Hon skrev även detta en stund innan jag somnade igår:
Hon - De skulle du för övrigt inte ha en aning om för du är så sjuk så du kan inte ens fråga hur du gick hos barnmorskan. Lilla gubben, tror du att du får vila när du är sjuk och har ett barn? Ska du åka hemifrån då?
Jag - Men shit! Vafan sådär barnslig kan du ju inte va. Jag behövde vila för att orka jobba. Jag behöver jobba för att få pengar. Är det konstigt?
-hon - Men i dina ögon stannar hela världen för att du är sjuk?! De är de jag menar!!
Jag - Nej, jag bad bara om att få vila. Det är allt, det är fortfarande allt.
Hon - Och nej, allt de här handlar inte bara om att du är sjuk. Du: den ända människan i världen som blir befriad från sina måsten när han är sjuk. De handlar om att när du är frisk är du lat och när du är sjuk MÅSTE du få vila. Man märker ingen skillnad på när du är sjuk eller frisk. DE ÄR DE JAG PRATAR OM!!!!!
Jag -Men man märker en jävla skillnad på hur skitigt det är i lägenheten, disken, om det blivit damsuget. Skurade golv osv. Öppna ögonen. Tvättar gör jag ju iof även om jag är sjuk så där lär det ju inte märkas.
Hon -Lilla gubben, de är när du har vart hemma hela dagarna. När din gravida flickvän är och jobbar för att försörja OSS.
Jag - Jaha, men när va det jag bara låg och vilade?
Hon - Varje dag du är frisk gör du de. Varenda helg, allt du gör!
Jag - När jag inte söker jobb, städar, diskar och tvättar? Det är ju knappast allt jag gör va? Hur som helst tror jag det måste vara nåt annat. Är det jobbigt att jag jobbar?
- Jag menar så fort jag gör något utan dej får du ju panik och försöker sabba det. När jag ritade och försökte få iväg dom ritningarna. Du försökte försena det med alla medel. Nu när jag haft möjlighet att visa mej på vent jobbet. Nu har du gjort allt i din makt för att jag inte ska fixa det.
Hon - Har jag gjort allt i min makt. Du är så sjuk!
-Jag skiter i vilket, jag vill att du hämtar dina saker idag. Jag kan inte bo med någon som är så lat som du är. Och du får EN chans att va delaktig i ditt barns liv och de är att jag följer med när du ska till läkaren den ?:e och du berättar om ditt #1 "tablett missbruk" och dina ångest attacker och säger att du behöver hjälp att bli av med dom. För du får ALDRIG va ensam med ditt barn som du är nu, de vet du om för jag har sagt de till dig förut men de har du skitit i.
#1 jag äter lyrica (väldigt låg dos) mot ångest. Och Concerta mot ADHD. Sedan tre år. Men det går inte ens att äta för många. För hon skriver nya varje månad. Jag kan ju inte be om fler..