Får jag vara med här? Slutade med minipiller för ganska precis ett år sedan och var då heeelt övertygad att jag "åtminstone" skulle vara gravid vid det här laget. Hahaha säger jag nu.
Blir så j*la trött på allt och det var så befriande att läsa inläggen här ovan, skrattade högt åt det där med mögelostar och vin...
Murarn: Skrattar så jag gråter åt förslaget om dropp... Skulle lätt använda det! Så tröttsamt att tvångsligga varje månad.
linnea83 och lynnig: Jag håller mina tummar för er!
När jag ändå officiellt gått ut som bitterfitta vill jag passa på att säga att jag blir TOKIG på alla som säger att man ska sluta försöka bli med barn för då händer det. Tro mig, jag har haft månader när jag inte pallat bry mig och inte gick det bättre för det.
Nä, nu ska jag korka upp en flaska vin. Trevlig fredagkväll på er!
Är bara tvungen att skriva av mig lite på ett ställe där någon kanske förstå hur jag känner mig... Fick idag veta att en nära vän med en ettåring som blev till på första försöket nu har ett syskon på gång. Hon har dessutom tvingats göra abort mellan dessa graviditeter. Jag missunnnar dem verkligen inte barnen och aborten var såklart en hemsk upplevelse som jag önskar att hon sluppit gå igenom, men det känns så orättvist! Jag kan helt enkelt inte glädjas fullt ut. Känner mig som en egoistisk skit som inte blir genuint glad för hennes skull...Dessutom har en annan vän som började försöka samtidigt som vi BF i veckan. Längtar så jag går sönder!
Jag kontaktade landstingets kvinnoklinik i mitten av augusti, kunde få tid i september men vi valde att vänta till början av oktober då sambon behövde lite tid på sig att smälta det hela. Pratade med en jätterar barnmorska som hoppades att vi inte skulle behöva träffas. Nu blir det så i alla fall eftersom det inte tog sig den här gången heller
.
Hej! Jag är ganska tyst här för jag försöker att inte familjeliva för mycket just nu. Men ni ska veta att det hjälper mig mycket att den här tråden med er fina tjejer finns. Extra tack till fladdertanke som startaden den! Det är så skönt att veta att man inte är helt ensam om sina ledsna, oroliga, arga, avundsjuka och deppiga tankar. Det gör det enklare att vara gladare i vardagen. Kram till er alla! Och du moder natur/öde/slump/gud/stork kom igen och ge oss våra + NU!
Har inte skrivit på länge men har följt den här fina tråden. Grattis till plusset Jomila! Här är faktiskt en till som plussat. På försök sjutton och efter påbörjad utredning. Vi gjorde ingenting annorlunda mer än att sambon, på inrådan av barnmorskan, börjat äta multivitamintabletter med folsyra han med. (Förövrigt samma tabletter som jag tagit, Mittval Kvinna. BM försäkrade att det inte var farligt för män att äta dem ;) ). Hoppas ingen tar illa upp eller mår dåligt av min berättelse, ville delge den som uppmuntran. Plötsligt händer det liksom. Kommer fortsätta kika in här i tråden och heja på er alla om det är ok?! Jag tror det är er tur när som helst nu.