• Madif

    Hur lär man ut respekt?

    Som rubriken lyder, hur lär man ut respekt??
    Givetvis så vill jag verkligen inte höra något som gör illa eller förnedrar barnet, utan jag syftar på vanlig hederlig respekt. För människor och saker.

    Jag respekterar själv andra och mina barn, men som sagt hur lär man (i dagens totallt respektlösa samhälle) ut ett barn respekt?
    Jag vill verkligen att min dotter ska växa upp och bli en respektfull och tacksam människa som tar hand om sig själv och andra.

    Men det är svårt... för jag vet inte själv hur man ska göra?

    Vad betyder igentligen respekt? Själva ordet? Vilken innerbörd har ordet tycker du?

    //Tankar

  • Svar på tråden Hur lär man ut respekt?
  • Lady Dahmer
    Millan77 skrev 2011-02-07 12:19:16 följande:

    Jag har diskuterat fram när hon ska göra läxan, hon vill ju göra den så den e gjord men aldrig när det väl kommer till kritan.... Tråkigt när det blir tjaffs om samma saker varje gång.

    Jag får väl börja slänga det jag säger att jag ska slänga.
    Hon slänger ALLT bara på golvet när hon kommer hem från skolan o skriker, "jag måste bara på toa!!!" o då säger jag ALLTID varje dag.... ta upp din väska o gå in med den på ditt rum, den ska INTE ligga där. Ta upp tina termobyxor o häng upp dom, annars slänger jag dom.
    Jag får väl slänga dom. Fast jag vill ju inte att hon ska frysa......

    Angåående städningen, så säger jag till 15 min innan dom ska gå hem. o då svarar alltid Ida så här : men mammma jag kan städa sen......men när det väl kommer till kritan så vill hon inte.
    Hon har kört över en lampa med sin stol o sladden till mobilen hade hon oxå sönder sist......synd, då kan man ju inte ladda den... då kan ju inte jag få tag på henne.  Jag e kluven ibland


    Säg inte att du ska slänga dem överhuvudtaget! Sluta hota!

    Och låt inte din unge ta ansvar när hon inte kan! Säger hon "jag kan städa sen" så svarar du helt enkelt, "nej jag vill att ni hjälper åts nu".
    Gillar du mina inlägg? Läs min blogg! Den är skitbra! - ladydahmer.se/
  • Lady Namárië
    Millan77 skrev 2011-02-07 12:19:16 följande:

    Jag har diskuterat fram när hon ska göra läxan, hon vill ju göra den så den e gjord men aldrig när det väl kommer till kritan.... Tråkigt när det blir tjaffs om samma saker varje gång.

    Jag får väl börja slänga det jag säger att jag ska slänga.
    Hon slänger ALLT bara på golvet när hon kommer hem från skolan o skriker, "jag måste bara på toa!!!" o då säger jag ALLTID varje dag.... ta upp din väska o gå in med den på ditt rum, den ska INTE ligga där. Ta upp tina termobyxor o häng upp dom, annars slänger jag dom.
    Jag får väl slänga dom. Fast jag vill ju inte att hon ska frysa......

    Angåående städningen, så säger jag till 15 min innan dom ska gå hem. o då svarar alltid Ida så här : men mammma jag kan städa sen......men när det väl kommer till kritan så vill hon inte.
    Hon har kört över en lampa med sin stol o sladden till mobilen hade hon oxå sönder sist......synd, då kan man ju inte ladda den... då kan ju inte jag få tag på henne.  Jag e kluven ibland


    Jag tror du gör dig själv en grym otjänst genm att "hota" med något du inte tänker genomföra. Allt du förmedlar till din dotter med det beteendet är ju att hon inte behöver respektera dig, eftersom du ändå inte respekterar dig själv tillräckligt för att göra som du har sagt.

    Säger d att du skall slänga brallorna om hon inte tar upp dem, så fullfölj det. Vill du inte slänga byxorna, säg hellre:

    "Jag vill att du hänger upp byxorna."

    Vad gäller rumsstädning tycker jag att man faktiskt kan respektera om barnet vill ha det stökigt inne på sitt rum. Det är hennes/hans privata sfär, och så länge det inte är smutsigt tycker jag att de kan få bestämma själva. Däremot tycker jag att alla i familjen skall visa respekt för de gemensamma utrymmena genom att hjälpas åt att hålla dem städade.
    So say we all
  • k girl
    Lady Namárië skrev 2011-02-07 12:09:53 följande:
    Självkalrt frår man fråga. Jag tycker också att man kan komma överens om i förväg att göra avsteg från regler som satts upp (t. ex "Imorgon kan vi sova länge, så vad sägs om att vi tar en riktig myskväll och är uppe ända till klockan X ikväll?") Däremot tycker jag inte att man kan definiera det som "respekt" att säga ja när ett barn tjata om att få vara uppe längre vid sänggåendet. Vill man tillmötesgå frågan/tjatet som vuxen så är det väl helt ok, men det är inte min definition av respekt.

