Den största missfallsrisken avtar efter 12 veckor. Men det är ingen magisk gräns och man kan fortfarande få missfall senare. Risken finns fortfarande där och tyvärr drabbas många. I Sverige räknas det som missfall fram till vecka 22.
Jag undrar vilken vecka du fick missfall i. Om du har fått fler än ett missfall, välj den graviditet som gick längst. Sen får du väldigt gärna skriva om de andra i tråden.
I v.9, den 1a oktober i år fick jag missfall, en vecka senare blir min farmor inlagd på sjukhus pga blödande magsår, men de lät henne vänta för länge så hon vaknade inte upp ut narkosen, ett par dagar senare förklarades hon hjärndöd och ett par dagar efter det dog hennes kropp.
Jag ser det som att min ängel har ett väldigt fint sällskap vart h*n än är, för att min farmor finns med.
Sitter i bilen ner mot Stockholm nu för att gå på begravningen på fredag, med ett skrivet brev till farmor där jag berättar om att hon skulle bli gammelfarmor.
hej nu ikväll har jag gråtit så ögonen e helt röda=( den 15 var jag hos Kvinnokliniken och idag hade jag oklara frågor, hon ringde mej och jag frågade bla om äggblåsor och HCG och prover, ang >HCG har min kropp producerat det ett tag men test senast har vart negativt, men så sa hon du kan ha haft en spontan abort=( jag tackade för svaret och tänkte ej på det förrens jag kom hem och kom att tänka på den bubbelgumsliknade klumpen jag fick i trosan för ett tag sedan, nu när jag läst på, vet jag att det var min "bebis" fy vad jag känner mej grundlurad!=( jag orkar knappt sträva på för jag var ju så glad att jag ej kunde hålla tyst och vad afn ska jag säga nu???!!! men nu vet jag iaf att jag ej var knäpp!
jag fick missfall nyss i V.5. är ledsen över det såklart eftersom jag längtar fruktansvärt mycket efter att bli gravid igen, men samtidigt känner jag viss lättnad eftersom det ändå betyder att min kropp fungerar igen efter det avbrytande vi fick göra i augusti i år. kanske låter konstigt att jag säger så för självklart vill man inte ha ett missfall! grejen är den att jag först trodde det var mens och då blev jag så besviken o ledsen eftersom jag o min sambo verkligen försökt kring de datum då jag trodde jag hade ägglossning och sen när det kom som jag först trodde var mens fick jag bara sådan uppgiven känsla över mig att "fan, vi som verkligen prickade in rätt tidpunkt o allt o så gick det ändå inte". MEN, det gick ju faktiskt. Iaf själva befruktningen. Sen att det sket sig i övrigt är jag såklart ledsen över. nu hoppas jag att det blir 3e gången gillt!
Fick blödning vecka 11, fostret hade dött i vecka 6. (okt 2008)
Fick blödning vecka 10, ofostrig graviditet. (jan 2009)
Gravid nu i vecka 13. Orolig....
Ett tidigt tidigt mf, gick till 5+3, sedan kom blodet. Hade dock svaga plus hela tiden, så det var nog verkligen aldrig menat. Blev gravid 2 veckor senare och då gick det bra.
1:a mf i v.7+2
2: v.5+0
3: v.11+5 MA
Skrapades igår för första gången, dom andra 2 har kommit ut av sig själva. Nu börjar vår utredning, jag vågar inte och vill inte ens bli gravid igen, suck. Är helt rädd för att ens ha sex igen då jag förknippar allt med missfall, jag har denna omgång psykiskt blivit helt knäckt.. Vet inte riktigt hur jag ska ta mig ur det heller för jag vill ha barn men är rädd..
idag var jag hos barnmorskan och när jag hade berättat hur jag känt mej och allt som hänt, sa hon att jag gjorde rätt att tro att jag fått missfall och det var inga tvivel alls. jag har även fått telefon från kvinnokliniken att alla prover var bra, utom prolaxin provet som var för högt, kan skrivit fel på namnet, men enligt vad BM, läste om det för mej så hade det med mjölproduktion och bröstkörtlar att göra. hon tyckte att jag skulle prata med dom på KK igen då provet ska tas om, men summan av allt är att jag inte har inbillat mej trots att alla sagt det!
förlåt alla! jag skrev fel!!! det heter inte prolaxin, utan prolaktin det provet som var för högt, jag e visst trött=/
v 10 och v11