• Alexis4

    Tidiga tecken autism???

    Hej!

    Har skrivit hör förut, men behöver verkligen höra lite mer från er med erfarenhet av små barn och autism. Blir kanske ett långt inlägg, men skulle vara mycket tacksam om ni orkade läsa och svara...

    Håller på att gå sönder av oro och har ingen att ventilera mina tankar med hemma. Jag och min man ser så olika på saken nämligen.

    Har ett barn på 15 månader. Sen hon var ca fyra månader har jag oroat mig för henne eftersom jag upplevt att hennes ögonkontakt varit annorlunda än hennes äldre syskon. Hon är nr 4.

    Hon har aldrig velat ge den där intensiva och nära ögonkontakten. Hon gör det fortfarande inte.
    Håller jag henne framför mig i knäet eller i famnen, eller hissar henne i luften, tittar hon så gott som aldrig på mig. Endast korta blickar om jag får någon.
    Hon tittar mer på min mun eller vid sidan av ögonen.
    Detta tycker jag skiljer sig så från hennes äldre bröder som verkligen kunde "drunkna" i ögonen. Det smärtar så i mig att inte känna att jag får den där nära kontakten med min dotter... Närhet vill hon ha i korta doser. Svårt sitta stilla länge. Ingen "mysa i famnen tjej" precis.

    En annan sak som förbryllar mig mycket med henne är att hon är svår att få och le och skratta. Hon kan busa på hennes initiativ, men hakar sällan på mitt eller någon annans bus. Tittar, ler ibland, men skrattar inte. Hakar också mycket sällan på just buslekar. Den där brinnande förväntan i blicken om vad som ska fortsätta kommer inte. Varpå leken också upphör.

    Det hon gör som får mig att emellanåt tvivla på mina misstankar är att hon pekar mycket på det hon vill. Visar med kroppen och tecken när hon vill upp i famnen, äta, gå ner från bordet mm. Hon skakar på huvudet och nickar. Förstår en hel del av det vi säger och följer ibland enkla instruktioner. (Inte alltid). Hon lyssnar fint till sitt namn, men ibland vill hon inte lyssna på det.
    Hon visar ibland saker för oss ( inte jätteofta, men några ggr per dag). Hon älskar att sjunga och tecknar med i några sånger. Vinkar hej då, klappar mm. När hon pekar eller vill ngt tar hon i stort sätt alltid ögonkontakt.

    Så... Långt inlägg, men är så förbryllad.
    Min man ser också att hennes ögonkontakt inte alla är lika intensiv som hennes syskons var. Han tycker också hon är betydligt mer "svårflirtad". Men han är inte orolig för det då han tycker hon förstår så pass mycket.

    Jag vet varken ut eller in. Vet att jag borde släppa det och se tiden an, men kan inte. Oron gnager ständigt i min mage. Så tungt emellanåt.

    Skulle betyda mycket om ni ville dela med er av era erfarenheter!


  • Svar på tråden Tidiga tecken autism???
  • Alexis4

    Visst har du helt rätt med detta med perspektiv. Har ett barn tidigare med funktionshinder (dock inte inom autismspektrat) men av någon anledning har oron slagit till än mer denna gång. Har pratat med Bvc och Bvc psykolog men känner inte riktigt att jag får gehör för mina funderingar där.

    Behöver därför hör era erfarenheter.

    Vad var det som fick dig att fundera Philippa när din son var liten?

  • Alexis4

    Mamori; tack för svar. Har tyvärr också inte de bästa erfarenheter av just Bvc. Har bollat tankar med dem, men gav inte så mycket tyvärr.

    Så knepigt när jag och min man också upplever det så olika.

    Hur var pekande och kommunikationen med din son som liten? Min lilla har ljud för olika ord och pekar och gestikulerar, så även om det inte finns rena ord än så finns ju en hel del kommunikation.

  • Alexis4

    Finns det ngn mer med erfarenheter i detta som vill dela med sig av dem? Skulle bli mycket tacksam.

  • Alexis4

    Tack för era svar.