    Dessutom tycker jag att man har ett ansvar som förälder att ligga steget före (beroende på barnets ålder, givetvis). Om sexåringen vill sätta på en 90-minutersfilm en timme innan sägdags, då tycker jag att man t. ex kan göra en överenskommelse i stil med

    "Den här filmen slutar en halvtimme efter din läggdagstid, så i så fall vill jag att du borstar tänderna och tar på dig pyjamasen innan du tittar, och hoppar direkt i säng när den är slut."

    eller säga

    "Du får gärna börja titta, men när klockan är X stänger vi av och så får du se färdigt den imorgon."

    Inget av dessa alternativ är jämförbart med att klampa in och slå av filmen utan förvarning och skicka ett besviket och frustrerat barn i säng.
    Tack! Det är precis detta jag har farit efter, men inte kunnat formulera.

    Att man säger nej i en enskild situation, oavsett om det gäller mat eller sovtider, behöver ju faktiskt inte innebära att man kör över barnet. Man kan för den skull ta hänsyn till barnets smakpreferenser när man lagar maten, man kan visa respekt genom att inte tvinga/muta/hota barnet, och man kan vara demokratisk i så måtto att alla får vara med och bestämma vad som ska ätas eller förhandla om när man ska lägga sig. Men det är ju inte samma sak.
  • livetsomsingelmamma

    Om man som mamma respekterar sig själv och mår bra i sig själv så ser barnet det och tar efter. Barn lär sig genom att ta efter andra.

    Är inte mamman vän med sig själv och trevlig, tillmötesgående och respektfull ja då kan man inte heller förvänta sig att barnen blir det.

    Mina gränser kan tyckas vara lite högt satta mot min dotter på 15 mån men jag känner ändå att förklarar jag och pratar med henne i vanlig samtalston hoppas jag att det ska gå fortare för henne att förstå vad som är rätt och fel.

    Ja ett så stort ämne jag skulle kunna prata om hur länge som helst men avrundar nu för min lunch är strax slut...

  • Lady Namárië
    k girl skrev 2011-02-07 12:25:57 följande:
    Att man säger nej i en enskild situation, oavsett om det gäller mat eller sovtider, behöver ju faktiskt inte innebära att man kör över barnet. Man kan för den skull ta hänsyn till barnets smakpreferenser när man lagar maten, man kan visa respekt genom att inte tvinga/muta/hota barnet, och man kan vara demokratisk i så måtto att alla får vara med och bestämma vad som ska ätas eller förhandla om när man ska lägga sig. Men det är ju inte samma sak.
    Exakt så! *tummen upp*
    So say we all
  • Millan77
    Lady Dahmer skrev 2011-02-07 12:12:39 följande:
    ah, men du får helt enkelt sätta ner foten med din mamma. Ta bort det hon köper. Ge tillbaka det. För just nu så funkar det inte. Det funkar heller inte att lämpa över ansvar och skylla på din mamma.

    när det gäller att pimpa rummet så är det ju du och nån annan som gjort det. Låt HENNE göra det. Bestämma hur hon vill att det ska se ut och hur det ska organiseras. Och TA BORT saker så att det blir lätt att städa. Har man tusen grejjer och alla ligger på golvet så är det svårt att få motivation att hålla ordning.
    Nu var det inte såå längesen vi flyttade oín o hon fick då bestämma färg på väggarna.

    Hon fick helt ny säng o huvudgavel....vilket "någon" har målat på med tuschpenna, o det e "inte" hon. hon har pillat bort nästan all färg på hyllan som vi målade om till henne, o det e "inte " hon som gjort det heller.

    men nu har jag bestämt mig. ALLT kommer att slängas som inte plockas upp o hon får inget nytt.  Vad det än gäller.
  • Millan77
    Lady Dahmer skrev 2011-02-07 12:24:14 följande:
    Säg inte att du ska slänga dem överhuvudtaget! Sluta hota!

    Och låt inte din unge ta ansvar när hon inte kan! Säger hon "jag kan städa sen" så svarar du helt enkelt, "nej jag vill att ni hjälper åts nu".
    Tack, jag har hotat så länge nu, o jag vet nu vad jag måste göraSkrattande

    Kompisarna e duktiga på att städa, men jag undrar ju hur min dotter e när hon e där?????

    Jag har varit inne hos kompisarna en gång o tittat på deras rum OMG säger jag , så städat o fint.....ska nog plocka bort en massa saker från dottern. Dom e 5 barn där. Hon leker oftast bara med bazrn från samma familj. Men sån pli dom har dom föräldrarna.
  • bonnieloveskim
    Lady Namárië skrev 2011-02-07 11:55:27 följande:
    Jag ser att du skriver att du anser att det är exempel på hur man kan visa respekt. Ser du att jag skriver så här?

