Planerad förlossning med lovat akutsnitt

Linyana

Äldre 4 Apr 10:45
65 svar

Citera Återställ Anmäl

Planerad förlossning med lovat akutsnitt

(Förlåt för den långa texten. jag gör fler mellanrum så det går lättare att läsa)

Jag är nu i vecka 32+1 och i förrgår var jag och pratade med
specialistmödravård angående förlossning. Jag var helt säker
på att jag ville ha kejsarsnitt, hade fixat intyg av psykolog och
trodde att jag skulle bli beviljad kejsarsnitt.

istället var hon som jag pratade med väldigt förstående, hade
själv varit förlossningsrädd och haft panikångest tidigare.
vi satt och pratade och då säger hon - Jag säger varken ja
eller nej till ett kejsarsnitt

då känner jag att tårarna börjar komma, jag blir nedstämt och
sitter för det mesta och nickar och svarar "mmm" och. Jag hade
pratat om kejsarsnitt innan där men med andra personer. dom sa
att nej men nu ska du göra det här, bm sa att nej det får du inte.
nu kände jag mig så vilsen, förtvivlad, ännu mer rädd. här satt jag
med ett intyg också från psykolgen.

Men då säger hon, att vi kan göra en förlossningsplan, att jag blir
igångsatt i vecka 39, med en slang i ryggen som kan ge medicin
hela tiden (vet inte vad det hette?) och att jag får så mycket bedövnings
medel som jag bara kan när jag ber om det. att jag försöker, men NÄR
jag säger att jag absolut inte klarar det så klarar jag det inte, då
blir det akut snitt, det lovade hon!!.

NU har jag hört från andra att det kan göra ondare att bli igångsatt,
att förlossningen kan bli mer långdragen och att det är större risk att
det slutar med tång eller sugklocka?

Jag SJÄLV tycker att det låter på något sätt bättre nu, Jag får försöka
vaginalt men om det inte går får jag akutsnitt. det hade jag tagit med bm
första gången jag pratade om förlossningsplan då sa hon att sådär gör
man inte ens. det fick jag inte.

Och sen hör jag att öppningsskedet är värst än själv krystningen. Jag har
inte kunnat haft sex med min fästman pga att jag är svullen, vilket är normalt.
men det gör så ONT, jag kan inte ens (jag har försökt bara för att se hur ont
jag har) tagit in ett finger i mig. och det gör så fruktansvärt ont. HUR kommer
jag klara av att krysta en unge ? JAG tror att värkarna kommer vara väldigt
lätt att handskas med, iom att jag har slang i rygg med medicin och allting.
men själva Krystningen. Nej ='( tanken på den får jag nästan ångestattack.
och att ifall det blir långdraget, vet jag ju, att ifall det tar för lång tid, och
jag har krystat och krystat får jag ju göra akut snitt.

någon som gjort en planerad förlossning ? snälla berätta hur det var för er!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-04-04 20:30
Någon mer som gjort planerad förlossning ?
- «
- ‹
- Sida 1 av 2
- 1
- 2
- ›
- »
Svara i tråden
Svar på tråden Planerad förlossning med lovat akutsnitt
Linyana

Äldre 4 Apr 11:58
#6

Citera Återställ Anmäl

Fiine skrev 2012-04-04 11:10:12 följande:
Jag var förlossningsrädd!
Jag blev igångsatt i v 39 (hade havandeskapsförgiftning)

Öppningsskedet var fruktansvärt. Fick EDA (slang i ryggen) det var underbart! Smärtan försvann.
Bad även om extrados ;)
Tyvärr kan EDA:n göra att värkarna avtar, de gjorde de även på mig.

Fick värkdropp vilket gjorde att min sons hjärtljud gick ner och de fick stänga av droppet.
Sedan starta droppet igen, stänga av osv osv.....
Blev massvis med undersökningar och tillslut så sa läkaren att bebisen måste ut nu för han mår inte bra.

Så på läkarens ordination blev det:
Försöka krysta och de använder sugklocka och om det inte lyckas på 20 min så skulle det bli akutsnitt i narkos.
Jag är livrädd för operationer och lyckades krysta ut vår son.
EDA:n hade verkat så bra att jag ej hade så mkt smärta, kände mig mer väääääldigt nödig...

Det var själva krystningen jag var mest rädd för och det var inte alls så farligt som jag trodde.

Det finns spruta med bedövning man kan få i slidan innan det är dags att krysta.
Jag ville ha det men de hann inte ge mig det eftersom vår son mådde dåligt.
Men skall jag vara ärlig så tycker jag nu i efterhand att EDA:n räckte bra.

Min förlossning tog nästan 18 timmar och jag skulle inte rekommendera dig att bli igångsatt.
Det går fortare när det kommer naturligt.

Mitt tips till dig är att läsa på om de olika smärtlindrings alternativen, be om information av din bm så du får rätt information.
Gör sedan en förlossningsplan med din bm som du känner dig trygg med.
Att gå en profylaxkurs är verkligen att rekommendera, jag hade ej klarat mig utan den när mina hemska värkar kom innan smärtlindringen sattes in.

