var går gränsen för otrohet, överreagerar jag?
Hej - detta blev visst lååångt....
Detta är bakgrunden:
Min sambo o jag sedan 4 år har haft mkt upp o ner, mkt känslostormar, mkt bekräftelsebehov från båda sidor.
För honom är sex jätteviktigt, liksom all form av beröring.
Jag har nog (?) inte samma behov av det, mitt välmående, min sexlust och behov av beröring triggas av att känna intimitet och vänskap och en känsla av att han vill mej väl, att jag är viktig för honom och att vi har en gemenskap som bygger på ärlighet.
Jag har nog hela tiden känt en oro att han inte är ärlig i alla avseenden, men tänkt att jag överdriver och att man inte behöver känna alla delar av varandra och att jag är alltför känslig för detta.
För ett par år sedan fick mitt förtroende för honom sig en liten törn när han blev väldigt tajt med en kvinnlig kollega, de var ute på natten o delade sexfantasier, hon ringde på nätterna osv. Jag funkade dåligt med det och förklarade varför. Han viftade bort det, han var inte intresserad av henne, jag accepterade. Tack o lov fick hon barn och deras kontakt har inte riktigt återgått även om de fortsatt träffas, chatta och dela känslor. Han berättar bara inte om det längre och jag har lyckats att inte tänka på det särskilt mkt.
På senaste tiden har vi haft det tufft tillsammans, jag har inte känt mej sedd och uppskattad, samma sak för honom. Ingen av oss har fått tillräcklig bekräftelse på våra olika sätt. Vi har ändå haft sex, men inte tillräckligt för honom, jag har inte kramat o kysst honom i tillräcklig grad. Jag har känt att han struntar i mej och hur jag mår och kör sitt eget race vilket minskar min lust att ge det som han behöver.
Häromdagen upptäckte jag att han registrerat sig på en dejtingsajt. Jag konfronterade honom med detta och han sa då att det var för att han skulle leta reda på en särskild kvinna (som han haft kontakt med och varit sexuellt intresserad av precis innan vi blev ihop) för att runka till bilder av henne.
Jag känner mej så otroligt besviken och mitt förtroende för honom bara rasar, men han viftar bort det med att det är som att titta på vilken porr som helst, förutom att han vet att hon finns "där ute" och "är på riktigt".
Men varför har han gjort det i smyg då? och varför söker han upp henne NU, 4 år senare? och var går gränsen för vad som är ok? är det ok om han skulle be henne skicka fler bilder? ta mer kontakt?
Jag känner mej sviken. För att han har varit oärlig o lurat mej. Känns som attt han är redo att lämna mej och börjar tänka på hur det var när han var singel innan vi träffades. Jag känner att han inte respekterar mej som partner eftersom han vet att detta skulle göra mej ledsen och därmed gjort det i smyg. han säger att det beror på att jag inte gett honom den mängd beröring och sex som han behövt.
Han skulle ALDRIG tolererat detta från mej, han är svartsjuk och tydlig med det. Han tycker att jag är skruvad och i stort sett frigid när jag emellanåt sagt att jag behöver fantisera om sexuella miljöer för att tända sexuellt, för att få igång lusten. Jag har aldrig tänkt på andra män när vi har sex, han å sin sida har varit tvungen att tänka på andra kvinnor under flera år i sin förra relation (säkert med mej med, men han har naturligtvis inte sagt det till mej). Det tycker jag är oärligt, klarar man inte att han sex med sin kvinna utan att blunda o tänka på någon annan så kanske man ska vara ärlig och släppa henne, så hon får en chans att uppleva nån som uppskattar henne?
Han hävdar att jag överdriver, att detta inte är otrohet. Han säger att han är ledsen att jag blev sårad, men visar inte att han förstår varför. Det gör mej rädd. Var finns empatin och medkänslan och respekten för sin partner och VÄN då?
Vad tycker du?
Är jag överdriven, bör jag bara gilla läget igen och återigen inse att jag överreagerar?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-02-07 21:03
Denna fråga är med i Känsliga rummet också, där den är lite "vidareutvecklad".
www.familjeliv.se/Forum-4-51/m68708439.html