• Chasingdreams

    Kan min 13 månaders ha autism? Tacksam för synpunkter från er med erfarenhet...

    Min son har alltid varit något sen grovmotoriskt och han kan ännu inte gå eller stå utan stöd. I övrigt har jag dock inte tänkt på honom som direkt avvikande fram tills nyss när jag börjat oroa mig för autism.
    Detta är orsaken till min oro:

    - Han började reagera på sitt namn vid 9 månader, men gör det långt ifrån alltid. Reagerar inte alltid i vagnen och mycket sällan när han är inne i en lek även om man säger namnet flera gånger. Om jag tystnar eller om jag skulle resa mig upp eller nåt annat låter märker han det relativt snabbt. Väntar jag brukar han dock själv efter en stund ta initiativ till kommunikation när han behöver hjälp eller lämnar aktiviteten.
    - Han har aldrig varit en gosbebis och var ganska svårtröstad av och till under det första halvåret. Då fungerade en hårtork bäst och att söva honom med amning. Numera kan han av och till vara svårtröstad eftersom han är svår att avleda (och han har en bestämd vilja när det gäller vad han vill och inte vill) och om han t.ex. blir ledsen av att ha slagit sig duger snuttis eller napp bäst och inte själva famnen även om jag brukar hålla honom i den. Han signalerar dock annars ibland att han vill bli upplyft men vill inte vara så fysiskt nära då utan brukar titta bort från en och på andra saker. Ibland kan han dock lägga huvudet mot ens axel eller ben när han är trött.
    - Ögonkontakten fungerar bäst på håll. Nära undviker han helst det om han t.ex. är i famnen eller sitter i matstolen, men tittar upp ibland. Om jag tar upp honom i famnen när jag kommer hem från jobbet eller efter att han vaknat brukar han inte titta mig i ögonen utan tittar på sina händer eller åt sidan. När han leker tittar han för det mesta inte på en utan är fokuserad på det han håller på med. Han tar dock ögonkontakt om han vill ha hjälp.
    - Han pekar inte ännu men sträcker fram hela handen om han vill ha något eller sträcker upp handen om han vill ha hjälp. Han kan använda pekfingret för att peka i bok ibland, men det gör han inte så ofta, utan vänder helst bara sidorna.Kan även putta bort med handen om han inte vill ha något.
    - Han tittar ibland när man pekar direkt på en sak. Om man pekar på längre avstånd och säger "titta x" varierar det.
    - Han tycker inte om sånger typ "imse vimse spindel" och härmar inte rörelserna.
    - Kan vinka och klappa ibland.
    - Tittar ibland på sina händer och hur fingrarna rör sig efter att han har fått på sig en tröja eller att handen blivit kladdig i samband med mat.
    - Han jollrar mycket, men har inga tydliga ord än. Säger dock oftare mamamam till mig och papapapa till pappa. Och da säger han möjligen för där. Har dock svårt att härma ord och ljud.
    - Han förstår mycket men pekar inte om man frågar "var är...".     
    - Som liten skrattade han mycket åt tittut. Sen var han ganska skeptisk till tittut mellan 9-11 månader, men vid 12 månader tog han själv initiativ till det. Nu lekar han inte det så ofta.
    - Han kan skaka på huvudet för nej. Ibland blir han dock till sig och kan skaka på huvudet flera gånger när man samspelar. Nickar ibland.
    - Är lite skeptisk till spegel. 
    - Han ler glatt och skrattar.
    - Är inte direkt rädd för främlingar och kan le till människor direkt som han träffar dem. Ibland när han är i min famn kan han signalera att han t.ex. vill till farmor och tvärtom. Stirrar dock ofta på folk och de kommenterar det ibland.
    - Är mycket medveten om var vi är hela tiden. Skulle vi gå ut ur rummet kommer han efter direkt.
    - Leker en del, men helst själv, men vill att vi ska sitta bredvid. Tycker om att pilla med saker t.ex. flytta saker i och ur låder, lasta saker på bilar, flytta saker i och ur skåp, öppna och stänga dörrar, sortera lock i hål, trycka på fjärrkontroller. Kan dock också t.ex. kasta bollar, ringa med telefon, köra med bil, trumma på trummor m.m.  
    - Pussar ibland med öppen mun om man ber om en puss och han vill. Kramar man om honom försöker han oftast smita iväg om han inte är trött.
    - Äter bra, men vill inte äta själv med sked (om det inte är fruktpuré). Sover också bra.
    - Han är observant på min röst och om jag t.ex. skulle låta arg eller ledsen blir han orolig och tittar på mig. 