Jag gick hos en specialbarnmorska på Aurorakliniken, vet ej vart du bor de har säkert något liknade där med.
Det var superbra!

Försök också tänka positivt.
Nu har jag skrivit massa jobbigt jag var med om och ett bra tips är faktiskt att inte läsa om några skräckförlossningar utan be istället dina vänner som har bra förlossningsminnen berätta dem för dig.
Varje gång du blir rädd så försök stanna kvar i tanken och istället tänka att allt kommer gå bra.

PS: Har läst om många som blivit lovade akutsnitt när de säger att de inte klarar av mer och då har de blivit nekade det inne på förlossningen!
Har barnet kommit långt ner så är det svårt/för riskfyllt att göra snitt och då gör de endast det om gäller att rädda liv.
En operation medför alltid risker.

Önskar dig en bra och fin förlossning <3
Hälsningar den förlossningsrädda tjejen som absolut skulle ha kejsarsnitt men som ändrade sig och klarade det utmärkt. Och som faktiskt kan tänka sig få fler barn ;)
Jag försöker inte läsa skräckhistorier, men detta skrämmer mig nu när du säger att
du inte skulle rekomendera igångsättning! För för mig känns det som ett bästa alternativ.
Jag har alltid varit i narkos när jag dragit ut en tand eller när dom fick borra.

Att tänka på att föda normalt börja jag tänka på hur många, inklusive min mamma när hon fick
mig att det gick så fort att dom inte HANN ge bedövning. att vänta hemma tills värkarna kommer,
eller vattnet går, att åka in 3 mil, och ifall allting går så snabbt ?

Min fästmans mamma dog nästan i bilen med ett barn när hon skulle föda, och det slutade
så illa att bebisen dog i hennes mage, då pga stress, dom fick till och med återuppliva hans mamma!

så att bli igångsatt vill jag redan. jag vill inte höra "gör det inte" "jag rekomenderar det inte"
jag vill bara höra hur det VAR för er.

Men tack så mycket för det du skrev, mycket hjälpte mig faktiskt, men jag är helt säker
på att jag vill bli igångsatt.
Linyana

Äldre 4 Apr 12:28
#8

Citera Återställ Anmäl

Linyana skrev 2012-04-04 11:58:02 följande:
Min fästmans mamma dog nästan i bilen med ett barn när hon skulle föda, och det slutade
så illa att bebisen dog i hennes mage, då pga stress, dom fick till och med återuppliva hans mamma!
Glömde också skriva att min fästmans mamma hade börjat blöda (5 min från sjukhuset)
därefter hade hon kolappsat och brytit två ben. blev inburen i bilen där hon och barnet dog,
men på sjukhuset lyckades dom som sagt återuppliva mamman.
Linyana

Äldre 5 Apr 10:20
#13

Citera Återställ Anmäl

Ravenna skrev 2012-04-05 08:03:37 följande:
Om du verkligen vill försöka med en förlossning så tycker jag att detta låter som ett okej alternativ.

Men om du verkligen INTE vill genomgå en förlossning så tycker jag att du ska stå på dig och underkänna planen. Jag skulle inte godta en sådan plan - när jag vet att jag vill avsluta med snitt, varför skulle jag hålla på och ligga och leka med epiduraler och igångsättning, när jag är 100% säker på att jag kommer att skrika SNITT FÖR HELVETE inom 5 minuter?!?
Jag kommer stå på mig! Först var jag ju som sagt säker på att jag ville göra kejsarsnitt. då
efter att BM sa att planerad igångsättning med akutsnitt om jag inte klarar av det, det gör
dom inte.

Men se, det gjorde dom ju då jag pratade med specilistmödravården!!!

det känns bra, jag får prova på, som jag ville från allra första början, men ändå har en
räddning där. Min mamma och min fästman, och kanske min brors syster ska vara med.
om dom inte lyssnar så har jag ju dom som styrka med =)
Linyana

Äldre 5 Apr 22:06
#17

Citera Återställ Anmäl

BelAir1 skrev 2012-04-05 22:01:51 följande:
Håller med om allt ovanstående. Kan faktiskt inte se några fördelar med igångsättning som man ofta rek till förlossningsrädda ist för snitt. Chansen till att förlossningen ska gå bra är ju som allra störst om förlossningen startar spontant.
jo men, hur många vet ni har gjort en igångsättning med dåliga erfarenheter ?
en barnmorska som säkert har varit med om många förlossningar måste väl
ändå veta vad hon pratar om ? =/
Linyana

Äldre 5 Apr 22:08
#18

Citera Återställ Anmäl

Nyårsmamma skrev 2012-04-05 21:49:33 följande:
Igångsättning för mig = 60 timmars + alla komplikationer som finns + akutsnitt. Rekommenderar absolut inte igångsättning, inte primärt pga min egen erfarenhet utan pga att statistiken visar att risken för långdragenhet, sugklocka, akutsnitt, etc ökar ordentligt plus värre smärta. Jag var inget olyckligt undantag :(

Varför kan du inte få snittkontrakt med spontan förlossningsstart?

