snälla hjälp mig

Hej!
Jag undrar om någon kan råda mig?!
Jag har varit ihop med min pojkvän nu i 4 år, till en början var det ganska ok även fast han alltid varit ganska labil och gråter ofta, jag har haft ganska svårt att hantera hans gråt attacker, jag kommer aldrig glömma första atacken, det var dagen efter vårat bröllop, vi hade nyligen hittat dröm huset för oss en bit utan för stan och flyttat dit, han började gråta okontrollerat och det tog lång tid innan jag fick ur honom varför han var ledsen, han sa att han kände sig låst och att jag aldrig lät honom göra något som han tyckte va kul, jag vart helt chockad och jätte ledsen för att han sa så då vart han ännu mer ledsen och sa att han inte vågat säga nånting för att han var rädd för att jag skulle bli arg men timmen efter tog han tillbaka allt han sagt och sa att han inte menat det!

Det gick några veckor sen var det dags för samma sak igen, han hade även börjat missköta jobbet, antingen smsade eller ringde han var 5e minut eller annars gick han inte till jobbet alls, han påstod att han vart mobbad på jobbet och inte pallade att gå dit, vi tog kontakt med hans chef för så kunde han ju inte ha det på jobbet och va ledsen var dag, det vart en stor grej av det hela och allt slutade med att han erkände att det aldrig förkommit mobbning på jobbet han hade sagt till sina kollegor att jag låste in honom hemma och han grät hela tiden på jobbet och när hans kollegor ville konfrontera mig tog han till det här om mobbning, det slutade illa och han vart av med jobbet!
Nu har vi kommit 9 månader in i vårat äktenskap och jag kämpar för att hålla ihop, en dag har han glömt fb öppet och jag ser att han skrivit med en tjej, han har skrivit att han inte vill va med mig längre utan med henne! När jag konfronterar honom blir det ill gråt o han ber om ursäkt osv men jag har fått nog! Dagen efter flyttar jag ut och hoppas på lugn och ro men knappast, det haglar in telefonen samtal och sms från hans släkt och vänner om hur elak jag är som varit otrogen och snott alla hans pengar :o öh :/ några dagar senare träffade jag för mig en okänd tjej som flög på mig och började slå och skrika vilket svin jag var mot min make och vilket äckel jag var!
Min make spred ut allt möjligt om mig och fick sig själv framstå som en ängel!
Han anmälde mig även för misshandel och jag fick gå på polisförhör, jag försökte förklara att jag aldrig rört honom och eftersom det inte fanns bevis la dom ner det.
Min make började i terapi och ville ha mig tillbaka, han ville bevisa att han ändrat sig och ville att jag skulle vara delaktig, vet idag inte varför men gick med på att ge han en chans till, de första månaderna gick bra, men på psyk antydde de att jag borde lämna honom vilket jag då tyckte var konstigt för jag trodde han var bättre nu, visst var det många gråt attacker men de var hanterbara!
Efter allt strul bestämde vi oss för att flytta till grann kommunen för att komma ifrån allt skit snack!
Han fick en praktik plats i nya kommunen och till en början funkade det kalas, men det hade blivit jobbigare hemma, han ifrågasatte hela tiden mina känslor för honom, han ville hela tiden ha koll på allt ja gjorde och handlade och hackade sig in på både min internetbank och min fb!
Eftersom han nu bara hade praktik fick han ju heller ingen lön längre utan vi levde/lever helt på min inkomst!
Gråt attackerna blev värre och anklagelserna om otrohet blev värre för var dag, praktiken började han missköta och han blev som ett häft plåster!!!
För inte så länge sedan bankade det på dörren när jag öppnar står det två arga gubbar utanför och vill hämta min makes alla grejer, jag fattar noll och frågar varför och vart min make är!!! De säger att min make minnsan berättat vilken jävla otrogen h×ora jag är och att jag bara låser in honom hemma och snor hans pengar!
Jag kan knappt tro det är sant, försöker säga till gubbarna hur det ligger till och att min make inte mår så bra psykiskt men det lyssnar dom inte på utan skriker bara en massa otrevliga saker, jag lyckas fösa ut dom och låser dörren och faller i total gråt, några timmar senare kommer min make hem och jag ifrågasätter det som hänt och han påstår att hans arbets kollegor försöker tvinga honom att göra slut med mig men han vet inte varför, han drar i princip samma sak som han gjorde på förra jobbet att hans arbets kollegor var elaka mot honom och mobbade han! Jag vet inte vad jag längre skulle tro men allt var fruktansvärt obekvämt och jag var rädd och osäker, lika som förra gången tog han kontakt med chefen på praktiken och det slutade på exakt samma sätt, han fick sluta!!!

Jag började bli väldigt rädd för vad han skulle ta sig till nästa gång och jag var rädd för vad jag skulle räka ut för, jag ville göra slut men vågade inte!
För 2 veckor sedan började min granne skälla ut mig efter noter hon som så många andra skrek att jag skulle sluta vara så elak mot min make, jag sa ingenting utan gick bara in i lägenheten och låste dörren då ställde sig grannen och sparkade på dörren och skrek h×ora på repit! Min make undrade vad som hänt och jag sa då va hon sagt och jag frågade honom varför gör du så här mot mig? Han tog till gråten som vanligt och nekade allt!
Jag tog mod till mig och sa att jag vilje skiljas och att jag ville att han skelle gå, han grät skrek och slog i väggen upprepade gånger men han packade iallafall ihop en kasse med kläder och gick villt skrikandes, jag låser dörren men han står kvar utanför och skriker och jag hör att grannen kommer ut och att han följer med in till henne, jag hoppas på att det ska va lugnt men samtidigt livrädd för vad han nu ska hitta på eller säga!
Knappa 40 minuter senare kommer polisen med blåljus, de bankar på hos mig och vill komma in, de säger att min granne anmält mig för misshandel på min make, jag försöker förklara men de är inte direkt lyhörda men den ena polisen går upp till min granne och min make, polisen kommer ner igen efter knappa 5 minuter och säger vi ser ju inga skador men din make är mycket uppgiven och säger inget men vi tror att det som din granne sagt och hur din make verkar rädd för dig så tror vi något har hänt så du får följa med till stationen, jag hamnar i chock och jag försöker hela tiden förklara men det var lönlöst så gripen vart jag där och då i mitt hem!
Natten var extremt lång i cellen kan jag lova! Och jag var jätte rädd och grät o grät!
På morgonen vart jag utsläppt och de sa att min make nu sagt att jag aldrig slagit honom utan att det var grannen som tyckte att de skulle sätta dit mig!

Hur ska ja någonsin våga göra slut? Jag kan inte leva så här mer snälla hjälp mig!