med liknande strumpor så vill barnet protestera , det är ju fel sort strumpor. Det har barnet försökt visa hela dagen att något är fel. Strumporna gjorde att h*n inte ens klarade av att äta och nu är h*n hungrig. Strumporna gjorde så vi blev försenade hem också.

    Vad man än gör som förälder så gör man fel i någons ögon, om man låter barnet få yoghurten så blir det mer socker som inte är bra eller så kommer barnet alltid vilja ha den sortens yoghurt. Ett bestämt nej sägs ju vara bra och flera andra kunder står och tittar. Föräldern vill bara hem och är inte den mest pedagogiska personen just då.

    Vad du väljer att tänka beror mycket på din kunskap om hur barn kan reagera. Det finns inte någon mall för att så reagerar man som barn när man får ett Nej. Dina erfarenheter och tankar om uppfostran färgar vad du tänker om situationen. Har du tillräckliga kunskaper om just hur barn med ADHD och Autism reagerar?
    Vad tänker du om situationen? Tror du att du skulle kunna tänka om?

    Det här var ETT exempel, vad en strumpa kan ha orsakat. En tröja med noppar, eller dålig lukt från en medresenär på bussen eller kanske en strumpa som sitter för hårt åt kan lika gärna ha orsakat reaktionen. Med ett barn med ADHD och/eller Autism så händer det här flera gånger varje dag, varje vecka hela året. Fast man försöker förbereda så gott man kan så är det alltid något mer. Det här kämpar barnet med också, h*n vet hur man uppför sig men när det är något som stör rutinerna hela tiden så klarar inte barnet av att hålla ihop sig.


  • Svar på tråden Har du tillräckliga kunskaper om hur barn med ADHD och Autism reagerar i vissa situationer som får dig att tänka på lata föräldrar och dålig uppfostran?
  • Trollet Ludenben
    pcalma skrev 2010-11-21 16:44:50 följande:
    Vi tränar M 6,5 år på affärer lördagar efter frukost. Hon har schema hon följer o köper alltid samma godis! Är det en bra morgon så kan vi även sätta dit en mjölkbild!
    I veckorna handlar en av oss vuxna själva! Det funkar inte att ha barnen med! De två stora funkar bra(12 o 13 år varav 13- åringen har diagnos) men inte de små!
    De har diagnos båda o att åka själv t affären är lögn! Överhuvudtaget att gp ut med båda själv funkar inte! De springer åt varsitt håll, livsfarligt! Håller jag i dem så skriker de!
    Baksidan funkar bra för den är inhägnad med stängsel!
    ni har så superbra strategier över hur ni tränar M i affärer och bra strategi över hur ni ska fixa vardagssaker som handling mm.
    Älskade ungar
  • Fluffskalle

    Ja, det har jag. Var ett sådant barn och är en "sådan" vuxen. Har också arbetat med sådana barn och tonåringar.

    Men visst tänker jag stackars föräldrar för inte är det lätt inte.

  • Fluffskalle
    Ari Gold skrev 2010-11-21 15:47:08 följande:
    ...och det skulle antagligen innebära att ditt barn övergeneraliserade detta till att "om jag skriker betyder det att vi ska gå hem" och följdaktligen skriker varje gång.

    Barn med funktionshinder behöver träna sig att hantera offentliga miljöer (affärer, bibliotek,caféer) för att kunna bli självständiga vuxna. Att undvika alla situationer där utbrott kan ske är lika olämpligt som omöjligt.

    Jag har arbetat med mängder av barn med autism/as och således även mött mängder med olika föräldrar/föräldrastilar. Det finns ingen av dem som genom vanlig uppfostran kunnat motverka att deras barn får utbrott i affären. Om det varit så enkelt att lösa hade det inte varit ett funktionshinder.

    Jag är själv professionell pedagog inom autism/as och intensivtränar autistiska barn i att hantera offentliga miljöer. Jag kan försäkra dig om att det inte har något som helst med "uppfostran" att göra.
    Håller med. Bra skrivet. Att undvika varje miljö som kan ge utbrott och oro är farligt i längden. Man kan inte vara hemma hela livet, som du skriver, man måste lära sig.
  • pcalma

    Tack ludenben! Vi har fått lära oss! Precis som du!
    Det handlar väl mkt om att tänka om! Man har sin bild av hur familjelivet ska se ut! Äta ihop, handla tillsammans, somna själva i sina sängar osv!
    Sen blir det inte så!! Svårt att släppa detta, det hade iaf jag!
    Nu tänker jag: vad är tanken/målet? Hur gör vi för att det ska fungera efter de förutsättningar (barn) vi har?

