Inlägg från: Anonym (Min bror) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Min bror)

    Det är inte hans barn... Jag gjorde ett stort misstag!

    Till er som inte tror att historien är sann kan den tyvärr mycket väl vara det

    Till ts

    När jag var 15 år lyckades jag dra ur min pappa hur det egentligen låg till. Visade sig att han inte alls var pappa till min halvbror. Men jag fick inte berätta något alls. Visade sig att min brors mamma varit otrogen och blivit gravid men de valde att fortsätta tillsammans och låtsas som ingenting. Efter 5 år valde de att gå isär då det helt enkelt inte fanns någon tillit kvar. Min pappa fortsatte träffa min bror men blev mindre och mindre genom åren. Min bror har haft depressioner och mått allmänt dåligt av allt det här. En vecka innan jul för ett par år sedan hotade pappas nya fru att om inte de berättade så skulle hon göra det. Hela min brors värld rasade och han fick komma och bo hos mig ett tag tills allt lugnat sig.

    Han har nu fått reda på att han har flera jämngamla syskon på sin biologiska fars sida. Han har även försökt få kontakt men utan att lyckas. Hans biologiska pappa står dock som pappa på alla papper och har vetat om honom sen dag ett.

    Är det här verkligen något ni vill att dottern ska behöva gå igenom? Hon kanske stöter på halvsyskon längre fram som hon inleder en relation med? Hon kan få ärftliga sjukdomar som hon behöver veta om osv osv. Hon har även enligt barnkonventionen rätt att känna till sitt ursprung.

    Tänk om tänk rätt. Kör med öppna kort från början ist så slipper ni förhoppningsvis alla dessa problem i framtiden.

  • Anonym (Min bror)
    The past is now skrev 2014-08-03 16:59:19 följande:

    Jag var också 15 år när jag fick veta lagom till jul att min brors (halvbror) pappa inte var min pappa. En riktig käftsmäll vill jag lova och min värld rasade samman. Det jag inte tror på i ts är att de nu är så romantiskt helt plötsligt. Jag köper det inte..

    Nej du ts..ni måste göra rätt. En lögn som denna är elak.


    Den delen tror jag dock är överdriven från ts sida. Som ett bevis mot alla som trodde att hennes Karl skulle gå att se så mycket han älskar mig, vi kommer bli så lyckliga tji fick ni jag visste bäst. Eller något i den stilen.

    Min bror fick veta en vecka innan jul och två veckor innan sin 18 års dag. Han kom och bodde hos oss ett par veckor och firade jul och sin födelsedag. Det sorgligaste var väl att han mest var rädd att vår relation skulle förändras nu när vi inte är syskon biologiskt. Jag bor inte längre i Sverige så var nog skönt att få komma bort helt. Var väldigt tacksam att sambons familj var så stöttande mot honom när han kom också för den delen.
Svar på tråden Det är inte hans barn... Jag gjorde ett stort misstag!