Fler kejsarsnitt-rädda?!

Jaaaaag! Har fött ett barn vaginalt och var beräknad till igår med tvåan. Det är min största skräck att det ska sluta med snitt (såklart förutom att det ska hända barnet något). Min bm blev väldigt paff när jag sa detta, jag spricker hellre från Ystad till Haparanda )

Jag är mer rädd för att det blir ett KS än att föda vaginalt.
Jag har opererat magen tidigare, bara tillhålsoperationer och det är små sår och det är så hemskt efteråt;/
Vill inte ens tänka på hur det känns när hela magen har varit öppen och är igensydd. Usch!   

Jag är själv rädd för ks,men har fått göra 2 urakuta samt ett planerat pga jag inte sist fick föda vaginalt pga 2 urakuta snitt och mina ärr har blivit fina.
Finns både för och nackdelar med både k-snitt samt vaginal födsel 

Jag vill absolut inte ha kjejsarsnitt. Känns lite som en del hellre vill ha ks än föda vaginalt för att de är rädda för smärtan. Som om ett snitt i magen inte gör ont! När bedövningen släppt och såret är nytt, dessutom ska det läka under en tid som du vill njuta av med din nyfödda bebis. Inte ha ont och tänka på att såret kanske går upp om du gör si eller så. Nä fy jag vill inte göra snitt!

Dessutom är jag alltför mycket av ett kontrollfreak och har en hemsk sjukhusskräck så att lägga mig där, bli bedövad och låta någon skära i mig - nejtack! Jag skulle få panik! Skulle de vara tvugna att söva mig skulle jag känna att jag har haft ännu mindre kontroll. Jag vill inte missa något när det gäller min kropp och min förlossning. Helst vill jag föda utan smärtlindring för att känna vad kroppen håller på med, känns inte alls bekvämt att inte ha den kontrollen. Men någon form av smärtlindrig blir det nog, bara inte epidural.

Hoppas vi alla här slipper snitt :) 

Jag kommer med stor risk tvingas till snitt pga en föreliggande moderkaka och JAG VILL INTE!!!

Framförallt vill jag inte ligga vaken med ett skynke framför ansiktet samtidigt som någon skär upp min mage och rotar i mina inälvor. BRRRR!!!

Sen vill jag verkligen inte vara med om smärtan efteråt. Skitont under förlossningen var ju så klart jobbigt, men det är väldigt begränsad tid och INNAN bebisen kommer. Inte efter. Sen kan man ju ha rätt ont efter en vaginal förlossning också (mina stygn gick upp och det gjorde rejält ont där nere i någon vecka), men det är nog inte hälften av ett strulande snitt.

Slutligen känner jag mig på något sätt snuvad på den häftiga upplevelsen. Det låter kanske lite knäppt, men förlossningen med min dotter var verkligen hur häftig som helst även om jag så klart hade ont delar av tiden. Och kicken av att föda barn var rätt speciell. Jag var jätteledsen efter förlossningen för att jag troligen inte skulle få uppleva det igen (oddsen för att jag skulle bli gravid igen var inte bäst, då första barnet kom efter 9 ivf) och nu blev jag gravid, men drabbad av ett moderkaksfanstyg på fel plats.

Så jag ska nog be om aurorasamtal inför snittet om det blir så, så att jag åtminstone kan få mer information om snittet innan. För som det är nu känns det inte bra alls.

Precis! Det känns som man blir snuvad på sin förlossning. När man planerar att bli gravis och få barn räknar man ju med att föda fram barnet. Vid ett snitt är det ju nån annan som förlöser barnet och man själv får inte vara med... Lite så känner jag! Fast detta är mitt första barn så har ingen erfarenhet av varken snitt eller vaginal födsel. Och även om det kommer göra ont så säger ju alla att det är en häftig upplevelse och att det absolut är värt det. Plus att man har smärtan innan och under födseln inte efter när man vill vila och njuta av sin nya familj.

Zanzie, jag hoppas verkligen att du ska slippa snitt!! Men det kanske inte är troligt. Om det inte är troligt så hade jag gjorrt allt för att förbereda mig. Gå på samtal, läs böcker och samla information då känner man sig mer förberedd och som om man har mer kontroll trots den absurda situationen! Och grattis till graviditeten :) Grattis till båda förresten. Har själv gjort ivf och är så enormt lycklig och tacksam nu :) Blev ni gravida på egen hand nu med nr? Helt fantastiskt isåfall! Helt fantastiskt oavsett. Grattis!!

