Finns det (olika) människoraser?
Nej det finns inte olika människoraser. Vi kan alla få barn ihop, och vårt DNA är för lika för att vi skulle vara tillhöra olika raser. Det handlar om biologi och inte vad man tycker, att vi ser olika ut etc.
Inlägg från: ForReal
|
-
-
Men det är väl endast inom forskning/genetik som detta är intressant? Varför vilja dela upp oss i raser efter fenotyp?Druid skrev 2011-05-16 00:56:41 följande:Enligt de flesta källor anges den gentiska likheten vara på 98%, vilket är ovanligt lite för att gälla två olika arter. En förklaring kan vara att vår närmast gemensamma förfader ingick i en ganska liten grupp, vilket skulle resultera i att de genetiska skillnderna inte är så stora. Om man tar det i beaktande så är det inte heller förvånande att de genetiska skillnaderna mellan t ex. svarta afrikaner och vita européer inte är så stora, trots att de morfologiska skillnaderna däremot är väldigt tydliga dessa populationer emellan.
-
Mimmlas skrev 2011-05-16 01:11:27 följande:Ja men absolut. Precis som inom alla grupper finns det variationer.
Men just inom folkgrupper så finns det bestående mönster medans individer i en folkgrupp med säregna skillnader inte följer just det mönstret.
Min mor har tex en genetiskt betingad sjukdom som bara finns i canada och i norra delarna av sverige nästan.
Det kallas norrlandsjukdom och är generellt accepterat.
Min bror har också denna sjukdom pga ärftligheten. Och de har fått den för att släkten kommer från ett ställe i norrland där den har sitt ursprung. Just en sån genetisk avvikelse som finns inom en folkgrupp. Så även om vi är låt oss säga arier så har vi även genetiska särdrag som inte alla har.
Men i och med att folk från samma område skaffar barn med varandra (det har iaf varit så tidigare innan vi började resa så mycket). Så avlas vissa "rastypiska" egenheter fram.
Och tur är väl det, för om vi blandat alla hej vilt från början kanske alla hade burit på anlag för hemska sjukdommar tex.Visst finns massa genetiska skillnader och benägenheter för än det ena än det andra. Men det gör inte oss till olika raser.
Och den sista meningen är tyvärr väldigt fel, det bästa för att på lång sikt bekämpa sjukdomar vore om vi förökade oss med så genetiska olika individer som möjligt, dvs. helt tvärtom. Som du beskrev det gör endast att sjukdomarna befästs.
-
Mimmlas skrev 2011-05-16 01:23:52 följande:
Fast som jag tog upp om hundar tidigare och alla andra djur vi delar in i raser då delar de även så gott som allt dna förutom just de för utseende och framträdande drag.
Så om hundar/katter/hästar osv osv kan vara olika raser fast med så lika dna varför skulle inte människor kunna vara det?
Fast det beror verkligen på vad det är för sjukdom. När det handlar om sjukdommar som uppkommer av inavel så visst. Eller såna sjukdommar som späs ut generation efter generation.
Men så har vi den som min mor och bror har som blir värre för varje generation. Om den gruppen människor skulle rest runt jorden för sisådär några hundra år sen så hade betydligt fler varit väldigt sjuka.
Och blodsjukdommar är ju samma sak. Ju mer folk reser, desto mer sprider det sig och farligare blir det på stor skala. Förr så stannade en sjukdom på ett ställe, sjukdommen/de som bar den dog ev ut och så var det fixat. Men nu sprider vi allt vidare, och speciellt till folk som inte utvecklat imunitet emot sjukdommar som vi här i väst kanske kan klara av men inte de i kina osv.
Men dessa djur delas väl upp i raser främst utifrån det som är viktigt, nämligen att de parar sig inte med varann. Kan inte säga att jag vet exakt % hur lika DNA en chihuahua och en rotweiler har, men de kanske har lika som en afrikan och en svensk.
Förstår att det blir värre med vissa sjukdomar, men inte i långa loppet och jag skrev på lång sikt. Jag menar tusentals år alltså. Det har alltid varit bättre att föröka sig med "nya" gener i det långa loppet, för att späda ut och öka den gentiska variationen. Så jag håller inte med.
-
Mimmlas skrev 2011-05-16 02:01:50 följande:Fast de kan ju fortfarande para med varandra, det är bara människor som förhindrar det.
Precis som en japansk kvinna skulle ha svårt att föda fram ett afrikanskt barn så gäller ju de förhållanden även där. Och det enda som skiljer är utseendet, precis som nån har brunt eller svart hår är två meter lång eller en och trettio. Vi kan göra precis samma sak med människor.
Fast du måste ju förstå att 1+1 inte blir -2. Och sjukdommar som har en stark genetisk grund blir inte svagare efter tid utan följer med. Och de sprider sig och fler personer får den ju mer genetisk spridning den får.Men det är ju det jag menar, att vi delar upp djur i raser för att de inte para sig med varandra. Det är inte människan som endast förhindrar detta, jag kan lova att en chihuahua och en rotweiler inte skulle para sig :) En lite chihuahua kan liksom inte föda fram en rottisunge.
Varför skulle en japan och en afrikan inte kunna få barn? Har sett ganska många exempel på det, aldrig hört talas om det.
Jag förstå ändå inte ditt resonemang kring sjukdomen som du nämnde, som exempel. Om 100 barn föds med dessa gener, så har väl inte sjukdomen spridits till fler bara för att se bor på olika ställen eller ej? Det är fortfarande 100 st. Vi talar ju om genetik, inte smittosjukdomar.
Och om man förökar sig med någon utanför samhället som inte bär genen, så efter flera generationer så blir ju genen svagare och svagare. Om man förökar sig med en person som också bär på genen, blir den starkare. Jag talar givetvis i generella termer, finns såklart specialfall. Kanske porfyri är det? Men i övrigt är jag fortfarande säker på min teori :)
-
Måste bara förtydliga - jag menar alltså att fler personer får inte en genetisk sjukdom för att den sprids till andra delar av världen. Om sjukdomen går från föräldrar till barn, och vi antar att dessa personer föder lika många barn, så fattar jag verkligen inte hur du menar.Mimmlas skrev 2011-05-16 02:01:50 följande:Fast du måste ju förstå att 1+1 inte blir -2. Och sjukdommar som har en stark genetisk grund blir inte svagare efter tid utan följer med. Och de sprider sig och fler personer får den ju mer genetisk spridning den får.