Hysterisk - helt plötsligt inget kejsarsnitt?
Anonym (inlägg 4) skrev 2012-02-27 21:55:02 följande:
Hoppas verkligen att folk i tråden inte tror att de flesta som vill ha planerat snitt har likadan mentalitet som "Essien". Man skäms ju nästan för att ha blivit snittad när man läser dina argument. Skäms för fan. Snitt är inte heller någon barnlek i hur det är efteråt. Kommer antagligen själv aldrig få tillbaka känseln i underlivet helt pga kapade nervtrådar som inte vuxit ihop och också blivit drabbad av tarmvred. Ändå är jag tacksam för att jag fick snitt pga att jag inte skulle ha klarat utsattheten en vaginal förlossning innebär efter trauma och våldtäkter. Blev även nekad att föda hemma ensam trots att jag hellre ville det än förlossning på BB. Vilket i efterhand var positivt eftersom vår son behövde vård direkt. Så rekommenderar snitt för den som är rädd pga utsattheten, men förstår ändå att de drar sig för att ge det till alla eftersom en del verkar tro att det alltid är hur lätt som helst.Du vet ingenting om mig eller mina kunskaper och erfarenheter av snitt och vilken anledning som gett mig ett snitt på förhand. Oerhört ignorant att då uttala sig om mig men det säger mer om dig än om mig. Jag tycker att alla som vill ska få ett snitt, man måste få bestämma själv om man vill snittas pga tex förlossningsrädsla. Jg har inte ett spräckt underliv som anledning alls faktiskt, det är bara en ytterligare bonus. Ja, kg provocerade tillbaks i ilska när jag ser hur kvinnor här i tråden uttalar sin kunskap om andras kroppar och underliv, och som tycker att det hör till att kanske gå sönder (som att det är det hemskaste som kan hända under en förlossning liksom). Det blir så otroligt fånigt när andra ska sitta och tycka om vad Ts bör få tillåtelse till eller inte gällande hennes egna kropp i ett vuxet beslut hon fattat. Jag blev arg och skrev provocerande tillbaka och som jag misstänkte kunde snippallvetarna inte hålla tillbaka utan var tvugna att bröla ut sin vrede. Jag kan fortfarande inte se en enda anledning till intresset vissa här uppvisar för andras förlossningsval, och inte får jag ngt svar på det heller, bara en massa "ät mitt bajs" och annat intellgent från de som kallar MIG omogen. Visst, det visar var vissa står och hur vuxna de är. Men jag tror det är som någon annan faktiskt skrev, att de som genomlidit en vaginal förlossning på ngt sätt blir förolämpade när andra slipper gå igenom samma sak. Det är i mina ögon en sorts avundsjuka och jag tycker det är sorgligt. Varför inte glädja sig åt att förlossningsräddas kvinnor ens VÅGAR skada barn? Och att de kan njuta av graviditeten och förlösas trygga istället för skräckslagna? Vad drar andra kvinnor för nytta av att förlossningsrädda Ida får sitt första barns födelsedag serverat som det mest traumatiska hon någonsin upplevt, ett trauma som gör att hon inte vågar skaffa fler barn alls? Vad vinner ni på det? Och varför detta skanderande om att "varginalt är bäst" när vi vet att det inte gäller alla mödrar och barn? Varför betalar ni gärna skatt till vård av era gamla släktingar som självmant rökt till sig KOL men när det kommer till snitt så ska ekonomin genast tajtas till. Måna här inne och i andra trådar beter sig som att snitt är djävulens påfund och ngt som RIKTIGA mödrar minsann ska sky som pesten. Ni tror att de som väljer snitt är okunniga och dåligt pålästa, själva vet ni bättre hur ANDRAS kroppar fungerar för ni har minsann klämt ut era ungar den gyllene vägen. Jag är fullt medveten om att jag skrev ilsket och provocerande och det är inget jag ångrar. Men ni måste innerst inne förstå att man ledsnar på att förlösa och försvara sina val när det man möts av är "du borde inte få skaffa barn" "varför vill du inte vara mamma på riktigt?" "föder man inte vaginalt så går man skippa barn!" och annat urbota korkat som totala främlingar väser helt utan att man själv ens haft en hård ton från början. Till slut tänder man till och blir förbannad och beter sig därefter! När sen kvinnor med en ironisk ton säger sig hoppas att man blir både barnlös eller sprucken hela vägen till månen så ja, då sjunker även jag till samma nivå. Många bäckar små heter det ju. Jag kräver inte att du ska reponera en höftfraktur utan smärtlindring när du är gammal, trots att det är det naturliga! Vad gör förlossningen till en allmän sak när det är en privatsak?