• Fru U

    Är det okej att en person som är sjukskriven (som inte klarar av att jobba) går ut på krogen och roar sig, reser eller tar en shoppingrunda på stan?

    puss skrev 2010-11-27 11:35:07 följande:
    jag säger bara att jag har svårt att tro att du inte kan göra nån som helst nytta på nåt vis.
    alla borde få möjlighet att vara med och göra det de kan.
    Det är en jättefin tanke.

    Då jobbar du gärna med de som inte är helt friska antar jag? Du har inget emot att sköta din egen arbetsbörda + det som blir över från dina ej helt friska arbetskamrater?

    (frågan är neutralt ställd)
    har ont i handen o skriver därför som en kråka
  • Fru U
    Anova skrev 2010-11-27 11:43:38 följande:
    Jag tror inte att alla kan göra något.. Hade den åsikten innan jag själv blev allvarligt sjuk, idag är jag övertygad om att det finns personer som inte kan göra något.

    Men du påstår att det finns arbeten där man inte behöver prestera på topp. Jag undrar vilka företag som anställer någon person som de vet har stora problem att prestera. Och då spelar det ingen roll egentligen vilken sjukdom eller nedsättning man har, alla som har en nedsättning i sin arbetsförmåga bedöms nog på liknande sätt.
    Jag tror att alla kan göra något. Vad detta något är beror på person och tiden det är frågan om är också beroende på person.

    Med något menar jag inte arbeta. Men om man inte kunde göra något så ligger man förmodligen i koma

    Det finns i princip inga företag som anställer (utan samhällsstöd -dvs ekonomiska bidrag) någon som inte kan prestera fullt ut på de timmar de arbetar. Tyvärr
    har ont i handen o skriver därför som en kråka
  • Fru U
    puss skrev 2010-11-27 11:46:50 följande:
    självfallet.
    Väldigt altruistiskt. Du tycker altså inte att det är orättvist av din arbetsgivare att kräva att du först gör 100% på ditt eget jobb och sen plockar upp det dina arbetskamrater inte orkar/inte hinner med? Förvånad

    Jag vet ingen (därmed inte sagt att det inte finns) som med glädje eller utan problem skulle göra det som någon annan har betalt för att göra. Ser jag det ur arbetsgivarens synvinkel så skulle jag tänka att om person A hinner med att göra person B's jobb (delar av det) så har A för lite att göra och skulle då öka arbetsbördan
    har ont i handen o skriver därför som en kråka
  • Fru U
    puss skrev 2010-11-27 11:49:11 följande:
    det BORDE finnas det. alla borde ha ett arbete som passar dem, som jag sagt tidigare.
    Det känns som att du då utgår du ifrån att ett arbete är existensiellt viktigt, något jag inte håller med om.

    Tanken att alla som vill arbeta med något skulle få göra det är fin men det är absolut ingen självklarhet att det skulle vara samhällsekonomiskt fördelaktigt
    har ont i handen o skriver därför som en kråka
  • Fru U
    puss skrev 2010-11-27 11:51:24 följande:
    på de flesta jobb ökar arbetsbördan om nån är sjuk.
    inget konstigt med det.

    En tillfällig överbelastning klarar de flesta och accepterar men att ständigt göra även kollegers arbete tror jag inte att någon är intresserad av.


    Tanken att man hjälps åt är fin men svår att genomföra i verkligheten under längre tid.


    har ont i handen o skriver därför som en kråka
  • Fru U
    puss skrev 2010-11-27 11:53:42 följande:
    trist, men det finns många som sitter i rullstol och abetar. det i sig är ju inget hinder.
    Som sagt, beror ju på varför man sitter i den där rullstolen
    har ont i handen o skriver därför som en kråka
  • Fru U
    puss skrev 2010-11-27 11:55:26 följande:

    sammanhang är existentiellt viktigt, nåt som kom på tal tidigt i tråden. man måste vara social, man ska inte behöva isolera sig osv.


    ekonomin måste dock rulla, och rehabtider blir ofta kortare med en aktiv rehab.


    Ja att finna sin plats i tillvaron är viktigt, jag kan gå så långt som att till att även säga att det är livsviktigt. Det innebär inte att en arbetsplats eller ett arbete är existensiellt viktigt.

