Någon som stämmer in på karaktären "Mats" i boken "Hemligheten - från ögonkast till varaktig relation"?

Ingen fara. Det låter superhärligt! Och bra att lämna dom jäkla telefonerna ibland ;)

Har också vänner som är ihop med svin, men de stannar kvar ändå. Där kan vi snacka relationsproblem...

Haha åhnej vad jobbigt. Eller alltså jobbigt att känna att man måste tjata eller klaga... Men hoppas att han bara behöver en liten spark i baken och börjar anstränga sig lite ;)

Han kommer nu i veckan! Det ska bli så skönt, är så trött på telefonen nu... Det var en liten present han skickade. Inget märkvärdigt dyrt eller så, men väldigt väl genomtänkt och såå gulligt!:) Exnojan har släppt lite, så jag hoppas det stannar där. Hoppas bara att han inte kommer att prata för mycket om henne, vill som sagt inte ha för mycket information. Men det är bara att vänja sig om jag nu ska ha en relation med honom. Hon kommer ju alltid vara med så!

Så glad över att det går bra för er tjejer! tänk om vi visst det när vi nojade som värst förra sommaren minns jag. Jag är också superlycklig, han har allt jag letat efter i alla år. Det enda som skiljer sig mot vad jag trodde han skulle vara, drömprinsen, är väl hans utseende, men jag är galet attraherad av honom så det kan ju kvitta

Kan också känna sting av svartsjuka även om jag inte har någon anledning. Men vi pratar om det och han har också känt så när han var yngre så han förstår. Jag har ju barn och det har han berättat att han funderade över innan vi blev tillsammans hur det skulle kännas i och med att man måste ha kontakt med exet gällande barnet regelbundet. Men det går över förväntan det också

Wow det låter helt underbart! Han verkar underbart snäll med och onekligen mycket kär i dig också. Flytta är ju det värsta man kan göra, typ ;D

Har lite tid att skriva nu, han är här och står och lagar mat. Vi har också haft det fantastiskt. Men nu när slutet närmar sig börjar jag låsa mig. Kanske ska jag åka till honom (eller till min hemstad) redan nästa vecka, då har han barnet och vill att vi ska träffas. Jag vill gärna det också men jag blir så nervös. Minns hur jag när jag var liten avskydde mina föräldrars nya partners, inkräktare liksom... Nu har vi levt i en härlig bubbla i totalt två veckor men i verkligheten har han ju barn så jag är väl rädd och osäker på nåt. Jag vet inte på vad och varför, kanske på grund av jag verkligen gillar honom. Så nu är jag helt inne i mig själv, mina gamla spärrarna är tillbaka.

Angående exet är det ganska lugnt. Det är lite samma som det var för dig. Hon verkar lite knäpp och var inte heller snäll mot honom så jag känner mig också lite starkare nu!

Jaja, nu får jag ta mod till mig och göra "tvärt om metoden" och försöka prata om mina känslor. Helst vill jag bara stänga in mig och vara ensam.

D: så glad för din skull också! Ja tänka sig att det skulle lösa sig på ett år för oss alla! Skönt att han är cool med exet med, självsäker kille!.

Jag jobbar på att bli likadan :D

Hej alla Matsar! Har följt den här tråden ett tag för jag tror också att jag är en Mats. Har varit singel i ca 5 år, men är sedan en månad tillbaka tillsammans med en kille. Han är världens snällaste, söt, snygg, men jag kan inte säga att jag är SUPERKÄR i honom.. Jag tror jag är kär (känns som det var så länge sedan jag var det så jag har glömt bort hur det känns..) Jag tycker om att vara med honom, men har även ett stort behov av att få vara själv ibland, det känns som att han vill vara mer med mig än jag vill vara med honom. Vi har ändå kul ihop när vi träffas. Jag har träffat hans föräldrar och det gick väl lite sisådär.. Börjar bli rädd att jag börjar hitta fel hos honom men försöker tänka på "stoppskyltarna" i boken. Ville egentligen bara skriva av mig lite... 

Hej!

Ingen fara ts! Glad för din skull och mindre tid för datorn är ju positivt! ;)

Det går fantastiskt bra här! Kom hem sent i måndags efter en långhelg med han och hans dotter. Hon var inte det minsta blyg så hon var lätt att lära känna. Jag blev presenterad som en kompis, men jag tror att hon började ana något efter några dagar. Sen i slutet råkade hon se när han pussade mig, och då sa hon bara "hihi, ni pussas..vad gulligt!". Sista dagen pratade han med henne och frågade vad hon tyckte om mig och vad hon skulle säga om de skulle börja träffa mig mer. Hon hade varit positiv,och föreslagit att de skulle komma och hälsa på mig också, så det kändes skönt. Var verkligen nervös inför detta innan, ville vända hem på flygplatsen när jag skulle dit..

Mellan oss känns det underbart! Jag är också såå kär!!! Går bara omkring och saknar honom och funderar på vad jag gör här när han är där.... Han är dock väldigt positiv och struntar i avståndet. Han säger att han bara är så glad över att han träffat mig och att han kommer att göra det han kan för att få det att fungera. Så det känns bra och "tröstande", lr vad man nu ska säga :) Ju mer jag lär känna honom desto mer tycker jag om honom, och allt känns så enkelt och naturligt! Vi har så roligt ihop och det är något som jag saknat i tidigare relationer.

Låter som att ni har haft det minst lika härligt som vi! Vilken kärlekssomma!r :) Åh, vad fin present du fick, så rörande!

Kanske ges tillfälle att säga orden på denna weekend ni ska på?;) Förstår att det känns läskigt, jag säger aldrig heller de orden till någon, nästan. Jag fick samla mod jättelänge för att våga säga att jag var kär i min kille i helgen. Han var taskig och var tyst en stund (kändes som en evighet och jag hann ångra att jag ens sa det!) , innan han svarade tillbaka på det.

Jag vet faktiskt inte hur tidigt man kan säga det. Men eftersom han inte känt såhär innan så blir han garanterat glad. Vissa tycker ju dock att det ska ha gått en längre tid innan man "kan" säga det... Men känns det rätt för dig så säg det! Det kan ju bara du avgöra. Han har ju visat sina känslor tydligt:)

Ha en mysig helg och grattis i förskott!