Förbannad på alla töntar som ej låter partnen onanera el kolla porr!!
Jag håller med om att man inte kan styra över en annan människa - varken tvinga någon att hata porr eller tvinga någon att acceptera det. Jag har också läst många trådar i ämnet, och jag tycker jämt att den som ogillar att partnern kollar porr förminskas och får en himla massa skit kastat på sig. Dessutom är det många som svarar att de accepterar att partnern kollar, men de vill inte veta något av det, inte se någon historik, inte höra nåt om det osv osv. Är det verkligen acceptans, eller bara anpassning?
Nu verkar ju TS och hennes partner vara överens om vad som gäller - grattis! - men alla är ju inte det, och då verkar det som att är man inte ense så är det porrtittarens önskan som gäller, och den andra ska bara snällt acceptera även om den mår dåligt. Jag tycker det är normalt i ett förhållande att stärka varandra. Sen kan ju båda vrida och vända på vad som är problemet med det ena och andra...kan jag acceptera porr? kan jag leva utan porr? och hitta den väg som kräver minst av någon. Sen kan ju saker ändras med tiden.
Det jag inte heller förstår är varför porr hamnar i en helt egen kategori.
Jag sa till min kille en gång, bara sådär apropå ingenting egentligen, att om man följer med ett par hem, kollar när de har sex och onanerar samtidigt är ju samma sak som att kolla på porr. NÄHÄ! svarade han. Varför gör den där kameran som står emellan hela skillnaden mellan vad som är otrohet och vad som är fantasier? Hur tänker ni?