Inlägg från: Queenie70 |Visa alla inlägg
  • Queenie70

    fler medicinmissbrukare här? jag ska sluta. hjälp..

    Jag ville bara passa på att fråga nu när jag har dig på tråden sas Jag har de senaste veckorna ätit just citodon som du nämner pga. ett stort diskbråck som jag nu ska operera på Torsdag. Har käkat maxdosen pga. smärtorna och antar att jag en tid efter OP kommer att behöva fortsätta ta dem ett litet tag. Men jag är rädd att bli beroende. Hur länge hade du tagit dem när du upplevde att du utvecklat ett beroende, och hur ser abstinensen ut?

  • Queenie70
    mamita64 skrev 2012-06-26 18:52:41 följande:
    Vill då berätta att  jag ätit citodon och flera andra liknande tabletter i 20 års tid utan att bli beroende
    Jag hade en kort period på nittiotalet när jag upplevde att jag åt dem av fel anledning och jag slutade då ta dem omgående.
    Fick under en del år Tramadol och när jag ätit dem en månad så var mitt provrecept slut. Då fick jag abstinens så det skrek om det. Svettades, frös, myrkrypningar, värk, grät allt om vartannat. Allt gick över när jag fick nya tabletter. jag hade bara tagit den dos som doktorn föreskrivit. Jag sa till om detta på vc, flera gånger, men fick mer och mer tabletter. Till slut satte jag ut dem själv. Jag fick aldrig nått rus eller nån sån känsla som Ts beskriver av dem. Inte heller funkade de bättre mot värken.
    När du sätter ut så kan du gå från 8 till 6 om dagen. Sen plocka bort en mitt på dagen ,tex så att du tar 2 på morgonen och två på kvällen och en mitt på dan. Sen tar du bort en till, tex på kvällen. Småningom äter du en tablett tre ggr per dag. Du kan ju även dela i halvor om du vill det.

    Hur vet du att inte är beroende då om du fortfarande äter dem?
  • Queenie70
    Anonym skrev 2012-06-26 18:55:21 följande:
    AT av citodon är rätt milda mot andra.
    Det värsta brukar var över på någon dag, och efter en vecka så lär man inte ha mycket kvar.
    Och det där med sug behöver få oroa sig.
    AT på citodon är mest svettningar, trötthet, en viss matthet och lite myrkrypningar.
    Bästa är att trappa ut det, tar du 2st 3-4ggr dagligen, så börja ta minska mängden vid var tillfälle.
    Sen minskar du ner på antal tillfällen, sen till att ta innan du lägger dig den sista perioden innan du slutar helt.
    För sova är viktigt.
    Cold turkey är bara idiotiskt, vet inte varför man ska lida i onödan.
    har man ett svårt beroende, så ska man se till planera att tabletterna tar slut vid uttrappningens slut, så man inte "lockas" att bara ta "en".

    Dock tror jag du får andra och starkare efter operation, just pga du behöver detta för klara ta bort smärtan.
    Troligtvis tramadol, men äter du dessa upp till en månad så kommer AT bli inte speciellt svår.

    Är tramadol nån slags opiat? Jag kan ju bara konstatera att förutom att ta bort smärtan så får man ju även en behaglig sinnesstämning av citodon, och att denna känsla borde kunna vara rätt beroendeframkallande, även om det fysiska beroendet inte är så starkt. Och som med alla beroenden så är det väl just den grejjen som är svårast att komma över skulle jag tro.
  • Queenie70
    Anonym (tuffa tider) skrev 2012-06-26 19:20:44 följande:

    Min tablett-bana började med just Citodon.

    Kan bara berätta att jag alltid fått mediciner av riktiga anledningar, aldrig skaffat flera läkare och flera recept, aldrig köpt "på gatan" dvs. av andra etc, men ändå har jag missbrukat dom och blivit läkemedelsberoende.

    Jag kan berätta hur jag märkte att jag utvecklat ett beroende, och det var av just Citodonet jag fick första gången.

    Jag råkade ut för en olycka där jag bröt käken och hade otroliga smärtor i huvudet. Fick äta maxdosen av Citodon (hjälpte knappt) men jag var tvungen. Jag fick ett visst "rus" eller lugn efter varje dos, men tänkte inte mkt på det. I 3 månader åt jag Citodon på maxdos, fick operera min käke, och efter operationen fortsatte jag äta Citodonet mot operatiopnssmärtorna. Det konstiga var att huvudvärken försvann inte. Min duktiga kirurg trodde då att huvudvärken kunde vara ett resultat av att kroppen var beroende av Citodon. Jag skulle trappa ut det. Men otålig som jag är slutade jag tvärt. Och efter 3 dagar försvann huvudvärken. Inte så svåra abstinenssymtom.

