Vi som väntar marsbebis 2012 :-)

Är det någon som har tips på bra bärsjalar ?

Hej Allihopa!

Då och då tittar jag in, men skriver inget. Har flera missfall bakom mig och har därför varit supernojjig. Hur som helst, jag är i v19 ( v18 +4) och det är en liten gosse som har valt att bo i min mage enligt ultraljud i förra veckan:). Detta är första barnet.

mmm jag vill ju ha något som inte är för svår att knyta .

Hej
Måste skriva av mig, mitt RUL blev inte som jag tänkt mig. Barnet har missbildade fötter =(
Igår åkte jag inte till gyn på grund av en mindre blödning samt ömmande sammandragningar. Det visade sig att jag har en liten "flärp/skinflisa" som lossnat från livmodertappen, denna var lite lätt blödande. De tog cellprov och jag måste vänta 3 veckor på svar =( I övrigt såg allt bra ut, tappen var sluten och blödningen kom inte från livmodern.
Eftersom jag hade inbokat RUL senare under dagen sa läkaren på gyn att jag kunde gå och kolla om jag kunde få komma tidigare så att jag inte behövde åka tillbaka igen. Tid fanns.
Kvinna gick igenom bebisen, allt såg bra ut. Mot slutet säger hon att hon tycker att bebisens fötter har en konstig vinkel, vilket jag också ser på skärmen. Båda fötterna starkt vinklade inåt! Panik, ska vi få ett handikappat barn!
Kvinnan hämtar en läkare som konstaterar det samma. Läkaren börjar nu prata om kromosomfel och undrar om vi gjort något test tidigare, vilket vi inte har. Han säger att det finns en högre risk för kromosomfel hos barn som har missbildade fötter (klumpfot). Han frågor om vi vill göra ett fostervattensprov. Jag har full panik, gråter hysteriskt och skakar massor. Jag ville göra det på en gång! Läkaren sticker mig två gånger då han misslyckas en gång. Vi åker ifrån sjukhuset helt i chock och i tron att vi kommer att få ett barn med någon kromosomavvikelse.
Vi måste nu vänta en hel vecka på besked om det finns något kromosfel. Om felet bara finns i fötterna kommer vi bli kallad till specialist i Uppsala (bor i Sundvall) inom två veckor.
Om bebisen bara har fel på fötterna har jag läst mig till att prognosen är god, att alla lär sig gå. Det kommer dock bli en lång och jobbig process med massor av skenor, gips, operationer och rehabilitering. Min oro är dock om det finns någon ytterligare missbildning som man inte har sett.
Om det finns kromosomfel kommer vi stå inför beslutat att behålla eller ta bort fostret.
Finns det någon av er som har barn eller känner till barn som genomgått detta, dvs klumpfot? Hur har det gått?
Jag försöker tänka positivt, att det bara är fötterna. Men väldigt ofta skenar tankarna iväg till det värsta. Ofta vill jag bara få bort bebisen och önskar att jag aldrig blivit gravid. Jag har min två friska söner som betyder allt för mig. Vill inte att dom ska behöva lida för att de får ett syskon som inte är friskt. Hela ens liv kan komma att förändras, vilket kan påverka både sönerna och äktenskapet negativt. Funderingar kring om jag kan älska ett missbildat barn kommer också. Sedan igår känner jag inte samma känslor för bebisen, vill knappt känna den sparka. Tänker på de missbildade fötterna när jag känner bebisen sparka. Hämska tankar!
Ja, som ni märker tankarn är många och far och flyger mellan olika ämnen.
Jag hoppas verkligen att ni inte behöver genomgå en liknade process.

Någon som beställt från eller också hört talas om och vet vilket sida det är man kan köpa alla sorters barnvagnar tusenlappar billigare från Holland???

Men så en tanke vi har emot de här att köpa på nätet och speciellt utomlands då....är hur går det till om vagnen går sönder? ska man behöva skicka tillbaka o vara utan vagn i flera veckor då känns ju inte så aktuellt...

Nu kunde jag inte vänta länge. Lussebullarna är klara :) och goda var dom:)

sedär o jag som tycker vi va tidiga men ser ju fler som berättat på sina FB efter v.12. Vi berättade ju för familj v.5 när vi fått veta och för närmsta vännerna veckan efter.

Man är ju så glad så man spricker o vill ju skrika ut det till hela världen!!

Men sen har jag vissa vänner som inte alls yttrar något på FB för de tänker "i fall något händer" men ja då vet ju typ ändå alla om de så...ja nej för oss kändes det rätt för vi har så många vänner på fastlandet som man kanske inte orkar skriva eller ringa till var o en.

Hej! Oj, det lät inte som någon rolig upplevelse.. Att det kan vara så olika från kvinna till kvinna! Jag tror jag har lite för höga förhoppningar denna graviditet, då allting gick så bra med dottern. 8 timmar från första värk till slut, utan att sys eller så.. Så jag vill tona ner min bild av förlossningen och det är verkligen bra att höra om andra som inte haft de så lätt.

Tack så jätte mycket för kommentaren om magen! den syns verkligen :)
Bloggar under mammasangel.blogg.se och där finns det massor av bilder.

Jag hoppas att allting går bra under graviditeten och när förlossningen närmar sig. Kram!