Galet att låta 2 åringen sova ensam på annat våningsplan?

Bör ju vara ok men ni kan ju ha babyvakt ifall hon vaknar.

Funkar det inte för den stora så kan väll barnen i värsta fall dela på rummet där nere? Jag och min syster sov i samma rum från att hon bara var någon månad (jag 2år) till att vi var runt 6-7. Vi blev varandras trygghet och jag kunde inte somna utan att gå och kolla till min lillasyster när vi fick varsitt.

Lycka till med bebisen och grattis!

Jag själv skulle väntat med att ge den lilla ett eget rum. Den äldre skulle kanske kunna känna sig ensam och "utbytt" om den fick flytta på sig. Svartsjuka förekommer ofta lätt ändå. 
Men vänta och se hur lilla bebisen verkar vilja ha det. Kanske blir det en kolikbebis? Det vet man ju inte. Så vänta ni och se hur det blir :) Kanske skulle tvååringen klara att sova uppe ensam.. Kanske inte. Med en babyvakt blir det ju relativt säkert ändå.

Min dotter är 14 månader och sover fortfarande i vårat rum eftersom hon har ont i magen alldeles för ofta och sover dåligt. Alla barn är olika :)

Låt barnen dela rum. Gjorde jag med min två år yngre bror i många år. Jag var nog 11-12 när jag fick eget rum och trivdes toppen med att dela.

Låt barnen dela rum! Jag förstår inte vad ett batn ska på en annan våning att gör i drn här åldern.

Ni som föreslår att dela, den tanken har också slagit mig. Men jag är rädd att den lilla ska väcka stora vid matning osv?

Ja babyvakten får ju följa med upp ja, att jag inte tänkte på den! :)

Det var en bra input att tänka på att inte storasyster ska känna sig utbytt. Blir det ett rumsbyte så är det nog en god idé att vänta ett par månader iallafall så att storasyster hinner vänja sig.

Men låt den lilla sova hos er tills ni slutat mata på natten. Så är det ingen risk.

Ärligt talat vill vi undvika att ha barnet i vårt sovrum ett år. Varken vi eller lillan sov särskilt bra förra gången, därav har flickan sovit i eget rum sedan tidigt. Inga problem alls för henne. Och jag är förstås medveten om att det kan bli annat med nästa barn, den lilla kan ju behöva närheten och till och med vilja sova med oss i sängen. Då får vi ju såklart ta det. Skulle det bli så är ju problemet löst av sig själv. Vi tänker ju inte göra något som blir jobbigt för barnet. Men visst är det vår förhoppning att även nästa föredrar att sova iallafall i egen säng och helst eget rum.

Jag hade inte gett bort storasysters rum till den lilla. Det är stort att få syskon som det är. Ska då syskonet ta över hennes rum också kanske det blir jobbigare för henne. Hon kan ju inte riktigt förstå det där.

Så antingen har ni syskonet inne hos er, eller så delar dom rum. Alt så får den lilla sova där uppe. Kanske kan ni flytta upp också?

Jag hade inte lagt mina barn på annat våningsplan innan de själva kunde gå ner för trappan mitt i natten om det var något.