• Mariåsa

    Storkstart *2

    Vi har precis gjort vårt första inseminationsförsök på Storkkliniken. Vi kommer att försöka både med oss båda samtidigt. M är 29 och min Å är 32. Första försöket gjorde vi i torsdags på min Å och vi har nu 12 dagars väntan framför oss innan graviditetstest och 17 dagar tills vi ska inseminera M. Vi har vägt fördelar mot nackdelar och kommit fram till att för vår del så överväger fördelarna med att försöka parallellt. Vi vill bära barn samtidigt, för att minska risken för att någon av oss känner dig utanför, och vi vill att våra barn ska få växa upp tillsammans, lika gamla, och vara en trygghet för varandra. Så nu håller vi tummarna för två graviditeter så tätt som möjligt!

  • Svar på tråden Storkstart *2
  • Rainbow Dash

    Lycka till!

    Måste dock fråga om ni ser barnen som egna barn inte gemensamma? Är ni ett par eller bara goda vänner?

  • Mariåsa
    Rainbow Dash: Förstår inte riktigt hur du menar? Utveckla gärna! Vi är ett par, om du inte uppfattade det i texten, så alla barn som vi skaffar tillsammans är naturligtvis våra gemensamma oavsett vem som bär dem.
  • Närvi2Blir3

    Snälla Mariåsa kan du förklara hur det går till på storkkliniken?
    Måste man stimuleras? Hur länge stannar man, vad kostar det?
    Har ett barn sen tidigare via rmc linköping men av olika orsaker söker jag nu andra alternativ.

    Lycka tll!    

  • Rainbow Dash
    Mariåsa skrev 2012-11-24 21:07:11 följande:
    Rainbow Dash: Förstår inte riktigt hur du menar? Utveckla gärna! Vi är ett par, om du inte uppfattade det i texten, så alla barn som vi skaffar tillsammans är naturligtvis våra gemensamma oavsett vem som bär dem.
    Förlåt det var jag som läste lite slarvigt och missuppfattade det du skrivit. Nu när jag läser igen förstår jag.
  • sina

    Ursäkta en närgången fråga, men finns det inte en risk för att det blir mer "mitt barn" och "ditt barn" snarare än "våra barn" om de nu föds någorlunda samtidigt? Särskilt om ni ska amma varsitt, tänker jag.

    Alla fysiska problem har ni säkert redan funderat på och diskuterat igenom (hur ska ni orka vara höggravida samtidigt, vem ska vara med på förlossningarna och så vidare), men blir det inte riktigt jävla skitjobbigt om en av er lyckas direkt, medan den andra gör försök på försök på försök? Och blir det inte svårare att engagera sig i någon annans (även om det är den man älskar) graviditet samtidigt som man vill fokusera på sin egen (eller på sin "oförmåga" att bli gravid?)

    Jag vill alls inte såga er idé, men det var sånt här vi fastnade på när vi funderade på samma sak, och i slutänden bestämde oss för att avstå, så det är intressant att höra hur andra har resonerat.

    Närvi2blir3: Storkkliniken gör helst ostimulerade inseminationer. Om man, i samråd med sin gynekolog, får hormonbehandling så lägger de sig dock inte i det. Man blir erbjuden och uppmuntrad att stanna en halvtimme efter inseminationen för att vila och landa, men det är inget tvång. Kostnader: 4000 dkk med anonym donator, 5900 dkk med öppen donator. Plus eventuellt helgtillägg.

  • Syskonförsök

    Lycka till!
    Jag tycker er idé låter bra, men skulle välja att avstå när den ena blivit gravid.
    Vi har en liten -12a här hemma och det är rätt krävande att få ett barn (eller två om det blir tvillingar). Tänk om ni båda blir gravida med tvillingar, 4 barn, känns det okej? Eller 3 samtidigt?.
    Jag som stått bredvid min tjej när hon varit gravid, smekt magen, hjälpt henne upp, burit kassar, masserat fötter, lagat mat och gått med hundar kan absolut inte tänka mig att man vara gravida samtidigt, då kan det ju bli så att man missar allt det där fantastiska med en graviditet, från båda sidor.
    Sen under förlossningen, tänk om barnen ska komma nästan samtidigt? Tänk om en av er måste ligga inne länge?
    Två nyfödda, jag beundrar dem som får tvillingar, för med ett barn så har det varit väldigt mycket, att dessutom ha två, phew!

