Hej jag är 15 år gammal och jag har alltid tyckt att jag inte har varit som alla andra t.ex. Att jag har mörkare hy och inte det minsta lik mamma mm men mamma har bara svarat att min pappa var mörkhyad. Fast nu har jag fått veta sanningen att jag är adopterad från Indien och jag är så förbannad på mamma för att hon inte sagt något och jag vet inte om jag övehuvudtaget vill förlåta henne Tycker inte ni att det är fel ?
Kan det inte vara så att frågan kom upp (i din mammas bekantskaptkrets) redan då du var jätteliten. Och att din mamma då funderade "men när berättar man egentligen en sån grej", och att nån tyckte att "ja inte för tidigt, då blir det bara jobbigt för dem att förstå och hantera" "ja men 15 kanske är en lagom ålder". Och sen har det blivit så att hon hållit fast vid detta och inte riktigt kunnat ta till sig att du undrat, borde fått veta tidigare och faktiskt varit nog mogen att få veta.
Om jag adopterade idag så skulle jag nog berätta och förklara jättetidigt (typ när barnet är 3 år eller nåt), men om du frågat mig för 15 år sen kan jag mycket väl tänkt att "det där får man ta när de blir lite äldre".
Det är klart att du har rättigheter, det är därför jag skrev att det inte rättfärdigar hennes beteende. Jag försöker bara fundera lite på vad som kan ha orsakat hennes tystnad i alla dessa år.
förästen jag kom på en grej till som jag tycker är konstig nu efter: jag har alltid vart intreserad av indien... och då jag var kring 10-11 årså sa jag till mamma att min högsta dröm var att få fara till indien och då sa hon att det är en dröm som aldrig någonsin kommer bli sann och jag frågade varför och då sa svarade hon det har du inget med att göra och förästen så ska vi ska fara till grekland i sommar... tyckr det är lite konstigt