    Detta är mitt första barn så det är svårt att veta vad som är normalt gällande ögonkontakt m.m. Vet ju inte heller om att hans svårigheter att sitta stilla och samspela har att göra med att han nu äntligen kan upptäcka världen genom att rumphasa och gå med stöd något som han var senare med. Han har väl dock aldrig varit super förtjust i att bara titta i ögonen och prata. Känner ni som har erfanhet av barn med autism eller liknande igen det som jag ser hos min son?

  • Svar på tråden Kan min 13 månaders ha autism? Tacksam för synpunkter från er med erfarenhet...
  • Emmelié89

    Tycker det låter som min son när han var lika gammal och han har jag aldrig märkt nåt fel på, tror nog din lilla skatt är fullkomligt normal

  • TvåTrollungar

    Tror inte du behöver vara orolig, vist finns vissa tecken men de som brukar vara avgörande har han inte och alla barn uppfyller nog något tecken någon gång.

  • MD77

    Jag tycker inte att du ska oroa dig för det, han är så liten och barn är olika. Det finns många av de saker du nämner som passar in på min son och jag har inte ens reflekterat över att det skulle vara "avvikande". Barn är olika och utvecklas i olika takt, inget som är konstigt. Det är bra att du är medveten om vad ditt barn gör och hur han utvecklas, men så länge han mår bra så ska du vara glad och njuta av din son. 
    Om du fortsätter att vara orolig och du tycker att det är något som "inte stämmer" så berätta det för BVC så kan de ge dig hjälp och stöd.  

  • JanaLiiN

    Jag tycker du ska prata med någon som kan bedöma sonen (alltså i riktiga livet) om din oro. Jag tycker inte det låter som autism, men det finns andra avvikelser. Ju tidigare man får stöd desto bättre blir det i allmänhet - om detta nu skulle behövas.
    Jag skulle kanske inte prata med BVC-sköterskan i första hand (tyvärr är de ofta för okunniga) utan en bra barnläkare som kan undersöka barnet.

  • Chasingdreams

    Tack alla ni som tagit tid och svarat. Jag antar att om det skulle vara autism så kommer det bli tydligare med tiden. Det är framförallt ögonkontakten som jag är mest oroad över. Att inte svara på tilltal kan jag känna igen från min sons pappa och han har i a f inte autism (han är snarare extremt social).
    Ang. sterotypier glömde jag säga att sonen ibland snurrar i cirklar när han sitter. Detta gjorde han mycket i början när han väl kunde sitta så stadigt att han kunde förflytta sig i sittande. Nu tar han ett par varv då och då.

  • Chasingdreams
    JanaLiiN skrev 2012-11-11 22:53:59 följande:
    Jag tycker du ska prata med någon som kan bedöma sonen (alltså i riktiga livet) om din oro. Jag tycker inte det låter som autism, men det finns andra avvikelser. Ju tidigare man får stöd desto bättre blir det i allmänhet - om detta nu skulle behövas.
    Jag skulle kanske inte prata med BVC-sköterskan i första hand (tyvärr är de ofta för okunniga) utan en bra barnläkare som kan undersöka barnet.

    Är det något speciellt du tänkte att jag skulle fokusera på då? Jag har i olika perioder av sonens liv haft kontakt med barnläkare ang. honom och de har hittills aldrig reagerat på det jag sett.
  • Busbellan
    Chasingdreams skrev 2012-11-12 07:51:11 följande:
    Tack alla ni som tagit tid och svarat. Jag antar att om det skulle vara autism så kommer det bli tydligare med tiden. Det är framförallt ögonkontakten som jag är mest oroad över. Att inte svara på tilltal kan jag känna igen från min sons pappa och han har i a f inte autism (han är snarare extremt social).
    Ang. sterotypier glömde jag säga att sonen ibland snurrar i cirklar när han sitter. Detta gjorde han mycket i början när han väl kunde sitta så stadigt att han kunde förflytta sig i sittande. Nu tar han ett par varv då och då.

    Hade faktiskt inte regaerat alls efter det du beskriver Min son har autism och bara som exempel så pekarde han aldrig, jollrade inte alls sträckte inte upp händer för att bli upplyft osv

    Sen det där med att vara social är nog en vanlig missuppfattning när det gäller autism. Min son och många andra är mycket sociala de vet bara inte riktigt HUR man gör tillsammans med andra människor men sociala akn absolut människor med autism vara  
    Mamma till Nora, August och Ella
  • UnikFamilj

    Jag är lite "skadad" och ser lätt observandum överallt... :) men jag kan säga att jag förstår att du funderar. Absolut inte så att det behöver vara nåt, men haran börjat tänka i de banorna så är det svårt att sluta. Han låter på flera punkter väldigt lik min lilla, och hon fick sin autismdiagnos nyligen. jag undrar, härmar han? Grimaser, saker du leker med, rörelser du gör, ljud?

  • Alexi

    Du kanväl ta kontakt med bup om du vill prata med någon.

