Pojke i klänning?!

Jag hade också reagerat om en vilt främmande människa ställt en sån fråga till mig. Jag menar, det förstår väl vemsomhelst att mamman inte tvingat på pojken klänningen utan att han själv ville ha det?

Jag förstår Mamman litegrann som fräser, varför ska hon försvara sig? Inte ens mot en mamma som har sitt barn på dagiset utan en väninna som bara hänger med? Skulle du (TS) gå och fråga vilt främmande personer på stan om såna saker också och förvänta sig att dom vänligt förklarar något eftersom du är nyfiken och frågar.

Min son blir snart 3år och han vill vara utan strumpor och ha vinterskorna på sig inomhus. (har två uppsättningar, en som vi sällan använder ute) Vad spelar det för roll?
Han har också tjejboxers med grodor på och rosa resår, dom var tunnare och bättre än alternativet när jag skulle köpa kalsonger. Han är så liten att han inte "lider" av att det inte är Y-front.

Sköt dej själv och skit i andra tycker jag är ett bra motto. Då slipper du såra personer med frågor som t.ex om varför dom inte ammar när det plågar dom nästan till självmord själv att dom inte kan. Eller andra frågor du inte har med att göra!!
Sen (som bonus) slipper du också bli sårad när folk fräser till dej angående saker som du faktiskt inte har att göra med. Är man så känslig är ett bra råd att sluta fråga och lägga sig i.

Vad har mamman för skyldighet att svara på nyfikna frågor från dej OCH göra det på ett vänligt sätt?

Jag tippar på att mamman önskade sig en dotter, men fick en son - och lever ut drömmen om en dotter med sonen.

Min bror gick i spetsstrumpbyxor till "lekis" 1976. Min mamma var lite oroad, men ville inte vara den som satte en könsnorm och bestämde att det var "nej". När han hämtades och mamma frågade fröknarna så fick hon veta att ALLA pojkar i hans ålder (5-6 år) varit avundsjuka och sagt "ååå, vilka fiiina".

BARN har inte förutfattade meningar av sig själva. Det får de när de hör VUXNA tala om vad som är "rätt" och "fel".

Jag håller inte med.

En del söner gör det (Hör och Häpna!) Helt själva!! Antingen som små eller som vuxna.
Och de är faktiskt människor de också.

Själv funderar jag över vilket allvarligt fel man lider av när man känner att ett klädesplagg är SÅ horribelt att se på det kön man inte är van att se det på..

Kan vi inte införa kastrering av pojkar redan på dagisnivå så slipper vi de här problemen.

Alla utgår ifrån att pojken valt det själv. Tänk om det inte är så då, är det fortfarande okej isåfall?

Tycker att mamman hade väldigt taskig attityd som fräste sådär. 

Jag tror att jag kommer skaffa lite utklädningskläder till min son när han blir äldre och kanske även någon känning. Tror barn kan tycka det är lite kul att testa olika roller när de är små. Jag kommer inte att välja en klänning till min son när han ska till dagis men skulle han själv jätte gärna vilja ha det så får han väl det. Kanske skulle jag ta med några andra kläder ifall att han skulle ångra sig under dagen.