Hur gamla är ni som lyckats? Hur gamla är era män?

Jag var 43  (nästan 44) och min man 37 (nästan 38) när vi fick vår underbara son för drygt 2 år sedan. Vi försökte lääänge, men att det inte lyckades berodde på ett, tidigare okänt, medicinskt fel hos mig och när det hade åtgärdats blev jag gravid efter 2 år (då jag var 41 år) - det slutade i missfall och jag fick två till innan jag blev gravid med sonen. Troligen berodde missfallen på min ålder. Vi prövade också med IVF två gånger - men de försöken misslyckades.
Jag blev gravid igen i somras (45 år gammal), men det slutade med missfall.

Hur länge har ni försökt? Det är klart att du inte ska känna att ni är för gamla!

Att få vår son är det absolut bästa som har hänt oss.

Sedan är det i o f s så att man kanske kommer tidigare i puberteten nuförtiden (jämfört med 1600-1800-talet) och att man även pga den anledningen fick barn högre upp i åldrarna. Och man har ju ett ändligt antal ägg. Dvs. flickor kanske inte fick sin första mens förrän när de var 15-16 år och hade därför regelbunden ägglossning högre upp i åldrarna. Men man kan ju hoppas att det inte är så. Själv fick jag mens strax innan jag fyllde 11 år och mitt första barn strax innan jag fyllde 44 år (dvs. 33 år senare!). Nu skulle jag gärna få ett till (är 46 år).

Min man var 24 år och jag 30 år när vi blev ett par och 37 respektive 43 när vi, äntligen, blev föräldrar. Så jag "fångade" ingen 40-åring precis.

Jodå, det känner vi till. Och, tyvärr, är det fortfarande så i vissa kulturer idag....

Men det finns studier som visar att flickor (i Västeuropa i alla fall) får tidigare mens nu än för, låt säga 50-100 år sedan. Dvs. de kan få det redan i 8-9 årsåldern. Skälet till detta anses vara allt från högre levnadsstandard till för mycket fytoöstrogener i maten.

Jag vet inte om flickor i gemen kunde få barn i 12-13 årsåldern på medeltiden (nu talade vi iofs om 16-1800-talet tidigare, och det är stor skillnad vad gäller medellivslängden på 1300-talet och på 1800-talet t ex) - även om de giftes bort då. En del fick säkert barn då (och dog nog ganska ofta i barnsäng förr eller senare), men om dessa även sedan fick barn vid 45+ är nog relativt tveksamt. Många levde nog inte till de åldrarna, tyvärr. Vi kan ju bara se på flickor i dag som gifts bort tidigt och får barn innan deras kroppar har vuxit klart - de får ofta lida av alla möjliga fysiska men. De får nog inte barn när de är 45+ i allmänhet.

Jag tänkte närmast på det ändliga antalet ägg. Ju tidigare man får mens, desto tidigare kanske man kommer i klimakteriet. Jag har, emellertid, även hört det motsatta. Så det finns nog olika teorier om detta.

Ja, teorierna är nog lika många som vi.

Jag fick min mens strax innan jag fyllde 11 år. Jag hade, pga ett prolaktinom på hypofysen, väldigt oregelbunden mens (och därför få ägglossningar?) under 10 års tid. Har jag därför sparat på ägg? Vem vet.... Och är det inte snarast åldern och kvaliteten på "äggmaterialet" som är det väsentilga, snarare än antalet ägg? Många frågor, många olika svar.

Nu är det visserligen "miss i nassen" och jag kanske är litet snurrig - men här hänger jag inte riktigt med.

Det finns alltså nu fler infertila, i västvärlden, än tidigare pga att man gör fler provrörsbefruktningar?? Och jag som trodde att det var tvärtom. Och de föräldralösa barnen blir fler därför att fattiga män och kvinnor ute i världen får fler barn pga att det görs så många provrörsbefruktningar i västvärlden? Men då är det ju ändå "obalans" - eller?

Jag läste, förresten, häromdagen att, till skillnad från vad man tidigare har trott skulle ske, har inte barnlösheten i Sverige minskat. Det vill säga, pga av alla hjälpmedel och metoder som finns och används (de nämnde t o m ÄL-stickor...) så har inte barnlösheten minskat dvs. sådanan som var "infertila" för 20-30 år sedan är inte det nu.

Absolut, det var så jag läste också. Det vara bara litet sent när jag skrev inlägget.

Det här med fertilitet och infertilitet är knepiga saker. Har verkligen infertiliteten ökat? Det är ju, trots allt, så att många "defekter", som tidigare inte gick att åtgärda, nu, med ganska enkla medel kan göra att en kvinna går från att vara "infertil" till fertil. Mitt eget prolaktinom är ett exempel på detta och även, t ex, tilltäppta äggledare och dyl. Och en del upptäckter vad gäller att förhindra missfall har ju också gjorts (jag tänker då främst på hjälp mot blodproppsbildningar, för de som har sådana tendenser).