    Dimisi; har tittat på filmen. Den var verkligen tydlig. Känner att min tjej dock hamnar lite mitt emellan. Från filmen med misstänkt autism så känner jag igen hur svårt det är att fånga mitt barns intresse då jag försöker busa med henne. Det blir liksom inget samspel där. Men hon lystrar fint till sitt namn, fastnar inte i en aktivitet och visar mig saker och härmar. Hon tittar också på det jag pekar på. Mm. Så vet inte om jag blev så klok efter filmen heller...

    Mumin80; tack snälla för att du delar med dig med dina erfarenheter. Intressant att läsa. Förstår att det är mycket funderingar runt lillasyster när du har erfarenheterna från storasyster. Skönt att ni ändå känner att det går framåt!

    Min lilla tjej säger inte många ord än. Hon härmar en del ljud för olika djur och några saker. Hon kommunicerar mycket med oss genom att peka och säga "uhhh uhhh" , skaka på huvudet och nicka här hemma. Har enstaka gånger sagt mamma till mig.

    Men hon är ingen gosa nära tjej och inte så road av bus-lek alls.

    Hon gillar böcker korta stunder. En bok pekar hon och härmar mycket i (en bok med djur ) och då tittar hon ofta upp och stämmer av med mig.

    Men hon sysselsätter sig mycket själv också. Gillar inte när bröderna tar i henne. Är dock gärna med dem. Kan ta egna initiativ till att komma och kramas.

    Men svårt släppa känslan av att ngt avviker.

    Mumin 80; hur går det för dina stora tjej idag? Och hur har det gått med språket?

    Uppskattar jättemycket era svar! Tack :)

  • Alexis4

    Tack "lady paraplyth" för att du beskrev det och delade med dig från ditt perspektiv!

    Tycker själv det är så svårt beskriva för andra kring det man upplever avviker. Men just känslan av att inte komma varandra riktigt nära smärtar så...

    Tycker också hon ibland har lite konstiga rörelser för sig, men samtidigt kan kanske barn ha det ibland ändå?

    Tar också gärna del av fleras erfarenheter och hur det gått för era barn!

    Hur har ni tex tränat detta med kommunikation och ögonkontakt?

  • Alexis4

    Det har verkligen gått framåt. Försökte skicka dig ett meddelande via inbox, men lyckades inte... Försöker igen.

  • Alexis4

    Hej!

    Nu ska jag försöka berätta lite mer om hur det gått!

    Min lilla tjej har utvecklats mycket. Hon pratar mycket och älskar fortfarande att sjunga. Sjunger mycket själv.

    Hon kramas mycket och är mycket mammig. Jag känner absolut idag den närhet jag tidigare så saknade. Idag busar och skrattar hon mycket med oss och sina syskon.

    Hennes ögonkontakt är fortfarande inte så lång, men hon tar mycket ögonkontakt när hon pratar, ber om hjälp, busar mm. Men på nära håll, tex i famnen, tittar hon som hastigast. Hon verkar inte vara en tjej som gillar lång intensiv ögonkontakt.

    Hon tycker mycket om att vara med på det vi gör hemma. Hon leker med sina dockor och sin spis. Man får gärna vara med. Hon trivs på förskolan, men vet inte om hon direkt leker med de andra barnen där än.

    Lite funderingar finns kvar gällande just ögonkontakt och hur hon tar kontakt med barn utanför familjen. Hon är nu drygt två år gammal. Ser att hon tar kontakt med andra barn, men i sociala sammanhang behöver hon tid på sig för att släppa oss och komma igång. Behöver känna av situationen ett tag först.

    Idag känner jag att jag är mycket lugnare kring hennes utveckling eftersom hon förstår och klarar så mycket. Så även om funderingar emellanåt finns kvar så är de inte i den omfattning de var förut. Jag kan njuta henne och se allt det positiva hon gör och kan. .

    Ja, det var lite om min tjej idag.

    Blir såklart också nyfiken hur det går för er andra

Svar på tråden Tidiga tecken autism???