    Annars kommer väl förskolan kunna se lite inkl en specialpedagog när han börjar där.

  • Chasingdreams
    UnikFamilj skrev 2012-11-12 08:48:16 följande:
    Jag är lite "skadad" och ser lätt observandum överallt... :) men jag kan säga att jag förstår att du funderar. Absolut inte så att det behöver vara nåt, men haran börjat tänka i de banorna så är det svårt att sluta. Han låter på flera punkter väldigt lik min lilla, och hon fick sin autismdiagnos nyligen. jag undrar, härmar han? Grimaser, saker du leker med, rörelser du gör, ljud?

    Härma har aldrig varit någon favorit. Han härmar ju inte ljud rakt av, men om jag säger titta säger han t-t-t eller te-te. Eller om jag säger mamma kan han säga dada. Så han ger ju oftast någon respons och han ser ofta väldigt intresserad ut av det man gör.
    Härma rörelser är väl lite sådär. Ibland härmar han att vinka eller klappa, men långifrån alltid. Och oftast har han inte tålamod att titta på när jag gör t.ex. "imse vimse" eller något sådant. Slår jag i bordet med händerna kan han dock härma det. Och i lekar kanske ibland, men inte alltid. Han verkar dock observera vad vi gör. Ville t.ex. ha äggskivaren igår och la ett kex i och tryckte till. Om jag pekar på något pekar han ibland mot saker med hela handen för att härma.
    Om någon ler han i regel tillbaka om han är glad...

    Är tacksam om du kunde berätta lite mer om din lilla. Hur gammal var ditt barn när det fick diagnos? Vad var det du såg?
  • UnikFamilj
    Chasingdreams skrev 2012-11-12 09:12:34 följande:
    Härma har aldrig varit någon favorit. Han härmar ju inte ljud rakt av, men om jag säger titta säger han t-t-t eller te-te. Eller om jag säger mamma kan han säga dada. Så han ger ju oftast någon respons och han ser ofta väldigt intresserad ut av det man gör. Härma rörelser är väl lite sådär. Ibland härmar han att vinka eller klappa, men långifrån alltid. Och oftast har han inte tålamod att titta på när jag gör t.ex. "imse vimse" eller något sådant. Slår jag i bordet med händerna kan han dock härma det. Och i lekar kanske ibland, men inte alltid. Han verkar dock observera vad vi gör. Ville t.ex. ha äggskivaren igår och la ett kex i och tryckte till. Om jag pekar på något pekar han ibland mot saker med hela handen för att härma. Om någon ler han i regel tillbaka om han är glad... Är tacksam om du kunde berätta lite mer om din lilla. Hur gammal var ditt barn när det fick diagnos? Vad var det du såg?

    Hon fick sin diagnos, atypisk autism, vid ca 2,5 års ålder. Vi visste dock tidigt att diagnosen skulle komma (äldre syskon med samma diagnos). Vi märkte att hennes ögonkontakt inte var lika långvarig och intensiv som andras och att hon gärna avvek med blicken om man kom tillräckligt nära. Hon var lite sen med att komma igång att imitera(eg inte mycket alls före 11 månader), och hon umgås liksom "på sina villkor". Är hon på bra humör och intresserad så går det bra, annars kan hon vara väldigt ointresserad. Trots att hon förstår bra och har ett bra språk så kommunicerar hon lite dåligt - inga löpande samtal direkt.
  • Meriall

    Jag ser inga tecken på autism i din text, däremot kanske han är lite närsynt? Har ni kollat upp det? Hårtorken/rinnande vatten etc brukar trösta bebisar för att det låter som när de var i magen = tryggt.

    Nu kan det ju bli det ändå, vi märkte inget på vårt autistiska barn till 1,5 års ålder... bra kontakt etc.

  • backen15

    Ofta kan man inte ser detta förrän vid 2-3 års ålder. Mycket handlar ju om en mognadsfråga, så se man något autistiskt drag kan ju detta bara handla om mognad.

  • Orolig och ledsen mamma

    TS hur har det gått för din son? Låter som min son och jag är så orolig. Självklart hoppas jag att allt kommer med tiden men magkänslan säger tyvärr att det inte står rätt till. :(

  • Snuttis2

    Låter fullt normal !!

    Tycker ofta jag läser om oro gällande bristande ögon kontakt hos barn , tänker på mig själv då!

    Fullt frisk o välfungerande : ) vuxen med familj o jobb , men som är introvert och var mkt blyg som barn . Jag tyckte att just ögonkontakt var super jobbigt o då jg kände mig utelämnand, ögonkontakt kunde liksom bli lite för intensivt för mig då.

Svar på tråden Kan min 13 månaders ha autism? Tacksam för synpunkter från er med erfarenhet...