    "Jag håller inte med om din definition av respekt."

    och sedan vidareutvecklar min åsikt så här:

    "Om ett barn alltid bemöts på det här viset under uppväxten  tror jag snarare att hen får svårt att hantera vuxenlivet och därmed kommer att uppfattas som respektlös av omgivningen."

    Nu känner jag att du misstolkar mina inlägg och går i försvarsställning. Det är tråkigt, för jag vill gärna att vi skall kunna fortsätta diskutera med ömsesidig respekt.
    jag tycker definitivt att vi kan diksutera på en bra nivå.

    jag udrar lite om din uppfattning av detta...

    "Om ett barn alltid bemöts på det här viset under uppväxten  tror jag snarare att hen får svårt att hantera vuxenlivet och därmed kommer att uppfattas som respektlös av omgivningen."

    Så om man bemöter ett barn på detta sätt säg 2 fredag i månaden,, och de gånger man äter blodpudding hemma..  säg att man äter det 2 ggr i månaden då..

    så med dessa 4 ggr i månaden - eftersom vi pratar om just dessa esempel som du inte håller med mig i - så menar du att barnet får svårt att hantera vuxelivet och kommer att uppfattas som resepktlös av omgivningen???

    detta var exempel av min definition av resepkt.. och jag har även skrivt att man bör lära ut till barn resepkt för natur, djur miljö bla..

    förlåt om jag har fel men är det inte du som misstolkar mina inlägg en hel del då?
    jag känner i alla fall att man tokar mina inlägg som att man ALLTID ska ge vika för ett barn som tjatar och att man alltid ska ge efter vad ett barn vill.

    och jag tycker jag har varit tydlig med att i exemeplrna var det inget tjat alls utan en ömeseidig kommunikation mellan barn och vuxen.
    att ge 2 exempel man kan ge sig vika på innebär inte med autoamatik att man SKA eller bör ge sig vika för altl barnet vill..

    det var bara ett exempel på hur man kan agera mot ett barn för att visa barnet respekt.
  • Millan77
    Lady Namárië skrev 2011-02-07 12:24:31 följande:
    Jag tror du gör dig själv en grym otjänst genm att "hota" med något du inte tänker genomföra. Allt du förmedlar till din dotter med det beteendet är ju att hon inte behöver respektera dig, eftersom du ändå inte respekterar dig själv tillräckligt för att göra som du har sagt.

    Säger d att du skall slänga brallorna om hon inte tar upp dem, så fullfölj det. Vill du inte slänga byxorna, säg hellre:

    "Jag vill att du hänger upp byxorna."

    Vad gäller rumsstädning tycker jag att man faktiskt kan respektera om barnet vill ha det stökigt inne på sitt rum. Det är hennes/hans privata sfär, och så länge det inte är smutsigt tycker jag att de kan få bestämma själva. Däremot tycker jag att alla i familjen skall visa respekt för de gemensamma utrymmena genom att hjälpas åt att hålla dem städade.
    Jag hade det oxå stökigt på mitt rum som barn, men jag hade inte alla saker överrallt som mina barn, men det får jag väll skylla mig själv...

    Men nu har jag bestämt mig, om väldigt mycket här hemma. Hoppas bara jag kan hålla det.
  • k girl
    bonnieloveskim skrev 2011-02-07 13:08:50 följande:
    jag tycker definitivt att vi kan diksutera på en bra nivå.

    jag udrar lite om din uppfattning av detta...

    "Om ett barn alltid bemöts på det här viset under uppväxten  tror jag snarare att hen får svårt att hantera vuxenlivet och därmed kommer att uppfattas som respektlös av omgivningen."

    Så om man bemöter ett barn på detta sätt säg 2 fredag i månaden,, och de gånger man äter blodpudding hemma..  säg att man äter det 2 ggr i månaden då..

    så med dessa 4 ggr i månaden - eftersom vi pratar om just dessa esempel som du inte håller med mig i - så menar du att barnet får svårt att hantera vuxelivet och kommer att uppfattas som resepktlös av omgivningen???

    detta var exempel av min definition av resepkt.. och jag har även skrivt att man bör lära ut till barn resepkt för natur, djur miljö bla..

    förlåt om jag har fel men är det inte du som misstolkar mina inlägg en hel del då?
    jag känner i alla fall att man tokar mina inlägg som att man ALLTID ska ge vika för ett barn som tjatar och att man alltid ska ge efter vad ett barn vill.

    och jag tycker jag har varit tydlig med att i exemeplrna var det inget tjat alls utan en ömeseidig kommunikation mellan barn och vuxen.
    att ge 2 exempel man kan ge sig vika på innebär inte med autoamatik att man SKA eller bör ge sig vika för altl barnet vill..

    det var bara ett exempel på hur man kan agera mot ett barn för att visa barnet respekt.
    Men du. Det är så mycket som sex-sju personer som har tolkat dina inlägg precis likadant. Ser du inte att det kanske är hos dig problemet ligger då, och inte hos personerna som du tycker har tolkat dig fel?
Svar på tråden Hur lär man ut respekt?