• Anonym (om?)

    Om ingen av föräldrarna vill vara föräldralediga hur gör man då?

    Det är ju helt normalt att en kille vill jobba direkt efter sina 10 pappadagar, men jag som tjej vill inte heller vara hemma en längre tid med barnet, hur gör man då? finns dagis för väldigt små barn?

    Säg att jag är hemma max två månader om allt går bra och sen jobbar, men hur sätte rjag mig i kö för att få en plats i tid? Eller kan ni rekomendera någon form av hemdagmamma i stockholmsområdet?  

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-08-02 10:17
    Ledsen för sent svar jag har ringt runt till lite olika ställen nu och jag ska ha telefonintervju med tre au pairer idag så detta löser sig garanterat skyller på den trötta hjärnan att jag inte kom påden lösningen själv

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-08-02 10:23
    just det jag har planerat att vara hemma ca 3 månader max för att läka och så. 3 månader tyckte barnmorskan jag pratade med igår eftermiddag lät som en rimlig tid att planera in att man är borta iom läkning men hon sa ju också att det kan bli komplikationer så man blir borta längre så jag är helt med på det. Jag tog såklart även upp detta med att vi båda kommer jobba hon tyckte att det lät som att au-pairlösningen var bäst plus att vi båda går ner till 6 timmar och försöker överlappa varandra lite i tid. Så kommer vi troligen göra!

  • Svar på tråden Om ingen av föräldrarna vill vara föräldralediga hur gör man då?
  • Anonym (om?)
    Anonym (Wtf?) skrev 2012-08-02 13:18:01 följande:
    Jämför det med någon som tvingas vara hemma 24/7 och bara lyssna på barnjoller/skrik/bajsblöjor. Hur glad blir man då? Och säg inte att oj vi kan ju missa bebisens första skratt eller ord. Det kan du med, du kanske sover när det inträffar eller är alla här supermäninskor som aldrig sover?   

    - Hur skulle man kunna missa sin bebis första ord eller skratt när man själv sover? Du är väl medveten om att man som förälder inte sover när ens bebis är vaken? Om det inte är på natten, men då sover ju som sagt barnet med förhoppningsvis.
           
    Jag är ganska förvirrad angående om ts är på riktigt eller inte? Om du är det låter du extremt omogen och oerfaren av barn för att bli mamma måste jag säga. Om det nu inte sitter en 16 åring bakom skärmen och roar sig vilket ju verkar mest troligt?

    Inte ens jag tror att bebisar sover på nätterna helt magiskt. Det gör inga bebisar jag träffat, inte förrän de är runt ett år eller mer kan man ens drömma om att barnet har några regelbundna tider. Visst vi kan sträva efter det men vi tänker inte köra njågon skrikmetod eller annat dumt för att styra barnets rutiner det får komma när det kommer, vi kommer dessutom samsova, eller att barnet då ligger med oss och vi går upp om barnet skriker elle rint ekan sova.

    Extremt omogen? det får stå för dig. 
  • Anonym (om?)
    Anonym skrev 2012-08-02 12:14:33 följande:
    Jag är född på 70-talet o på den tiden hade mammor ca 6 månaders föräldraledighet. Jag blev lämnad till en dagmamma som bodde jättenära oss när jag var 5 månader gammal. Idag har jag väldigt svårt med separationer. När en relation tar slut känns det fruktansvärt hemskt. Nästan som att jag ska gå sönder.
    Tror att det kan ha att göra med att jag blev lämnad till dagmamma när jag var så liten. Det finns ju teorier om det här med anknytning och som barnspykologer bland annat arbetar efter. Läs på lite mer innan ni tar ett beslut?
    Varför vill man frivilligt lämna ifrån sitt barn idag i Sverige så tidigt? Vi har det ju jättebra med vår föräldraledighet jämfört med många andra länder i världen.

    Skulle aldrig utsätta mitt kommande barn för det som ni planerar! Jobba hinner man göra resten av livet!
    hur många chanser har du att ge ditt barn en god och trygg anknytning/grund som kommer att påverka barnets liv resten av livet?

    Du troir att det har med det att göra, och att det är fel att reagera så,

    När en relation tar slut ska det kännas. Jag hade varit orolig om jag inte kände något eller bara blev ledsen litegrann. En relation är något man vårdar och håller mycket kär, vi har inga ytliga relationer vi inte bryr oss om så om vi inte reagerade om någon rlation tog slut så hade dte varit tecken på någon form av störning.

         
  • Anonym

    Min svägerska är nanny åt en liten pojke med heltidsarbetande föräldrar. Hon började när han var ganska exakt 2 månader. Pojken har stora anknytningsproblem med föräldrarna (som kompenserar genom att ge honom allt materiellt man kan tänka sig) och tyr sig mest till min svägerska. Hon vill gärna byta jobb, men är rädd för vad det skulle göra mot pojken. Hon kommer ju att sluta så småningom... stackars pojke.

