Inlägg från: Anonym (Härdar ut) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Härdar ut)

    Slutar med Venlafaxin, när slutar utsättningssymtomen?

    Just nu är jag inne på den tredje dagen utan Venlafaxin, önskar inte detta helvete min värsta fiende. Låter kanske hemskt och överdrivet, men det är det inte.


    Jag har gjort som läkaren sagt och trappat ut. Har varit nere som minst på ca 9 mg (delat 37,5 mg på fyra delar) Det har gått bra under tiden jag trappat ner, lite skakningar, yrsel men inte mer än vad jag klarar av.

    Det hemska börjar när jag slutar helt, tycker inte det borde vara sån stor skillnad eftersom jag nästan inte äter någonting längre. Yrseln är värst, jag kan inte stå upp, vrider jag på huvudet så hinner inte blicken med och jag är nära att ramla. Bara att flytta blicken gör mig yr. Har försökt att vara uppe och "ignorera" yrseln så mycket det går men då blir jag illamående och måste sätta mig ner och djupandas för att inte spy.

    Sedan är det dessa "stötar" jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva dom. Dom sitter inte i huvudet utan i bröstet, känslar är den samma som när man ställer sig upp för snabbt och innan det svartnar för ögonen. Det känns som ett tryck över bröster och allt blod rusar till huvudet. Detta händer säkert var 5:e minut om inte oftare.

    Är det någon som har haft liknande erfarenhet med utsättningssymtom? 
    När börjar det kännas bättre? Orkar inte ha det så här många dagar till, måste ju tillbaka till jobbet.

  • Svar på tråden Slutar med Venlafaxin, när slutar utsättningssymtomen?
  • Anonym (Härdar ut)

    Är det ingen som har slutat med Venlafaxin som har haft problem med utsättningssymtom?

  • Anonym (Härdar ut)

    Ts uppdatering:

    Hittade igen min gamla tråd av en tillfällighet. Råkade ta bort den från favoriter och inte hittade den igen. Ser att det har skrivits mer och jag tänkte uppdatera lite hur det gick.

    Det var verkligen två veckor utav rent helvete, två väldigt långa veckor. Sen blev det plötsligt bättre och allt släppte. Så försök att härda ut, det blir bättre. Tänk inte på att gå och jobba om ni mår såhär, det fungerar inte. Va hemma, planera för att må dåligt och vänta ut dagarna.

    Jag skulle sluta för att bli gravid, det gick bra till i mitten av graviditeten tills depressionen började krypa tillbaka. Jag höll ut hela grav, men det var fruktansvärt jobbigt. Var väldigt orolig hur det skulle gå och amma för att vara utan medicinering var inte att tänka på. Jag började med Venlafaxin igen efter förlossningen och fick livet tillbaka. Amningen fungerade hur bra som helst, har inte sett att vår flicka har blivit påverkad på något sätt. Go och glad och har varit tidig i det mesta. 

    Nu kommer det stora problemet, vi vill ha ett syskon :) Ska jag genomlida att sluta och vara utan, inte orka med att vara en bra mamma och sambo. Eller fortsätta äta på låg dos, må bra men vara orolig för barnets hälsa under graviditeten och resten av han/hennes liv? 

    Ni som har fått barn och ätit venlafaxin/efexor hur gick det med förlossningen? Hur mår barnet sen i livet? 

Svar på tråden Slutar med Venlafaxin, när slutar utsättningssymtomen?