Egentligen är man (eller i alla fall jag) ju lite knäpp kring det där med förlossningen och tiden närmast den när man är gravid och det är aktuellt. Då känns det ju livsviktigt att förlossningen och tiden däromkring blir perfekt, men i verkligheten är det ju inte den tiden som är den viktiga. Det är ju hela tiden och livet med barnet och de där veckorna är några veckor av en livslång relation.

När jag tänker på det är nog det som skrämmer mig mest att operationen och smärtan efteråt ska störa bandet till barnet. När dottern kom så kom ju en extrem, nästan overklig kärlek väldigt snabbt och jag är nog rädd för att det på något sätt ska bli stört av att jag ska gå igenom en operation jag är livrädd för och ha massa smärta.

Grattis själv MissMary! Spontant uppkomna graviditeter är nog tyvärr inget som någonsin kommer hända mig, utan vi hade turen att bli gravida på vårt andra ET under syskonverkstaden. Första vändan hann vi göra 9 ET med totalt 13 till synes fina embryon innan det tog sig, så både vi och läkarna var rätt misstänksamma mot att det skulle finnas någon annan märklig faktor som gjorde att vi hade svårare än normal-IVFare. Runt 90 utplockade ägg ska liksom ge mer än 1 barn rent statistiskt. Nu i efterhand tror vi att vi nog bara hade extrem otur första gången.

Moderkakan har fortfarande möjlighet att masa på sig, men i vecka 20 fick jag 50% chans för att det skulle hända och nu i vecka 25 ligger den fortfarande för ordentligt. :/

Jag slapp iaf snitt nu med, födde en tjej vaginalt inatt

Grattis blomkruka!! Framförallt till lilltjejen men även att du slapp snittas :)

Tack, Zanzie:) Ja det låter som en otrolig otur. Skönt att det gick fortare andra gången... det tar ju på krafterna om man säger så. Och ekonomin. Vi gjorde två fulla ivfbehandlingar och et FET som tog sig. Bebis kommer i februar och jag har precis idag faktiskt gått in i vecka 13, så det tolv första är passerade! Men allt känns så overkligt fortfarande!  

Jag har en vaginal fl o ett ks i bagaget.. o jag är väldigt bekymrad nu för 3e fl. Är på en veckas övertid o bebis är av den större utgåvan 4.5-5 kg.. är super skraj att det ska sluta med att dom säger att pga mitt gamla ks är det tryggare att snitta igen eller det ännu värre.. .att det blir akut snitt för att ungen fastnar... :S
Har läst att man helst undgår en igångsättning efter ks pga bristnings risken.. ska till bm idag o fråga om detta...
lycka till allihop...

Jag är också mer rädd för snitt! Är i v 29 med mitt första barn och har en något hjärtformad livmoder (medfödd missbildning) som tydligen kan medföra att barnet får svårare att vända på sig tidigare än normalt. Om barnet råkar vara vänt åt rätt håll då är det ju inga problem, men det kan också fastna i säte... Så jag håller alla tummar och tår för att lillan tycker att huvudet ner är en skön ställning och fastnar så innan hon blir för stor så att jag slipper vändningsförsök och risk för kejsarsnitt! (Tydligen är inte många BM så pigga på att förlösa barn i säte eftersom det kräver någon speciell manöver från deras håll vad jag har förstått, och många känner sig osäkra på det, så då rekommenderar de hellre snitt...)
Denna missbildning gick även hela vägen ner i slidan, så jag genomgick en operation för snart 4 år sedan då de klippte upp en skiljevägg som jag hade i slidan (jepp - jag hade två hål där nere innan!!) så min slida är inte rund, utan timglasformad och kantad av ett långt ärr... Gynekologen sa att det inte kommer vara något hinder för att föda vaginalt, men jag är rädd att allt spricker upp ändå... :P
Hursom tar jag hellre det än kejsarsnitt!

Jag har också sajkat upp mig så mycket inför förlossningen att det skulle kännas som varldens anti-klimax om det blev snitt... jag gick en yogakurs, läser "Föda utan rädsla" och försöker lära mig slappna av... Jag vill bara föda mitt barn och att allt ska gå bra!

Inte gravid än men varit gravid 4 ggr men 3 barn och hmm jag e SPUER RÄDD för snitt o vagnalt !!!

Min största räddsla är kejsarsnitt.. BF+11 idag och kommer nog gå gravid tills ja blir igångsatt och då är de större risk för akut kejsarsnitt... hjälp...