Din fundering där om hur du ska kunna få ut en unge när du inte får in ett finger – det är stor skillnad på att få in och att få ut :)

Jag är orolig för att jag inte ska hinna med allt. jag har 5 mil till sjukhus och om det går
väldigt fort kan dom ju inte direkt putta in huvudet igen och sen göra akutsnitt =(
Linyana

Äldre 5 Apr 22:15
#20

Citera Återställ Anmäl

BelAir1 skrev 2012-04-05 22:01:51 följande:
Håller med om allt ovanstående. Kan faktiskt inte se några fördelar med igångsättning som man ofta rek till förlossningsrädda ist för snitt. Chansen till att förlossningen ska gå bra är ju som allra störst om förlossningen startar spontant.
Jag har ju bestämt att jag vill detta också, många vill ju inte göra kejsarsnitt, men det är ju
det jag vill. Fast nu ville dom bara att jag skulle prova att ha värkar, och om jag verkligen
inte klarar av det får jag ju mitt kejsarsnitt.

jag har skrivit i mitt förlossningsbrev att om inget händer inom 24 timmar vill jag bli snittad,
eller bli snittad innan 24 timmar om jag ber om det, och det har dom ju lovat.
Linyana

Äldre 5 Apr 23:03
#24

Citera Återställ Anmäl

Nyårsmamma skrev 2012-04-05 22:57:18 följande:
Vad är det du ska "hinna med"? Varför skulle man ”putta in” ett huvud som är ute? Då är ju barnet i princip fött och det är väl det som ska hända...? *funderar*

Jag har lidit i många år av panikångest och kontrollbehov. Det är inte smärtan som oroar
mig som VÄRST utan att jag inte ska hinna i tid. NU vill inte jag skriva en skräckhistoria
här. Men min fästmans mamma (som har 7 barn) men ett av hennes barn som skulle vara
hennes 8:e var en tragisk "förlossning" mamman började blöda hemma, när hon gick ut
från toan kollapsade hon och bröt två ben, hon hade 5 min till sjukhuset och blev buren
in till bilen. i bilen dör bebisen i magen OCH mamman, på sjukhuset lyckas dom återuppliva
min fästmans mamma, men inte bebisen, det var försent. allt gick så snabbt.

men min mamma han hon inte få bedövning.

SÅ, hellre igångsatt med all smärtlindring jag kan få + att jag har någorlunda kontroll,
jag vet vilken dag det kommer ske, hinner förbereda mig, och VET att OM jag inte klarar
av det får jag mitt snitt. För såhär är det. Hellre snittad än att låta min förlossning starta själv.

NU får jag prova på och bli lovat snitt om jag inte klarar av det!!
Linyana

Äldre 5 Apr 23:08
#25

Citera Återställ Anmäl

Eftersom folk inte verkar läsa igenom hela inlägget så skrev jag faktiskt

Jag vill inte höra "gör det inte" "jag rekomenderar det inte"
jag vill bara höra hur det VAR för er.) ALLTSÅ, endast ni
som har UPPLEVT en igångsättning, Ni andra kan vara tyst!

Snälla respektera det!!
Linyana

Äldre 5 Apr 23:19
#27

Citera Återställ Anmäl

Nyårsmamma skrev 2012-04-05 23:13:00 följande:
Det är iaf helt ologiskt att vilja bli igångsatt pga rädsla för komplikationer samtidigt som man vägrar spontan förlossningsstart så till den milda grad att man hellre vill snittas... Kan du tänka dig igångsättning så kan du ju tänka dig VF, och varför ska du då välja att testa VF med sämsta möjliga förutsättningar för att det ska lyckas? Och kanske drabbas av alla de vanliga igångsättningskomplikationerna också för då tappar du verkligen kontrollen, det kan jag lova. *funderar ännu mer*

Otroligt ovanligt att förstagångare inte hinner till sjukhus, en förlossning tar lång tid...

En förstagångare behöver faktiskt INTE ta lång tid. har två vänner varav en har 3 barn och
en har ett barn, deras gick väldigt fort!

det är inte ologiskt, för dig kanske, för DU skulle själv inte kunna tänka dig det, men andra
kanske kan det. Jag skulle ALDRIG kunna ens kunna ligga i en glasbox fylld med skorpioner
för 10 000 kr på fearfactor, andra kanske klarar det utan problem.

Och NEJ, jag KAN inte tänka mig en vanlig förlossning framför en igångsättning pga att
jag har ett lovat akutsnitt, det jag pratade med specialisten VAR endast DÅ planerad kejsarsnitt!!!

OM jag skulle göra det naturligt kanske jag inte hinner med smärtlindring, som min mamma.
försök inte ändra mig för att du själv inte skulle kunna tänka dig något sånt!

SOM SAGT (Jag vill inte höra "gör det inte" "jag rekomenderar det inte"
jag vill bara höra hur det VAR för er.) ALLTSÅ, endast ni
som har UPPLEVT en igångsättning, Ni andra kan vara tyst!)

Det menas med - Berätta er historia PUNKT SLUT!

«
‹
Sida 1 av 2
1
2
›
»

Svara i tråden

Svar på tråden Planerad förlossning med lovat akutsnitt

Planerad förlossning med lovat akutsnitt

INNEHÅLL