Relation med ryska och ukrainska kvinnor?
SvenskMan skrev 2014-02-26 16:03:44 följande:
Jag är en svensk man som har en skön ukrainsk sambo, 16 år yngre än mig. Hon har nu bott i Sverige i drygt 2 år och hon har fått permanent tillstånd nu. Vi är inte gifta. Det är regel nummer ett. Gift dig INTE förrän du är jävligt säker på hennes avsikter. Hon är grymt snygg, men lite kokett. Men det kan man ta. Förhållande med en ukrainsk kvinna handlar egentligen bara om att sätta gränser. En ukrainska vill och förväntar sig att du ska vara en MAN. DU ska bestämma, det är viktigt att du visar det, annars tappar hon respekten för dig. Det innebär att du får ta en del konflikter, men ju mer du står på dig i diskussionerna desto mer respekt får du. Det är helt underbart med ukrainsk tjej, man har en helt annan frihet än med en svensk kontrollfreaks-kvinna. Du är man, så du får göra vad du vill, så länge som du drar in pengar till familjen. Min sambo pratar bra svenska redan, och är mycket populär här. Hon har börjat jobba här då och då och har inga problem med det, hon är inte lat. Hennes lilla lön får hon behålla just nu, min lön är tillräckligt stor för oss. Hon är inte dyr i drift tvärtom sparsam, medan jag slösar. Nu har jag en bra bit över 40.000 i lön så det kanske underlättar.
Jag kan gå ut på krogen och supa med grabbarna, bara hon får smita iväg på sina tjejkvällar. Faktiskt en helt underbar tillvaro, även om vi givetvis har kulturkrockar. Att det funkar för oss kan dock bero på att jag INTE är typisk svensk till sättet. Jag skulle aldrig få för mig att laga mat, till exempel, och det tycker hon är toppen. Jag är ingen HEN, det skulle inte funka med en ukrainsk kvinna. Sen ser jag ganska bra ut också, går på gym och tar hand om mig själv.
Det enda man måste se upp för och DRA GRÄNSER är hennes släkt. Mamma, syster och syskonbarn ska ibland komma på besök och kan stanna länge än vad du vill. SÄG IFRÅN PÅ SKARPEN om det ryktas komma några inneboende bryllingar på obestämd tid. Det är du som är mannen och det är du som är familjens överhuvud, det förväntar hon sig och det accepterar hon.
Lycka till. Det funkar!
Fast med din inställning har jag förståelse för att du inte kan leva med en kvinna som ställer krav och ser mannen som en jämlike inte som sitt överhuvud.