    Senare fick jag otroliga smärtor i ryggen och fick Tramadol mot det. Åt en karta och slutade sen (av rädsla för att bli beroende vilket jag redan var). Hemska utsättningssymtom. Influensa och så vidare.

    Bytte till "snällare" Citodon. Men det blev såklart som att byta ett missbruk mot ett annat. Jag förstod att dessa värktabletter inte hjälpte värken utan istället förvärrade den. just det! Värktabletter kan, efter en tids bruk, göra att värken blir mkt värre! Pga kroppens tolerans och abstinens. Så denna gång slutade jag med ÖKADE smärtor som följd. MEN jag visste att dessa ökade ryggsmärtor + otrolig värk i benen berodde på abstinens. Detta + åkat oro & ångest varade i 10-14 dagar. Långa plågor.

    Jag har efter det haft långa perioder utan beroendeframkallande smärtstillande. Men vid svagare tillfällen när värken tilltagit har jag afllit för frestelsen att få "en paus". Denna paus blir alltid ganska lång, tills tabletterna tar slut och så har jag ondare efter än innan. Så jag har nu  inte ätiti ex: Tramadol eller Citodon på länge. Jag VET att de  ger bieffekter i form av ökad värk efter långtidsanvändning. Och problem för mig.         

    Det tråkiga är att jag fick mkt svåra sömnproblem av antidepressiva för ett drygt år sedan. Då fick jag dessa sömntabletter som jag nu missbrukat i omgångar. Men jag har tagit tag i grundproblemet: de antidepressiva som jag håller på att trappa ut, och nu väljer jag alltså att sluta med sömnmedicinerna. Jag har inte ätit dessa i ett år i sträck, utan i perioder. Har i perioder ätit ofarliga sömntabletter också.

    Jag är nog en tablett-periodare. OCH jag tror att det inte är så ovanligt som man tror. Att välutbildade mammor av olika medicinska skäl fastnar i ett tablett-missbruk. Jag är otroligt tacksam att jag inte fått dessa benzodiazepiner som verkar vara ännu värre än allt annat.

    Var försiktiga!      
         

    Det verkar ju vara rätt "lätt" att få mycket medicin utskrivet. Kanske de flesta kan hantera det, men det är ju svårt att veta vilka som ska fastna i ett missbruk. Som rökare antar jag att jag också har utvecklat nån slags missbrukarpersonlighet som kanske skulle kunna göra det lättare att åka dit på andra slags beroenden också. Har du inte funderat på att göra en kontrollerad urtrappning, och kanske samtidigt få hjälp och verktyg att hantera själva beroendeproblematiken även efter att själva abstinensen försvunnit. Det är ju nåt som du säger, som gör att du vid tillfällen återupptar missbruket. Kanske en inläggning på TUB och sedan gå en återfallsprevention där du kan lära känna dina symptom och som sagt få verktyg att känna igen när ett återfall är på gång och då kunna häva det i sin linda? Ensam är inte stark, och man är inte en bättre människa för att man "gör det på egen hand". Lycka till hursomhelst. Mitt råd är i alla fall att du försöker få hjälp med detta för ett varaktigt resultat.
  • Queenie70
    Anonym skrev 2012-06-26 19:39:40 följande:
    Sen när kommer missbruk före beroende?

    Oftast skulle jag vilja säga.
  • Queenie70
    Anonym skrev 2012-06-26 19:48:04 följande:
    ??
    Sen när kommer missbruk före beroende frågar jag igen.

    Du kan missbruka hur mycket som helst utan att för den sakens skull ha utvecklat ett beroende.
  • Queenie70
    Anonym skrev 2012-06-26 19:48:04 följande:
    ??
    Sen när kommer missbruk före beroende frågar jag igen.

    Och du kan bara beroende utan att missbruka.
  • Queenie70
    Anonym (tuffa tider) skrev 2012-06-26 20:20:42 följande:

    Ser att ni diskuterar missbruk eller beroende. Jag tror att man missbrukar för att man är beroende.

    Men jag tror att beroende av olika saker kanske ger sig till känna på olika sätt. Man kanske kan vara olika djupt nere i sitt missbruk.

