födde min ängel i 40+0
Hej! Jätte ledsen för er. Vet precis hur du känner dig. Förlorade vår dotter i september i vecka 41+2 Vi åkte till förlossningen med värkar som vanligt och trodde allt var bra..när vi kom in och de kollade ctg så hittade de inga hjärtljud. De var fruktansvärt, tiden stannade och världen rasade. Precis som du beskriver livet skulle ju börja nu, inte sluta. Det gick väldigt fort allting då jag redan hade värkar så 3timmar senare var hon ute vår fina dotter. Hon hade navelsträngen 4varv runt halsen, har ännu inte fått alla provsvar men allt tyder på syrebrist. De är nu tre månader sen detta hände, vi är fortfarande sjukskrivna..men tror att vi ska börja jobba lite smått i januari ca 25% Men jag vet hur du menar, fick panik bara att tänka på jobbet i början, nu går de väl lite bättre. Men alla är olika där så de är viktigt att känna efter själv och vara helt fokuserad på sig själv och strunta i vad andra tycker även om de kan vara svårt. Ta en dag i taget. Känner väldigt mycket igen mig i att vilja bli gravid igen..det är det jag vill mest av allt, hela ens kropp skriker efter ett barn, man var ju verkligen så redo. Har inte ens fått tillbaka min mens än.. Och är inte gravid heller enligt senaste testet.. Jag har gjort en liten minnesbok med bilder och dikter, det har hjälpt mig att få göra något fint för henne och veta att man alltid har ett fint minne att ta fram och titta i, även om man givetvis har henne med i tankarna och hjärtat jämt. Hoppas ni har någon bra att prata med. Ta en dag i taget, massa styrkekramar!