    Mest är jag lite undrande till "Vi vill bära barn samtidigt, för att minska risken för att någon av oss känner dig utanför, och vi vill att våra barn ska få växa upp tillsammans, lika gamla, och vara en trygghet för varandra".. Det är ju en del av grejen, eller känna sig utanför, min tjej fick uppleva fantastiska grejer med bebisen i magen, men jag fick göra detsamma, på sidan av. Undrar lite som föregående om ni inte tror det är en större risk, om ni båda kommer knyta an starkt till varsitt barn att det blir rätt mycket "mitt" barn och "ditt" barn?

    Ni har säkert tänkt på allt det där, och jag önskar er all lycka till och hoppas det löser sig precis så som ni vill. Det är inte min mening att såga er tanke, men jag tror att det kanske låter lättare i teorin än vad det blir i praktiken.

    Vet ett annat tjejpar här på FL som lyckades på båda samtidigt, båda blev gravida och med tvillingar. De fick fyra barn inom en månad har jag för mig. Helt galet! Kommer tyvärr inte ihåg vad de heter, men kanske nåt och googla på. :)

  • Mariåsa
    Rainbow Dash skrev 2012-11-27 09:58:14 följande:
    Förlåt det var jag som läste lite slarvigt och missuppfattade det du skrivit. Nu när jag läser igen förstår jag.
    Inga problem, roligt att du är intresserad! fröken på Mårbacka och Syskonförsök: Tack för att ni delar med er av era tankar! Ja, det är inga lätta frågor, det finns inget facit och inget rätt eller fel. Vi funderade mycket på de här frågorna under ett års tid innan vi landade i hur vi ville göra. Det var ingen självklarhet.

    Vi kommer att försöka knyta an till båda barnen så mycket vi kan, exempelvis genom att var och en av oss ammar båda barnen (i den mån det fungerar). Vi ser också att det är en stor fördel att vi kan vara föräldralediga samtidigt (vi får ju föräldraledighet för båda barnen, dvs. 2 * 480 dagar) och kan satsa på att bygga starka band mellan oss alla fyra i familjen. (Om vi nu blir fyra, man kan ju aldrig ta något för givet.) Inte minst den gemensamma ledigheten tror vi kommer ge oss en fin start tillsammans.

    Om vi får fyra barn kommer det förstås att vara oerhört tufft, men om det blir så, så får vi anpassa våra liv efter det.

    Vi har förstått att det finns en del lesbiska par där den som inte burit barnet ibland känt sig utanför på ett sätt som varit påfrestande för relationen. Vi förstår förstås att så inte är fallet för alla, för er fungerade det säkert jättebra! Men för andra kan det vara en extra utmaning, särskilt då båda parterna i ett lesbiskt par kan bära barn (om inga biologiska hinder föreligger), till skillnad från ett heterosexuellt par där ena partern aldrig kommer kunna föda barnet. När vi ser på vår relation och de individer vi är ser vi också att det finns en risk att särskilt M kommer att kunna känna ett utanförskap. Det har vi pratat mycket om och vi har till slut landat i att vi tror att detta är bästa sättet för oss att skapa en stark familj.

    Om en av oss inte blir gravid på länge, särskilt om det är M, har vi förstås utmaningar i relationen. Men M är yngre än Å och har många år kvar att försöka. Vi kommer att göra många försök om det behövs. Blir inte barnen födda samma år så är det inte heller någon katastrof, barnen kommer när de kommer. Om de kommer vill säga. Som sagt, det går aldrig att ta något för givet.
  • Ania Kasia
    Mariåsa skrev 2012-12-03 22:28:43 följande:
    Inga problem, roligt att du är intresserad! fröken på Mårbacka och Syskonförsök: Tack för att ni delar med er av era tankar! Ja, det är inga lätta frågor, det finns inget facit och inget rätt eller fel. Vi funderade mycket på de här frågorna under ett års tid innan vi landade i hur vi ville göra. Det var ingen självklarhet.

