Kvinnligt perspektiv på noll sexlust efterlyses
Hemskt ledsen, men jag kan bara inte hålla med kvinnorna som tycker att du gör rätt. Förmodligen för att jag själv levt på samma sätt.
Fräter upp dig inifrån?
Äter mer och mer Viagra fast du inte behöver?
Vill vara den man som din fru verkar längta efter?
Cykla på en tandemcykel där bara en trampar?
Bedöva din längtan?
Kunde lika gärna skrivit det själv, förutom det där med Viagra då, jag åt istället en liten tablett som TOG BORT min sexlust för att inte vara för "på", för att "vänta" på hans initiativ, för att inte bli "för" kåt (dels för att jag då gick för fort fram men oxå för att jag visste innan att trots att det var jag som längtat i flera dagar och tydligt visat det så var det jag som inte fick nån utlösning när det väl var dags) Vad var poängen då egentligen? För vems skull?
Kan så otroligt mycket om relationer, relationsteorier, psykologi, hur mannen fungerar, hur kvinnan fungerar, hur olika människotyper fungerar, hur manliga vs kvinnliga kroppen fungerar mm mm i all oändlighet. Tyvärr blev det en del av problemet att jag "forskade" för mycket, jag var FÖR inriktad på en lösning på något som han egentligen inte tyckte var alls lika viktigt som jag tyckte.
Barnen? Nu hade jag inte barn med mannen jag beskrev ovan, men frågan är om barnen skulle uppskatta att jag offrat mig i en framtid?
Jag tänker så här: om HON verkligen vill lösa detta så är det HON som måste komma med lösningar, inte du. Du har redan talat om vad problemet är och du har försökt förstå och komma med förslag till lösningar.
Lite klyschigt, men formeln "När du xx så könner jag xx, istället skulle jag vilja xx nästa gång" funkar förvånansvärt bra.
Ex "När du inte har ett eget behov av sex och ett behov av mig och min kropp så känner jag mig osynlig, ledsen och obekräftad, istället skulle jag vilja att du tar egna initiativ till sex så att jag får känna mig bekräftad och längtad efter" Lite löjligt exempel kanske men du förstår poängen?
Finessen med denna lilla formel är att det finns bara två svar:
1. Jag hade ingen aning om att det var så du kände, givetvis ska vi ta tag i detta"
2. Jag hade ingen aning om att det var så du kände/jag visste att det var så du kände, men jag struntar i det.
Om hon inte vill svara alls så ligger bollen hädanefter på henne att ta upp det eftersom du redan framfört det du vill ha sagt. Att du säger det hundra gånger till hjälper liksom inte.
Alt 2 är ju enormt plågsamt att ta till sig men då vet man åtminstone hur det ligger till och kan ta ställning utifrån det.
Nu tänker jag ju kämpa på ett tag till men kan vi inte höras om ett eller två år du och jag och stämma av lite i det fall du är singel. Kanske vore vi en perfekt matchning. Jag menar båda relationsexperter och superkåta
Skämt åsido - uppskattar att du delar dina erfarenheter. Jag förmedlade nyss en hel del av det du föreslog då hon råkade kliva in på kontoret i annat ärende och hon (!) initierade ett samtal kring vår situation. Vi blev avbrutna men ska fortsätta samtalet i kväll.
Han tom pressa henne ordentligt kring det där med eventuella fejkade orgasmer och hon svär på allt som är heligt att hon aldrig fejkat en orgasm. Ljuger hon så ljuger hon men jag väljer att tro henne då jag även litar på min egen intuition på detta område...
Hon medgav igen att hon är ALDRIG kåt på egen hand, inte ens lite småkåt. Andra män gör henne inte heller upphetsad och hon vet aldrig själv när hon med min hjälp kan bli det eller ej. Hon har själv (äntligen!) börjat irritera sig på att det är så..
Men om jag skulle onanera på riktigt skulle jag förmodligen inte röra mitt kön särskilt mycket heller, det kan jag till och med göra med kläderna på. Kan använda de konstigaste ställningar när jag är själv som är grymt sköna med knappast estetiska så de skulle inte passa som "show". Själva grejen med onani är ju att utforska sig själv och njuta bara för njutandets skull. Om man gör det inför nån annan har det sällan samma innebörd.
(Förstår att du inte menar tvinga i bemärkelsen tvång utan med att du ber henne om det)
Nu är jag ingen psykolog och ska inte leka det heller men jag påpekade faktiskt idag att det är en aning märkligt att hon ALDRIG onanerat själv. Jag vill tro att det tyder på andra problem som jag inte kan ta ansvar för. Alltså att hon inte älskar sig själv, dålig självbild etc. Eventuellt hämmad p.g.a. uppväxten etc.
