Tar de första stegen mot en utredning...

Känner med dig TS!

Har visserligen ett barn sedan innan men vi bestämde oss för ett syskon.
Det tog lång tid men plötsligt var jag gravid igen *lycka*.
Det varade inte länge... Det slutade med utomkveds och ena äggledaren opererades bort. När dom va där inne i magen passade dom på att se hur andra äggledaren såg ut.
Så upptäckte man endometrios och att äggledaren var förstörd.

Så nu står vi här...
Vi vet ännu inte hur vi ska göra men enda sättet är ju troligen IVF.
Jag vill inte genomgå det men jag vill ju gärna ha en underbar liten bebis...
Och JA! Barn är numera det enda som upptar mina tankar...

Åttiosju: vet tyvärr inte om erat år "räknas" eller om ni måste kämpa på ett helt år till (galet isf).
Vi måste bekosta IVF själva så jag har inte brytt mig om att läsa på alla regler

Tyvärr försvinner halva texten hela tiden...

Endometrios är något jag knappt själv vet vad det är. Men har fått förklarat att det är bitar av livmodersslemhinnan som ger sig ut i kroppen istället för att följa med mensen ut. Där blir den sedan inflammerad och bildar ärr och andra problem.

Får se om jag samlar mod (och pengar) att ge mig in i IVF världen så att man kan få chansen till en liten goding igen.

Hur man blir av med tankarna på bebisar begriper jag inte. Man får nog operera om sig till man skulle jag tro....

Är du född 87 TS? Det är jag iaf ;) och jag önskar er lycka till på eran resa

Ja det är precis som "mamma till viljestark dotter" skriver.
Jag är inte helt säker på att jag kommer mäkta med den berg och dalbanan som IVF är. Först och främst rent känslomässigt.
Dessutom finns inga garantier för att det lyckas och när sätter man gränsen för hur många försök man skall ge sig i kast med?
Jag vill inte stå där efteråt helt ruinerad på både pengar, känslor och tårar. Vill inte göra detta till min "livssorg". Spec. inte när jag faktiskt redan har världens underbaraste unge här hemma.
Då är det kanske bättre att acceptera att livet inte alltid blir som du tänkt dig...

Sedan har jag alltid haft önskan om att vara relativt ung mamma så att man får vara med så länge som möjligt i mina barns liv.
Så jag är väl inte jätte sugen på att vänta alltför länge på en bebis till och vad jag förstår är IVF en lång och segdragen historia...