• Emeli

    Hälsa på dagisfröken

    Pemma skrev 2014-07-29 23:00:46 följande:

    Jag var bara tvungen att skriva en kommentar jag också.

    Det var så sorgligt att läsa vad alla sura och ovänliga människor skriver.

    Jag bryr mig inte om ni blir provocerade, för jag riktar mig inte till er.

    Jag vill säga till dig mamma till femåriga lilla flickan som saknar sin fröken:

    gå och hälsa på. Självklart ska ni göra det, men var tydlig med att det bara är

    för att säga hej. Jag skulle tycka det var roligt om något av "mina" fina ungar ville

    hälsa på mig. Jag är ingen struntförnäm förskolepersonal som blir hysterisk om

    ett litet barn vill säga hej till mig under min semester. Min sommar blir inte förstörd, för

    jag tycker att ungar är härliga oavsett om jag är på jobbet eller ledig.


    Men hur tänker du nu? Vilka signaler ger du till barnen? Har du inte en fostrande roll, tillsammans med föräldrarna?

    Nu är jag inte förskollärare utan lärare, men i detta fall tror jag att våra fostrande roller är lika. Vi ska lära barnen hur man beter sig, vad som är OK och vad som inte är det. Det är inte OK att tränga sig på. Alla måste lära sig att respektera andras privatliv.

    Vi som jobbar med barn och ungdomar måste jobba med gränssättning, och lära barnen fingertoppskänsla för vad som passar sig och inte. Att störa någon på semestern är vanligtvis inte OK.

    Det betyder så klart inte att jag inte hälsar vänligt på mina elever och deras föräldrar om jag skulle råka träffa dem under ledighet, men det stannar där.
  • Emeli

    Vill bara tillägga:
    Till de elever som på eget initiativ hade sökt upp sin gamla lärare och lämnat blommor var en helt annan sak. Det var jättegulligt gjort, och jag förstår att er förra lärare blev så rörd och glad att hon grät glädjetårar.

    Vi lärare ÄLSKAR oftast våra elever, och lägger ner all vår själ i dem MEN det betyder inte att vi alltid är i tjänst. Vi har ett mycket ansträngande jobb och vi behöver vår ledighet, precis som alla andra. Detta räknar vi med att vuxna (föräldrar) förstår.

    Även om vi ÄLSKAR våra elever måste vi hålla en viss distans. Efter tre eller fyra år är det dags att säga adjö, och det är nya barn/elever som vi ska engagera oss i. Så är det om och om igen. Trots det glömmer man ingen, och man följer många i sina tankar.

    Är det inte fantastiskt, att min mans lärare i åk 1-3 uppvaktade honom med gratulationer på hans 50-årsdag? (Han blev mycket glad, och överraskad). Det om något säger att en lärare aldrig glömmer sina elever, och att de älskar sina elever, men de som alla andra har rätt till egentid och ett privatliv. 

  • Emeli
    Bunny on speed skrev 2014-07-30 16:07:26 följande:
    Det är jobb man väljer som bara kräver instinkt. Inte som tex ingenjör som kräver utbildning.
    OK, sjuksköterskeinstinkt? Skulle du vilja bli vårdad av en sådan? Jag personligen skulle tycka att det känns betydligt tryggare med utbildad personal. Det skulle vara direkt livsfarligt att bli sövd av någon som saknar kunskap, eller bli förlöst. Barnmorskor är specialutbildade sjuksköterskor, på samma sätt som ögonskjuksköterskor, ambulanssjuksköterskor,intensivvårdssjuksköterskor, diabetessjuksköterskor osv. Visste du det?

    Lärarinstinkt? Själv är jag ämneslärare och arbetar på högstadiet. Jag har 5½ års universitetsutbildning. Enligt dig är den antagligen bortkastad eftersom det räcker med instinkt. Rynkar på näsan Eleverna kan undervisas i franska ändå. JAG BEHÖVER INTE KUNNA NÅGOT! DrömmerObestämdTungan ute

    De elever jag får i åk 7 har alla varit elever i föskoleklass och dessförinnan har de flesta gått i förskolan. Det arbete som grundläggs i de yngre åren är en förutsättning för att det ska fungera i de äldre.

    DET ÄR DAGS FÖR DIG ATT UPPVÄRDERA DET ARBETE SOM FÖRSKOLANS PERSONAL UTFÖR!

    Jag undrar hur du vågar anförtro det dyrbaraste du har till människor som du visar så lite respekt.
  • Emeli
    Anonym (Dagis) skrev 2014-07-29 18:17:31 följande:

    Jag menade hem till henne. Vi bor inte så långt från varandra och hon har visat min dotter var hon bor när dom varit ute på promenad med dagiset.


    Hon har nog visat ALLA barnen var hon bor, inte bara din dotter. Syftet med det var säkert att vidga barnens perspektiv. Genom att visa var man bor visar man barnen att man har ett annat, eget liv också, vid sidan av förskolan. Privatliv kallas det, med ett annat ord. Många barn tror att förskolans personal bor på förskolan.
Svar på tråden Hälsa på dagisfröken