  • Trollet Ludenben
    pcalma skrev 2010-11-21 16:58:06 följande:
    Tack ludenben! Vi har fått lära oss! Precis som du!
    Det handlar väl mkt om att tänka om! Man har sin bild av hur familjelivet ska se ut! Äta ihop, handla tillsammans, somna själva i sina sängar osv!
    Sen blir det inte så!! Svårt att släppa detta, det hade iaf jag!
    Nu tänker jag: vad är tanken/målet? Hur gör vi för att det ska fungera efter de förutsättningar (barn) vi har?
    det är skitbra och så man får göra. Vi undviker fredagsrusningen, julhandling och sånt. I övrigt så är det att han får hålla i handen i affären och vi förbereder innan att vi inte ska gå till leksakerna. Är det en bra dag kan han få en chans att gå själv där inne men då pratar vi innan om att om han går bredvid mig så får han gå själv och springer han iväg blir det handen igen. Det accepterar han. Det händer varannan gång ungefär att han klarar att gå själv när vi sagt det.
    Idag skulle vi till stan. Jag skulle till jobbet och lämna nycklar, vi skulle till elgiganten med bredbandet och sen reklamera frodos skor (fick ett par nya för sulan hade släppt). Var meningen att han skulle med men han hade helt vansinniga utbrott hela morgonen/förmiddagen så jag fick lämna honom hos mamma. Tog inte risken att få utbrott i stan någonstans. Så allt är bedömningar, lära sig hantera situationer, ha strategier och som du säger, få det att funka efter de förutsättningar som finns. Och inte glömma bort mitt i allt detta att träna barnen efter barnens förutsättningar.
    Älskade ungar
  • Little Ms Chatterbox
    Dr Mupp skrev 2010-11-21 16:24:46 följande:
    Och tänk att mina syskon kan gå i affären utan ett endaste utbrott, men så har ju inte våra föräldrar sagt att det går inte att göra nått för hon har den diagnosen.
    Har dom haft problem med affärer öht?

    Mitt exempel i min TS i affären är som sagt bara ett exempel, en sån urladding kan ju komma var som helst, när som helst. det kan vara när man kommer hem och man klär av eller när man sätter sig till bords.

    Min son med ADHD och Atypisk Autism har inte haft någon endaste på-golvet-incident vad jag kan komma ihåg medan hans lillasyster (NTV) lägger sig var och varannan gång för att hon inte får vad hon vill ha. Z. har aldrig tagit saker och lagt i vagnen medan samma syster ska ha och ha alla saker. Z. går själv i butiken, nu när han är ok, jag vet att han går först till leksakerna och sen till fiskdisken och sen tillbaka till charken. Men när han var mindre så försvann han bara, var borta på ½ sekund. Han släppte min hand för att klia sig och sen fanns han inte på denna jord. Medan Mtjej sällan släpper mig ur sikte någonsin, men hon vägrar kategoriskt att hålla handen. Medan man går för bi rakvatten och kattsand (vi har inte katt) som hon ska ha så är det Nej. Samma som jag har kört med till alla 4 barn men hon är "konstig" Normal NPF upfostran funkar inte på henne!
    När hon kastar sig på golvet så låter jag henne ligga tills jag har gjort det jag ska, (Z. skäms och går ut så fort hon lägger sig. ) tar mina varor och henne om hon inte går själv.
    Att låta pappan handla funkar inte eftersom han antingen jobbar em eller så har jag maten färdig till han kommer hem (nej, jag är inte fastkedjad vid spisen, han slutar jobber och hämtar barn på dagis samma tid som dagis äter em-mellanmål så då följer vi frivilligt de tiderna.) att förlita mig på att någon annan handlar åt mig känns inte direkt självständigt.
    Som jag sker i början så har inte Z. haft några affärs incidenter, men väääldigt många när han kommer hem eller på vägen hem. Han klarar av att hålla ihop men sen rasar han. Jag kan inte på något sätt se hur det skulle vara uppfostran. och Mtjej som inte har, eller att vi misstänker att hon skulle kunna ha något inom npf hon kastar sig på affärsgolvet titt som tätt. Undra varför jag skulle ha uppfostrat henne på ett annat sätt en hennes 3 andra syskon. Dessutom är hon tvilling så man ser verkligen hur olika det är mellan syskon, även om Mkille kanske har en diagnos.
  • Reglementet
    Annika i Gbg skrev 2010-11-21 11:40:30 följande:
    Jag menar att du resonerar som min 16-åring, varken mer eller mindre.
    Så resonerar de flesta, normala människor.
    *Kommersiellt budskap*
  • Little Ms Chatterbox
    Ari gold Jag uppskattar verkligen dina inlägg. Tycker du har vida kunskaper om NPF och att du jobbar med det också är ju väldigt bra, måste finnas några lyckliga barn där ute som har dig som resurs/assistans.

    Jag har ett fysiskt FH som gör att jag inte kan fortsätta med de jobb jag har sysslat med tidigare och utstämplad arbetslös är jag också. Jag försöker se det här som en möjlighet till en ny väg här i livet och får utblida mig till något annat. Så jag undrar vad du har för utbildning? Vilka kurser har du gått? Hur lång (effektiv) tid tog dina studier? Är du lärare i grunden eller har du "bara" resursutbildad? Om det nu finns någon sån yrkestitel
  • Trollet Ludenben

    Ari Gold: hakar på chatterbox, du är super kommer med vettiga inlägg och inte slänger fram massa saker enbart baserade på egna inskränkta idéer utan du har nåt att komma med. Det uppskattas


    Älskade ungar
Svar på tråden Har du tillräckliga kunskaper om hur barn med ADHD och Autism reagerar i vissa situationer som får dig att tänka på lata föräldrar och dålig uppfostran?