Jag har inte så svårt att ställa om från Mamma-Sara till Partner-Sara i huvudet, men om jag ska ha en chans att helhjärtat ta initiativ till sex med min egen lust som drivkraft så kan jag inte gå direkt från nattning i barnets säng till min killes famn, hur villig och vacker han än är. Jag tycker om att "prata av mig" lite. Vi måste inte "snacka känslor" och han måste inte ge mig komplimanger, för jag pratar hellre en kvart om något som inte rör vår vardag på något sätt. Jag vet inte om jag kan förklara det bättre, men jag behöver få "vardagen ur kroppen" först.. annars distraheras jag av tankar på att ungens alla kläder fortfarande ligger i tvätten och annat jag "måste göra sedan". Och ja, jag är en klassisk "har svårt att slappna av"-typ. Jag tycker att sex är skönt men har svårt att slappna av och ge mig hän. Sedan trycket på att rutinerna kring familjen funkar ökade i o m barnens tillkomst har just den biten inte blivit särskilt mycket bättre, om du hajar..
Vidare spelar min självkänsla en enormt stor roll. Jag vet med huvudet att min kille är lyckligast bara jag skiter i hur jag ser ut eller bär mig åt, bara jag visar att jag vill ha sex med honom. Det är mycket, mycket svårare att känna det innerst inne. Min sexlust har ALDRIG varit så stor som under de år när jag tränade mycket utomhus(!), var i hyfsad form och i alla avseenden var en piggare och gladare människa med mer mentalt utrymme för spontanitet. Jag längtar tillbaka dit, men just nu låter det sig pga graviditetens begränsningar inte göras. Åh, fattar du hur mycket hopp jag sätter till tiden då barnet kommit och vår familj landat lite i allt detta nya?
Många fler knep har jag inte i dagsläget. Kanske känner jag inte mig själv tillräckligt bra, jag vet inte. Jag har provat sexleksaker av olika sorter och tycker väl för all del att det inte är fy skam, men det är ändå inget som ökat min lust att ha sex - vare sig på egen hand eller tillsammans med min kille.
Kanske ingen stor tröst just nu men så tror jag det är....
Kanske bara är jag som är egoistisk...?
Jag förstår vad du menar. Anar att man som kvinna kanske känner sig som ett objekt emellanåt. Detta har ju lite att göra med hur smidig eller het på gröten mannen är. I min säng fungerar en ordentlig hel eller halvkroppsmassage med fokus på rumpan bättre än att börja ratta på brösten eller fingra mellan benen i det fall något fungerar...P.s. Nej du är inte egoistisk. Vill inte orsaka relationsproblem i DITT förhållande men din man kanske är det ...
Vad jag menar är bara: tror du innerst inne att du kommer att uppnå det du strävar efter? Din fru verkar ju vara oerhört asexuell. De flesta kvinnor onanerar regelbundet och har en egen sexdrift.
Vad gäller dina föräldrars skilsmässa så kanske du har väldigt tråkiga minnen av den, det låter så. Du skriver att din pappa "lämnade er" och du kände tomhet och besvikelse. Men om du skiljer dig så behöver det inte bli så. Ni behöver inte upprepa din pappas misstag.
Nu låter det kanske som jag försöker lobba för en skilsmässa men så är det inte. Jag tror bara att du biter dig själv i svansen med allt detta forskande i kvinnans sexuella psykologi. Hon kommer inte att bli en annan kåtare kvinna och du kommer att ha en fortsatt hög sexlust.
Ni är osynkade. Frågan är: är du beredd på att leva med det...?
Hur "snyggt" man än sköter en skilsmässa så bli barnen lidandes... Så är det helt klart. Men jag har vid något tillfälle sagt rakt ut att jag inte kan tänka mig status quo 20 år till då jag är en man i mina bästa år... Detta är inget som löser våra problem (att upprepa om och om) så jag är ytterst sparsam med denna typ av grubblerier.
Hmm det känns lite som om du pressar henne en del. Du vill ha avsugningar, du vill ha spännande sex. m.m.. Jag har ALDRIG sugit av min kille för att jag inte gillar det, han respekterar det och han har aldrig frågat om det eller tjatat om det. Varför bara inte respektera att hon vill suga av dig? Det är långtifrån alla kvinnor som vill göra det på sin man.
mvh
K
