Är känslorna i filmer och böcker helt påhittade och totalt overkliga?

Ja, jag har upplevt det en gång. Kysste en kille på en fest som jag knappt kände som del av en lek och efter det var jag fast. Bara jag hörde hans namn eller kände hans doft så kändes det som att jag skulle svimma. Var så himla kär. Vi började träffas och han kände likadant för mig. Vi hade sedan ett otroligt bra förhållande i fyra år, men sedan kraschade det. Känslorna var desamma hos båda men jag ville ha barn och inte han. Nu är vi vänner istället men jag känner samma sug och pirr i magen som första gången vi sågs. Att vara bara vänner är otroligt smärtsamt och jag tänker på honom hela tiden. Har aldrig känt så här starkt för någon tidigare. Någon sade att man verkligen är kär när "plötsligt så handlar alla kärlekslåtar om den personen".

Även i slutet av vårt förhållande, när vi hade varit ihop i fyra år, så krävdes det inte mer än en blick från honom för att jag skulle bli helt knäsvag och om han så mycket som strök mig över armen eller befann sig inom en halvmeters avstånd så blev jag jätteupphetsad, och samma med honom. Det var så enorm passion att det knappt går att beskriva. När vi kysstes så kändes det som att omvärlden smälte bort, alla klockor stannade och ögonblicket var evigt. Helt galet. Som en drog.

Skulle han ändra sig om barn och vilja ha mig tillbaka så skulle jag vara hans på mindre än ett ögonblick. Som det är nu så måste jag försöka komma över honom, men jag förstår inte hur det ska gå till. Alla andra killar känns som grå möss i jämförelse med honom, oavsett hur trevliga de är eller hur gulliga de ser ut. Jag är ganska olycklig för jag tänker att det här kanske är enda gången i livet jag kan bli så här kär och älska någon så här mycket.