  • Anonym (om?)
    Anonym skrev 2012-08-02 13:42:27 följande:
    Min svägerska är nanny åt en liten pojke med heltidsarbetande föräldrar. Hon började när han var ganska exakt 2 månader. Pojken har stora anknytningsproblem med föräldrarna (som kompenserar genom att ge honom allt materiellt man kan tänka sig) och tyr sig mest till min svägerska. Hon vill gärna byta jobb, men är rädd för vad det skulle göra mot pojken. Hon kommer ju att sluta så småningom... stackars pojke.

    Hur yttrar sig de svåra anknytningsproblemen? Och arbetar föräldrarna som vi kommer att göra, där man överlappar tiden och är borta max 3 timmar per dygn? Är ditt exempel applicerbart på mig och min man?
  • Tow2Mater
    Chinx skrev 2012-08-02 10:26:16 följande:
    Fy vad ledsen den här tråden gör mig! Hur kan man välja att sätta barn till världen om man inte vill ta hand om dem? Är det här ett sånt typiskt fall av skaffa barn för att man "ska" det, och för att det är en statuspryl. 
    Jag har jobbat som barnflicka åt såna familjer för något år sedan och det var faktiskt riktigt jobbigt för mig att både se och veta att jag träffade barnet betydligt mycket mer än föräldrarna någonsin gjorde.
    Du stödjer ett beteende som du inte alls gillar, wow vilken dubbelmoral!
  • Tow2Mater
    Tom Araya skrev 2012-08-02 11:37:53 följande:
    Det är den tiden och ENBART DEN TIDEN du har möjlighet till heltid med barnet.
    Bull. Det gäller bara den som förlitar sig på och följer det statliga systemet. Många har möjlighteren senare om de vill. Men tyvärr gor ju staten det svårare med sitt forbud mot hemskolning i skoåldern. Men man kan då flytta till länder som tillåter och uppmuntrar det om man vill.
  • Anonym (heja)

    TS,

    Jag vill bara säga att jag tycker du verkar vettig. På FL finns det bara ett sätt att agera på i alla lägen och gör man inte så är det Soc som gäller.

    Då jag bor utomlands är det mycket enklare. Här gör familjer som det passar de bäst utan att andra bryr sig. Således har jag bekanta som gick tillbaka till jobbet efter tre månader och andra som har blivit heltidsmammor. Detta har varit val och inte en ekonomisk fråga. Vi har barnflicka och således har vårt barn en annan nära person i sitt liv förutom familen. Städhjälp innebär att vi kan fokusera på att umgås hela familjen när vi är hemma. 

    Själv var jag hemma i nästan ett år men kröp på väggarna i slutet. Under mammaledigheten var jag inne på jobbet på möten då och då och jag passade också på att resa en del med vårt barn (bl.a. till Australien). Sen fixade jag körkort också.

    Generellt måsta jag säga att de vänner med "stora" karriärer (dvs i ledningen på storföretag eller liknande) var aldrig lediga mer än 6 månader. Som mellanchef hade jag det betydligt enklare.

    Man kan vara mamma och ändå inte total uppslukas av sitt/sina barn. En omöjlighet på FL kanske, men en verklighet "där ute". 

  • Tow2Mater
    Anonym skrev 2012-08-02 13:42:27 följande:
    Min svägerska är nanny åt en liten pojke med heltidsarbetande föräldrar. Hon började när han var ganska exakt 2 månader. Pojken har stora anknytningsproblem med föräldrarna (som kompenserar genom att ge honom allt materiellt man kan tänka sig) och tyr sig mest till min svägerska. Hon vill gärna byta jobb, men är rädd för vad det skulle göra mot pojken. Hon kommer ju att sluta så småningom... stackars pojke.
    Men det säger sig ju självt, är man inte foräldrar på ovrig tid heller, klart det kan blir anknytningsproblem - det har inget med TS situation att gora.
  • Anonym (heja)

    Glömde tillägga att jag inte har sett några som helst anknytningsproblem i de familjer som har gått tillbaka till jobbet efter 3-6 månader. Vad alla är hysteriska på FL.

  • Mizzyz

    Nu måste jag bara landa över på en annan fråga när alla pratar om o va hemma m barnet hela Första året.. När jag räknar på o ta ut min föräldra ledighet*pengar* o om jag vill ta de på heltid får jag bara 7 mån.. Har jag missat nått? Har inte alls koll på de dära vilket jag borde Drömmer

Svar på tråden Om ingen av föräldrarna vill vara föräldralediga hur gör man då?