    Vi kommer att försöka knyta an till båda barnen så mycket vi kan, exempelvis genom att var och en av oss ammar båda barnen (i den mån det fungerar). Vi ser också att det är en stor fördel att vi kan vara föräldralediga samtidigt (vi får ju föräldraledighet för båda barnen, dvs. 2 * 480 dagar) och kan satsa på att bygga starka band mellan oss alla fyra i familjen. (Om vi nu blir fyra, man kan ju aldrig ta något för givet.) Inte minst den gemensamma ledigheten tror vi kommer ge oss en fin start tillsammans.

    Om vi får fyra barn kommer det förstås att vara oerhört tufft, men om det blir så, så får vi anpassa våra liv efter det.

    Vi har förstått att det finns en del lesbiska par där den som inte burit barnet ibland känt sig utanför på ett sätt som varit påfrestande för relationen. Vi förstår förstås att så inte är fallet för alla, för er fungerade det säkert jättebra! Men för andra kan det vara en extra utmaning, särskilt då båda parterna i ett lesbiskt par kan bära barn (om inga biologiska hinder föreligger), till skillnad från ett heterosexuellt par där ena partern aldrig kommer kunna föda barnet. När vi ser på vår relation och de individer vi är ser vi också att det finns en risk att särskilt M kommer att kunna känna ett utanförskap. Det har vi pratat mycket om och vi har till slut landat i att vi tror att detta är bästa sättet för oss att skapa en stark familj.

    Om en av oss inte blir gravid på länge, särskilt om det är M, har vi förstås utmaningar i relationen. Men M är yngre än Å och har många år kvar att försöka. Vi kommer att göra många försök om det behövs. Blir inte barnen födda samma år så är det inte heller någon katastrof, barnen kommer när de kommer. Om de kommer vill säga. Som sagt, det går aldrig att ta något för givet.
    Måste bara fråga om två får ta ut föräldrapenning samtidigt? Får man tvillingar får man ju fler dagar, men jag tror inte man får ta ut dem samtidigt förutom lite i början. Undra om FK gör ett undantag i ert fall. Upplys mig gärna. Jag och Kasia har också funderat på att vara gravida ihop, men som andra tagit upp så valde vi bort det pga mycket som redan sagts. Önskar er lycka till! :) Spännande väntan på BIM!! :)
  • Kronärtskocka
    Ania Kasia skrev 2012-12-11 21:26:43 följande:
    Måste bara fråga om två får ta ut föräldrapenning samtidigt? Får man tvillingar får man ju fler dagar, men jag tror inte man får ta ut dem samtidigt förutom lite i början. Undra om FK gör ett undantag i ert fall. Upplys mig gärna. Jag och Kasia har också funderat på att vara gravida ihop, men som andra tagit upp så valde vi bort det pga mycket som redan sagts. Önskar er lycka till! :) Spännande väntan på BIM!! :)
    Har ni två barn alt tvillingar kan ni ta ut dagar (Föräldrapenning FP) för varsitt barn samtidigt.
    Har ni ett barn kan ni ta ut dagar (FP) för samma barn under 30 dagar samtidigt- de nya sk. dubbeldagarna.

    Under barnets första år kan båda föräldrarna vara hemma utan att arbeta utan att deras sjukpenninggrundande inkomst sänks, men båda kan inte ta ut FP för samma dagar. För att få längre tid tillsammans när barnet är litet kan man spara semester och spara pengar innan barnet kommer. Då kan man leva på den inkomst FP ger tillsammans med att ta av sparade pengar och semesterdagar så att man ex. kan vara hemma på heltid någon månad eller mer beroende på hur ens ekonomiska situation ser ut.

    Lycka till ni alla som försöker!
  • Mariåsa
    Ania Kasia och Kronärtskocka: Vi har kollat och dubbelkollat med Försäkringskassan och vi kan ta ut föräldrapenning samtidigt om vi föder varsitt barn. Så vi har 480 dagar var att ta ut. Det innebär att vi kan vara hemma tillsammans i 1 år och 115 dagar förutsatt att vi blir gravida samtidigt. Vi planerar dock att Å går in och jobbar någon/några dagar i veckan, när det fungerar, så då sparar vi lite föräldradagar och kan förhoppningsvis dra ut lite ytterligare på det.

    M: BIM 121226 efter insemination 1
    och
    Å: ÄL vilken dag som helst, för insemination 2

    Väldigt spännande! 
Svar på tråden Storkstart *2