Händer det att våldsamma män slutar att slå?

Jag stannade.. det blev bättre... sen blev det ännu sämre.. sen blev det bättre.. ännu sämre .. osv. Han var underbar i ca 4 månader i taget. Jag var så jävla naiv som trodde att samtal och vilja skulle förändra något. Länge så hatade jag mig själv för att jag stannade så många år! Jag har en underbar man idag men dom åren med mitt ex hade jag kunnat lägga på nåt mycket bättre..

ALLT du skriver stämmer in på mitt ex. Han förändrades.. genom att öka våldet efter varje "trevlig och snäll" period (dom perioder som kom efter perioder av våld, då jag ville lämna men gav honom nya chanser)

för att kunna förändras krävs (bland mycket annat) att han får insikt om vad han gjort och hur det har drabbat människorna i hans omgivning, jag tror att det är mycket ovanligt att det händer.

Tänk dig själv att du skulle vakna en morgon och se dig själv som ett monster!? en tyrann!? en våldtäktsman?!
Jag tror att jag själv skulle må så dåligt om jag hade skadat min familj på sättet en misshandlare gör att förnekelsen skulle vara det enda som hindrar mig från självmord

 

Visst finns det säkert fall. En på en miljon har säkert en hjärntumör som kan opereras bort och ytterligare en på en miljon kan ha insikten och karaktärsstyrkan att brytan sin egen cirkel och söka hjälp. Inget bra vad om en eget liv är insatsen, alltså.

Om du kan acceptera honom som han är nu kan det vara värt att kämpa. Om du egentligen  är intresserad av att han ska vara en normal person är det nog inte värt det. 

 

Utifrån min egen erfarenhet av destruktiva förhållanden kommer han inte kunna bryta sig ur det beteendet så länge han har samma partner som han en gång slagit. Om han träffar nån annan och får en sjuhelvetes massa hjälp och verkligen vill förändras, då KANSKE det är möjligt att han inte upprepar beteendet.

skrev kanske tokigt, menar psykotiska drag, men tror inte han är en psykopat...!

oj ja då vet du hur det är då... :(

hur tog du dig ur det?

han verkar få insikt ibland, men gör ändå om det... och hans beteende förstör många relationer runtomkring honom, relationen med hans föräldrar och han har blivit nästintill förstörd, han (eller jag) får ingen respekt av hans vänner, folk tar avstånd, pratet går...

jo jag håller nog med där... jag fasar för den dagen då han verkligen kommer till insikt till 100% (om det händer) för då ligger nog självmord inte långt bort... han är ingen "ond" människa i sig, en helt kallsinnad psykopat tex, utan han är mer som dr jekyll mr hyde, en underbar sida, en hemsk... men jag håller ju med dig, jag hade inte klarat av att leva med den vetskapen!
är nog hans stora ego som är i vägen...

Problemet med narsiscism är att det är i stort sett omöjligt att behandla, då man faktiskt inte ser några som helst fel och brister hos sig själv utan allt är alla andras fel. Och om allt är alla andras fel, varför ska man då själv söka hjälp? Det är så ovanligt att man själv ser den delen man själv är ansvarig för att man inte har lyckats komma fram till en behandlingsform eftersom det finns så få att behandla, i stort sett ingen söker hjälp.

Det händer ibland att en person med den diagnosen faktiskt får upp ögonen för hur det verkligen ligger till. Dock ökar det markant risken för självmord, eftersom de flesta inte orkar med att leva med sig själva efter att de inser vad de har gjort.

Det hade nog fått mig att rygga tillbaka mer än missbruket.