Vi som väntar marsbebis 2012 :-)

Hej! Får jag hoppa in här jag me? :)

Har kikat in några ggr, men inte riktigt vågat skriva... Jag vet inte alls i vilken vecka jag är, när bf kan tänkas vara... Min senaste mens va mycket konstig, och jag hade inte äl när jag trodde enl ett vul jag va på den 13:e juli. Jag fick åka in pga magont och en koll för att utesluta utomkveds... Jag visste då inte om att jag var gravid, men då visade vulet på en tidig graviditet i v.4... Räknar jag utifrån det så borde jag va i v...12..kanske 13 nu??? Jag ska på inskrivning den 16:e sep, UL den 20:e. Ska bli mycket intressant att se i vilken vecka jag är i då och när BF blir

Tack så mycket! Och Grattis till alla graviditeter glömde jag skriva sist

Kanske ska tillägga att detta blir barn nr4 om allt går vägen. Mina andra är födda 03,08,10.

Sitter och försöker räkna ut graviditeten, men blir lite knas i bollen på att försöka räkna ut ungefär. Får ingenting att stämma... Här gör vi två Ul, det första runt v.12-14 då man erbjuds KUB, men jag kan vara så långt som i v.16 vid första UL och då är det för sent för KUB-testet, som görs mellan v.11+0 till 13+6 läste jag... Jag väntar samtal från barnmorskemottagningen för att se vad dom säger, och hoppas dom kanske kan ha en tidigare ultraljuds-tid...    

Planerat, ja Tack, jag hoppas det ja me. Jag väntar lite med att skriva in mig i Bf-listan, när jag vet lite mer om hur långt gången jag är, när bf blir osv :)

Spännande ni som har era Ul-Kub snart! :)  

faceprimer; Förstår helt och hållet att du tar åt dig och blir stött, det hade jag också blivit... Du borde ju fått förfrågan innan dom skickade ut lapp om det! Jag tycker det är sånt jäkla fokus på vikten, borde dom inte fokusera mera på hur blivande mamman o bebisen mår, värdena som tas vid kontrollerna osv... Jag själv har lite övervikt annars (62kg till mina 160 vägde jag nu innan denna graviditet) har alltid varit lite mullig, haft kurvor, stora byst osv, och svårt att gå ner i vikt efter mina graviditeter... Så när jag blir gravid går jag helt enkelt upp mkt i vikt, trots att jag inte äter överdrivet mkt eller massa sött. Ändå ska det hela tiden påpekas ang vikten, det gör en ju lite ledsen. Sist försökte jag inte bry mig, o stallde mig aldrig på vågen... Då slapp jag också höra om tjatet hur mkt jag gått upp i vikt o hur mkt jag till jag inte ska gå upp osv... Det känns som om man skulle va korkad, som om man själv inte är medveten om sin vikt, vilket iaf jag är mycket väl medveten om. Jag går ju alltid upp ganska mkt, o har redan denna graviditet gått upp en sisodär 7kg! :S

Jag fick föresten prata med en barnmorska förut ang graviditeten. Vi försökte komma fram till äl och hur långt gången jag är. Idag är jag i v.10+3 om man går efter vul:et, alltså skulle jag haft ÄL runt 18:e juni. Men räknar jag ut det här på FL så är jag i v.12+3, BF 9 mars??? Jag vet ju man lägger på två veckor, alltså man utgår från sista mensens första dag o inte äl, det är så mina tidigare barnmorskor vid de andra graviditeterna räknat ut, men barnmorskan på tele idag gick inte med på att räkna så?? Hur sjutton räknar hon då??? På alla sidor jag räknat ut på efter ÄL, så har jag bf 9 mars, är i v.12+3... Och då är det försent för KUB testet den 20:e september som jag fått tid för. Hursom helst så fick jag efter MÅNGA om och MÅNGA men iaf en tid för UL nästa vecka torsdag, för att fastställa graviditetslängden. Känns bra, så jag inte missar KUB-testet vilket är försent att göra efter vecka 14...   

  

Usch jag lider med er som redan känner av foglossning! Jag har *peppar peppar* ännu inte kännt av något denna gång, vilket jag gjort vid de tre andra graviditeterna, tredje graviditeten fick jag hoppa på kryckor och gå hos sjukgymnast från v.14... Tens rekommenderar jag, det lindrade endel för mig.

Faceprimer, jag tycker också du ser jättefin ut på dina magbilder, inte överviktig ut öht.

Glukosbelastning är numera standard att göra det här med. Det är vidrigt och hade jag kunnat hade jag helst stått över, men antar det är bra att göra det... 

Oj vad det skrivs här i tråden, jag hinner inte riktigt med att läsa...familjelivet utanför FL tar upp den mesta av min tid, men ska försöka mig på att kika in och läsa så ofta jag kan!

