Vi ska på vår första träff om ca 1 vecka, ska bli spännande men samtidigt läskigt att äntligen få hjälp. Vi har inte lämnat några prover på förväg, antar att vi kommer att göra det ganska snart då :)
Vi började försöka för ca 1,5 år sedan. Även om de finns de som försökt mycket längre så blir man ju ändå ledsen varje månad det inte har lyckats så jag hoppas det går snabbt att få hjälp nu!
Vi skickade en egenremiss till kvinnokliniken i Östersund. De har avtal med en privat gynekolog, så de hänvisade oss till honom. Jag har hört väldigt gott om honom så det känns bra! Jag har en kompis som gick igenom ungefär samma sak som vi för ca ett år sedan o det gick ganska snabbt för henne att börja få hjälp.
Vi är båda 29, och ingen har barn sedan tidigare.
Som här då :) Min sambo börjar bli nervös mer o mer faktiskt. Men jag har en känsla av att det är jag som felar. Jag har endometrios så jag är rädd att det kan ha ställt till det för oss. Men vi får se, jag hoppas verkligen att vi får svar och eventuell hjälp snabbt.
Fröken Fredriksson, var i landet ska ni gå?
Välkomen Majamas!
Idag påbörjade vi vår utredning, det känns superbra! En väldigt trevlig gynekolog som tog oss på allvar och kör med snabba ryck. Idag gjorde han en undersökning av både mig (äggstockar, livmoder) och min sambo (testiklar, sädesledare och prostata).
På fredag ska jag lämna blodprover.
På måndag ska min sambo lämna spermaprov.
På tisdag ska jag göra en spolning.
Den 4:e september ska vi göra ett "efter-samlag-test".
Och jag fick dessutom en kur pergotime utskrivet som jag ska börja med nästa vecka :)
Nå håller vi alla tummar för att det går vägen nästa försök!
Gud va härligt att ni får göra allt så fort! :D Vi ska på första mötet imorn och jag hoppas vi får göra allt lila fort! :)
Vi var som sagt på första mötet idag. Det gick jättebra! Läkarn undersökte äggledare, äggstockar, livmodertapp, livmoder och gjorde även vul på mig, och kände igenom pungen på sambon och allt var normalt :)
Jag ska få lämna prover vid två tillfällen under nästa cykel, dem första blir antagligen under nästa vecka. Det beror på om mensen kommer som beräknat. Vi har även fått remisser till spolning och spermaprov :)
Det är så skönt att vara igång!! :D
En liten fråga till er som varit nu och fått börja eran utredning (vi har vårt imorgon!!) Men jag tänkte på det med proverna man skall lämna under vissa dagar på menscykeln. Om man inte har regelbunden mens, som jag som aldrig vet när den kommer komma och kan dröja några månader, hur gör man då?
Mensen kom idag så det blir tester mellan måndag och onsdag och sambo har fått tid för sperma prov på onsdag :)
Hej och välkomna alla nya!!
Jag är SÅÅÅÅ LYCKLIG!! Vi ska få hjälp!! 
Har precis varit på Rmc tillsammans med sambon. Först fick vi gå var för sig och läkaren jag pratade med berättade att mina prover såg bra ut, sen gjorde hon ett vaginalt UL som också såg bra ut, hon kunde tom se att jag nydligen haft ägglossning..häftigt!!
Även sambons tester såg bra ut..dom var många och "fina" sambon frågade ju klart om dom hade kavaj och slips 
Nästan på sa hon då 
Eftersom har lite andra problem med "leverans " blev vi erbjudna make insemination
Så frst fick vi springa över gatan till lab. och lämna prover för HIV/syfilis etc..görs tydligen på rutin. Nu ska jag vänta på att få komma på "äggledarkoll" för att kolla så där e fritt blås
för simmarna att ta sig in. sambon ska få lämna nytt sperma prov för centrifugering för att se så dom inte blir för "yra" för att kunna hitta rätt på egen hand som dom uttryckte det hehe
Det var dock 2-3 månaders vänte tid för äggledarproverna så det är till att börja vänta igen. Men vi är på gång och jag kan inte sluta le
Hoppas ni som väntar på läkartid snart får tid..
FrökenFredriksson - Vad är nästa steg för er nu?
Funderar på om dom kanske spolar samtidigt på min test, fick inte riktigt koll på vad dom ska göra hehe
Alltså vad är ett sånt där eftersamlagstest? *okunnig*
Idag gjorde vi eftersamlagstestet o jag fick svar på blodproverna. Blodproverna visade en förhöjd prolaktinnivå, antagligen pga stress. Inte konstigt om man känner sig stressad över att aldrig lyckas bli gravid tycker jag :/ i övrigt är jag inte stressad. Undersökningen var heller inte så positiv, min sambos simmare som i hans enskilda test var superbra var stendöda efter några timmar i mig... Testet gjordes förvisso någon dag för tidigt för att det skulle vara optimala förutsättningar, men någon borde ju i alla fall ha varit vid liv... Tydligen hade jag en massa vita blodkroppar som gör att de inte klarar sig- så nu ska jag äta antibiotika.
Ska även få en tid till en kurator för att lära mig hantera känslan av att inte lyckats bli gravid o få ner stressen. Tänkte (om jag lyckas) även försöka undvika att gå in så mycket på familjeliv, ska försöka att inte tänka så mycket på det (lättare sagt än gjort...)