    Ofta hör man om människor som måste nå botten innan de slutar med sitt missbruk. Jag vill inte alls nå botten någonstans och därför vill jag sluta nu. I tid. Innan jag sjunker som ett sänkt skepp. Än så länge känner jag mig som en jolle som snurrar runt på ytan men vet att det finns hajar i vattnet och ändå kan jag, periodvis, inte låta bli att vara där. Havet lugnar fast det är farligt...  blev mkt snurrigt nu kanske. Tungan ute

    Hur som helst så har ni så rätt i att jag kommer behöva hjälp med att inte trilla dit igen. Men jag har gjort så att jag har tydligt informerat min familj om läget (de har länge vetat om att jag bli lätt bli fast i medicinerna men inte hur fast). Min man, mamma och syrra har i uppdrag att hindra mig att ex: vilja skriva ut ngt om smärtorna blir för svåra eller sömnen för dålig. De ska hjälpa mig att inte lura mig själv.

    Jag är mkt nöjd och glad över mitt beslut.

      



    Fast du kan missbruka exempelvis alkohol utan att vara beroende. Om du dricker kanske en gång i månaden och varje gång kör rattfull, blir av med körkortet, jobbet för att du inte har körkort. Du misshandlar folk när du dricker, men ändå fortsätter att ta dina fyllor en gång i månaden, så är det att betäckna som ett missbruk. Däremot har du med stor sannolikhet inte utvecklat ett fysiskt beroende.
  • Queenie70
    Anonym (tuffa tider) skrev 2012-06-27 07:11:01 följande:
    Så var första natten förbi. Jösses vad jag vaknat under natten! Tog 2 propavan (ej beroendeframkallande) men vaknade ändå enormt många gånger och svettades. Nu är jag lite darrig och suddig i ögonen.

    Jag vet att jag kommer att härda ut detta. Utsättningen. För jag har ju inget annat val. Och det är som sagt bara Imovane jag sätter ut nu och det är säkert mildare än Tramadol och liknande. Men nog så jobbigt.

    Det som är värst är mitt otroligt dåliga samvete. Och skamkänslan att jag blivit beroende och missbrukat mediciner i perioder. Jag är så otroligt arg på mig själv! Jag visste ju detta för länge sedan. Det är ju därför jag slutat så många gånger. Men jag har fallit tillbaka också. Fast jag "vet bättre". 

    När jag mått dåligt så har sömn eller värk blivit en ursäkt för att få ta mediciner som gör mig lugn. Jag går hos en terapeut för stress och ångest, men har inte varit ärlig om mitt missbruk. Fast jag har sagt många gånger att jag blivit tillvänjd och måste äta mkt mer för att få effekt. Ibland har jag önskat att andra sett eller hört vad jag säger. Jag tycker det varit väldigt tydligt att jag är medicinberoende. Men kanske fasaden lurar.

    Är det någon som vet om det är vanligt att  fastna så här?     
       
    Bra gjort att klara natten. Men varför envisas du med att genomföra detta på egen hand? Risken att du så småningom återfaller igen om ett tag är tyvärr överhängande. Alla kan bli drogfria under perioder, men oftast så krävs det nån slags stödkontakt för att klara av en varaktig drogfrihet. Återigen. Det är ingen SKAM att be om hjälp. Du är långt ifrån ensam om ditt problem. Lycka till framöver.
  • Queenie70
    Anonym (tuffa tider) skrev 2012-06-27 08:52:12 följande:

    Tack för att du skriver. Du har rätt i att det du säger. Det svåra är att det inte finns någonstans att vända sig utan remiss. Dessutom skäms jag för mkt. Men jag har varit mkt på Länkarna med min pappa när jag var liten. Kanske går jag dit senare någongång. Om jag vågar. De är ju medvetna om beroende som problem. Kanske vågar jag gå dit senare. Där tro jag att jag skulle känna mig lite mer lugn att gå. Jag funderar också på att be läkare skriva i min jourlan att jag är läkemedelsberoende så att jag inte kan få ut mer. Men det gör jag senare också, när jag vågaar och orkar och inte skämms som en hund.

    Hur ska man bäst ta sig igenom abstinensen?

    Hur länge tror ni att det värsta varar? Det jag avgiftar på är ca 2 st 7,5 mg Imovane/dag.  

    Finns det ingen beroendemottagning på din ort? Dit behöver man ingen remiss. T kontakt med NA kanske?
Svar på tråden fler medicinmissbrukare här? jag ska sluta. hjälp..