Stinis83; grattis, å vad roligt, och att ni fick veta kön nu med! :) Vilken vecka är du i?

Jag gjorde ett planerat KS för ungefär ett år sedan nu augusti-10, med mitt tredje barn. Jag skulle vara lugn om det blir ks denna gång också. Allt flöt på, det gick så snabbt så jag hann knappt med ;) Minnet e inte det bästa men jag ska försöka berätta lite kortfattat om hur det går till... Innan du åker in får du först duscha och tvätta dig med en speciell svamp för att vara steril När man väl är där blir du kopplad till ctg, tar prover osv. Sen blir man ivägrullad i sängen, in till OP-salen där det är massor med folk (läkare, sjukskterskor, barnmorska, och flera andra..) Syrgas, bedövning sen började dom karva i en och det kändes inte något alls, förutom att det drog lite i en... Jag va jättenöjd med snittet och efter två dagar va jag såpass stabil så vi fick åka hem. 

MEN något man (iaf inte jag) blev dåligt informerad om var riskerna som kunde hända efter ett snitt... Och jag blev tyvär jättesjuk efter kejsarsnittet, det blev en mycket kraftig infektion i magen/snittsåret, och jag blev inlagd. Fick antibiotika direkt in i blodet. Men det tog över två månader innan jag började läka, jag fick äta antibiotik-kur efter antibiotika-kur, gå till vc för omläggning av snittsåret (som var som en enda stor påse med var/vätska och glägg som hängde och rann ifrån) Så efter två månader kunde jag börja leva ett normalt liv, börja kunna gå ordentligt, ta hand om mina barn på ett sätt jag inte alls kunnat under tiden jag var sjuk... Detta är jag väldigt rädd ska hända igen, jag har insett nu i efterhand att jag var såpass sjuk när jag blev inlagd att jag hade faktiskt kunnat strykt med... Men annars är jag jättenöjd över själva ingreppet.
      

Lycka till! Hoppas allt går (gått) bra!

Jag är inte öm om magen, inte så att det gör ont om man trycker eller så, har däremot lite molvärk emellanåt...

Sådär...läst igenom ett antal sidor...ni är flitiga på att skriva

Ang amning, så vill jag amma förutsatt att allt funkar som det ska. Med första barnet gick det inget vidare, mina bröst blödde, och jag fick mjölkstockning...hade ont som fan men kämpade på i fyra-fem nånader...tillslut gav jag upp då mina bröst aldrig läkte, förens jag slutade amma... Med andra och tredje barnet gick det vägen från start, inga problem alls. Ammade dom båda tills de var nio månader, dom valde faktiskt båda två bort bröstet vid den åldern... Tanken är väl att amma upp till året ungefär.

Vagn...Ja här blir det syskonvagn, trean kommer vara 1½ år så det behövs nog. Förmodligen en Babytravel dublin, hade en sån till tvåan och trean, då barn två va 2år när lillasyster kom... Ååå som jag ångrar att jag sålde den vagnen, med massa tillbehör till  :/

GRATTIS till er som gjort era lyckade UL/KUBB. Ser fram emot  mittt UL nästa vecka! Dock gryyymt nervös, har liksom en olustig känsla, som att något inte är som det ska... 

Nee.. Ingen alkoholintag under graviditeten! Kan inte tänka mig livsmedelsverket "rekommenderar" eller tycker det "numera"!? Tror också det är så att det är under amningstiden man "får" dricka ett litet glas vin ex, inget under graviditeten.

Däremot är ett/några glas cider o,7% ingen fara! 

Åå jag har precis samma känsla som du! :( Jag oroar mig hela tiden... Jag gjorde vul i v.8, läkaren va jätteotrevlig, kort och tittade mig inte ens i ögonen när han pratade... sa att det fanns hjärtaktivitet men när jag inte såg och frågade vart, svarade han inte ens... :( Jag har varit osäker sedan dess, för i två veckor innan dess trodde man det hade avstannat! Jag har inte alls så många känningar som du, jag mår lite illa och är mer hungrig, och lite tröttare än vanligt... Men that's it! Med dom andra har jag haft mycket kraftigare gravid-symptom väldigt tidigt... Är jätteorolig ooch har en olustig känsla, som att något inte är som det ska...

När ska du göra UL? Vi får hålla tummarna att allt är som det ska, för oss alla. Men jag ställer ändå in mig på att något KAN gå snett, och kan inte riktigt glädjas åt det ännu förens jag sett bebisen på ultraljud... Vad jag hört så kan man ha symptom kvar, medans det för andra går över..men jag vet inte...du har ju så tydliga symptom så jag tror inte du behöver oroa dig.