Pojke i klänning?!

Har inte läst hela tråden men är det inte mer kränkande att INTE låta barnet ha på sig det som han/hon vill? Att förneka barnets person måste vara värre tycker jag!

Kopierar in mitt svar från en tidigare tråd i samma ämne för några år sedan:

Jag har oxå en son, snart 4 år, som inget hellre vill än att klä sig i klänning och kjol (och vi hindrar honom inte). Han leker gärna med dockor och tjejer är det bästa han vet

Kommer han bli honomsexuell? Transsexuell? Fan vet ja och jag bryr mig inte heller!!!
Det enda som är viktigt är en trygg uppväxt, att han får växa upp och bli en egen person INTE som nån annan vill att han ska vara och att stärka killens självkänsla.

Han är dessutom oerhört motorisk, klättrar högst upp i träden, bygger gärna med lego, leker med bilar, är den som vågar ta för sig, är lite kaxig, cyklar utan att hålla i sig, har ett enorm bollsinne för att va så liten...alltså ganska "pojkig" (?) och tuff. Helt normalt anser jag, det är inget speciellt varken pojkigt eller flickigt med något av ovanstående....klänning eller bilar och lego.

Det är trots allt BARN vi pratar om, barn är barn....det är vi som lär våra barn, och DET måste vi ta ansvar för. Tar man då ett beslut om att tex sonen inte får ha klänning ska vi fråga oss om det hjälper honom i längden och för vems skull vi gör det. Vi ska göra det utifrån våra värderingar och kunskap.

Säger inte att mitt sätt är rätt sätt utan bara att man gör som man vill utifrån sin kunskap och strävan efter att stärka sina barn.

Älska barnen oavsett tycker jag!! Det mår dom bäst av!!

Ting!!

Förstår inte riktigt vad du menar?

Vi har alla olika åsik men detta diskuteras ju av en orsak och om du tyckte diskussionen var så fånig kanske du inte skulle engagera dig så mycket? Du har ju skrivit ganska många inlägg trots allt och verkar ganska villigt att diskutera.

Själv tycker jag att det är upp till var och en. Vi människor har olika åsikter, kommer alltid att ha. Vi har våra egna värderingar och det sätt vi vill uppfostra våra barn på. Vi får respektera varandras olikheter och inte klanka ner på varandra. (med varandra menar jag ju så klart inte du och jag utan människor i allmänhet).

Jag menar inte att pojkar ska ha klänning för jämställdhetens skull. Jag menar inte ens att pojkar SKA ha klänning. Jag menar att vi inte behöver börja deras liv med att säga "Gör som alla andra, gör som man ska annars kommer folk inte tycka om dig". Vi vill ju att våra barn ska säga ifrån om någon är dum, vi vill att dom ska gå sina egna vägar. Att dom ska bli respekterade personer. Detta kan vi enligt mig inte uppnå om vi talar om för dom hur dom ska bete sig för att det "ska" va så.
Att en pojke vill ha klänning under en period i sitt liv (det handlar faktiskt oftast om endast en kort period) kan vara ett sätt att identifiera sig med mamman, att testa sin person och sin identitet. Ofta är barnen (enligt det jag sett och läst om) 4-5 år och varför kan vi inte se det som en naturlig del i barnets liv? Min son är just förtillfället hiphopare (han fyller snart 6) att vilja ha klänning försvann för drygt ett år sen.

Om man sedan ser på aspekten med mobbing så tror jag att 4-5 åringar inte är förmögna till just mobbing i den bemärkelse där det sker en medveten kränkning av ett annat barn/person. Jag tror att de barn som är 4-5 år och retar andra barn för tex klänning eller en viss färg på tröjan har med sig det hemifrån. Det är nog föräldrarnas och annan omgivings åsikter och fördomar som spelar in.

Jag försöker uppfostra mina barn till att vara så öppna som möjligt inför olikheter och med en sån inställning skulle jag inte kunna säga till min son "Du får inte ha klänning, då blir du retad och killar ska inte ha det". Det går inte att samtidigt uppfostra till att vara öppen för olikheter samtidigt som man säger till barnet att han/hon inte får vara olik. Det är min åsikt allafall....

Klockrent!!