    Man måste inte vara social men man bör vara det då forskning visar att det för de flesta innebär det något positivt och det är ett problem att sjuka anses vara sjuka bara om de inte kan göra någontin (dvs sitta hemma och stirra på en vägg).

    Rehab är viktigt och som det ser ut idag så fungerar det inte. Att tvinga tex personer med utmattningsdepression, ångest tillbaka till det arbete som gjorde dem sjuka är ingen bra idé (menar arbetsträning på eget arbete). Man måste också ge människor en chans till återhämtning, men återigen allt beror på varför någon är sjukskriven
    har ont i handen o skriver därför som en kråka
  • Fru U
    AngoStura skrev 2010-11-27 12:00:15 följande:
    Samtidigt är det faktiskt så verkligheten ser ut för många. Jag har en kollega med en reumatisk sjukdom som är borta väldigt ofta och jobbar heltid och givetvis får vi som är på jobbet dela hennes uppgifter.. Det har vi gjort i åratal och inget som vår arbetsgivare verkar tycka är konstigt. Det är klart att det är jobbigt att hon inte kommer ibland, men alla kan ju faktiskt inte vara på topp jämt, tyvärr.
    Hade jag varit arbetsgivare hade jag ansett att ni är minst en anställd för mycket då. För klarar ni av att göra hennes arbete också så har ni för lite arbetsbörda.

    Jag ser på det cyniskt eftersom företag är vinstdrivande och inte sociala instanser inrättade för att människor ska må bra
    har ont i handen o skriver därför som en kråka
  • Fru U
    Anova skrev 2010-11-27 12:00:26 följande:
    Nja. I ett akut sjukdomsskede kan man nog inte göra något. Min mamma ligger just nu på intensiven och är hööög på morfin, jag tycker inte hon ens är lämplig att tala på telefon (men hon är väldigt kul just nu )

    Ser jag ur ett företagsekonomiskt perspektiv är det alltid en stor risk att anställa en person som inte är frisk. Den kanske inte dyker upp på flera dagar pga värk, psykiska problem osv. Då måste man anställa en extra för att kompensera denna persons frånvaro, eller så får resten av arbetslaget ta på sig extra mycket jobb (som den sjuke skulle utfört). Det är inte hållbart för ett företag på något sätt.

    Ser jag ur ett samhällsekonomiskt perspektiv så kan nog ett ekonomiskt stöd till anställningar för vissa grupper vara väldigt positivt (och det finns ju idag, t.ex. lönebidrag). Däremot kan vissa grupper "stanna upp" i tillfriskningsprocessen och därmed kosta samhället ännu mer i sjukskrivningar osv. Och dessa grupper skulle nog må dåligt av att "göra något" även om det nu var att bara gå ut och ta en promenad med äldre. 
    Självklart! Mitt i akut sjukdom är det nog få som klarar av att göra mer än att ta hand om sig själva (och knappt ens det), men det var lite det som var min poäng. Att det faktiskt räcker med att man kan ta hand om sig själv, man måste inte göra mer än så (till att börja med)

    Hade jag varit arbetsgivare hade jag kunnat tänka mig att anställa sjuka. Om det är rätt personer och om de kan arbeta i grupp snarare än med individuella arbetsuppgifter. För jag vet att det kan bli rätt bra. Men jag hade varit ytterst tveksam till att göra det utan något stöd från samhället (för dessa personer presterar inte lika väl som friska och det är trots allt en kostnad)
    har ont i handen o skriver därför som en kråka
  • Fru U
    puss skrev 2010-11-27 12:04:28 följande:
    de flesta chefer vill ju ändå ha anställda som mår bra, då det är mest fördelaktigt ekonomiskt.
    Nja, man vill ha personal som presterar först och främst. Det är så man får in pengar .

    Tyvärr så kommer det andra sekundärt idag. Vilket är beklagligt då det är ett kortsiktigt tänkande och i nte fördelaktigt i längden
    har ont i handen o skriver därför som en kråka
Svar på tråden Är det okej att en person som är sjukskriven (som inte klarar av att jobba) går ut på krogen och roar sig, reser eller tar en shoppingrunda på stan?