Berättelser
Nån som har kärat ner sig i en upptagen?
Nån som har varit upptagen och kärat ner sig i nån annan?
Vill gärna veta hur de gick, blev ni tillsammans tillslut, va som hände, hur det hände, tankar och allt.
-
-
Svar på tråden Berättelser
-
Jag blev kär i en gift man för två år sedan och är fortfarande kär. Tyvärr är han fortfarande gift så den historien slutade inte ett dugg lyckligt. Han fick känslor för mig med men det gick inte att få ihop nått bara för det.
Han har fru och barn och hus och lån och allt sånt, och han kände att allt det kunde han inte lämna. Det var för stor omställning och han vågade inte. Tyvärr.
Själv kan jag inte släppa honom. Tänker på honom massor och hoppas han ska ångra sig och vilja va med mig. -
Vi har ingen affär, träffas inte alls nu och ligger inte med varandra.
Vi skriver en del med varandra, vilket ju inte är okej men nån afgär är de inte iallafall.
Han vet inte hur de blir med sitt förhållande, som är uselt. Han vill få ordning på allt, veta hur de blir med sitt förhållande och "göra de på ett bra sätt" (finns inge sånt anser jag)
Så jag sitter här och försöker ha tålamod och hoppas på de bästa, han kan ju komma fram till att han vill va kvar i förhållandet. De är riktigt jobbigt. -
"Hans förhållande är uselt......"Anonym (anonym) skrev 2014-09-23 19:20:27 följande:
Vi har ingen affär, träffas inte alls nu och ligger inte med varandra.
Vi skriver en del med varandra, vilket ju inte är okej men nån afgär är de inte iallafall.
Han vet inte hur de blir med sitt förhållande, som är uselt. Han vill få ordning på allt, veta hur de blir med sitt förhållande och "göra de på ett bra sätt" (finns inge sånt anser jag)
Så jag sitter här och försöker ha tålamod och hoppas på de bästa, han kan ju komma fram till att han vill va kvar i förhållandet. De är riktigt jobbigt.
Hur vet du det ?
Känner du hans sambo ?
Har du någon insyn i deras förhållande ?
Om deras förhållande INTE är uselt tror du han skulle säga det till dig ?
Varför då ?
Ja självklart är det alltid jobbigt att vara nummer två , den som inte får synas , den som får nöja sig med att vänta i skuggorna , avbytaren , den som ska sätta sitt liv på paus för att han kanske möjligen ska bestämma sig för att välja henne istället , den som sitter och ser den ena efter den andra chansen till riktig lycka svisha förbi medans hon väntar.
Frågan är varför man väljer att leva så , vaför man nöjer sig med så lite -
Ja lite insyn har jag, inte massor men är ett litet ställe vi bor på så lite koll har man eller känner nån med koll. Så är de inte de där pratet om att allt är så uselt för att man ska tycka synd om han, han har sagt att de inte alls är bra och att han inte vet hur de blir med allt.Fool skrev 2014-09-23 19:49:02 följande:
"Hans förhållande är uselt......"
Hur vet du det ?
Känner du hans sambo ?
Har du någon insyn i deras förhållande ?
Om deras förhållande INTE är uselt tror du han skulle säga det till dig ?
Varför då ?
Ja självklart är det alltid jobbigt att vara nummer två , den som inte får synas , den som får nöja sig med att vänta i skuggorna , avbytaren , den som ska sätta sitt liv på paus för att han kanske möjligen ska bestämma sig för att välja henne istället , den som sitter och ser den ena efter den andra chansen till riktig lycka svisha förbi medans hon väntar.
Frågan är varför man väljer att leva så , vaför man nöjer sig med så lite
Nu var de nån vecka sen han skrev nå alls om de, nu skrivs de bara om lite vardagliga grejer typ.
Nu har de nog inte ens gått 2 månader sen vi börja lära känna varandra så skulle inte säga att jag nöjer mig med att vara nr 2. Om de fortsätter i månader utan att han inte vet hur de blir så kommer jag ju inte vänta.
De som är jobbigt är att inte veta va han tycker, tänker och känner. Jag vet ingenting om va som pågår med dom. På ett sätt ville jag nästan ha de så, för att jag vill att han själv ska komma fram till ett beslut och få ordning på allt. Men vet ju inte vilket håll de går åt heller, värt att vänta? Borde jag fråga? Vill inte lägga mig i för mycket. Allt känns bara snurrigt. -
Hur gick allt till? Nå velande? Tid? Vill veta allt typ :PAnonym (kärlek) skrev 2014-09-20 15:30:41 följande:jag träffade en upptagen man. vi hade till en början bara sex men sedan växte starka känslor fram mellan oss. vi är mycket kära i varandra. till slut lämnade han sin sambo och vi är nu ett par. det var ingen dans på rosor men det var värt väntan och mödan :)Hur lång tid hade ni varit tillsammans? Va fick dig att ta steget? Efter hur lång tid? Mycket frågvis :PAnonym (ensam) skrev 2014-09-20 15:40:01 följande:
Jag levde många år med en kille under olyckliga förhållanden, jag träffade en man som jag föll för fort och hårt. Han var singel men några kk som sysselsättning. Jag kunde inte vara en dag ifrån honom utan att känna mig tom och ensam. Jag hade under ett bra tag försökt lämna min dåvarande utan resultat men fick tillslut mod till mig när jag förstod att denna underbara man jag träffat ville vara med mig.
När man lever olycklig i många år så faller ens självkänsla till botten så det tog ett tag innan jag förstod att denna snälla bra fina människa ville vara med mig. Sen att han har ett fruktansvärt tilltalade yttre gjorde att jag tvivlade ännu mer påvar han skulle vilja ha mig.
Men jag lämnade i alla fall min kille och valde att satsa på denna nya. Idag har det gått ca ett år och jag trodde inte sådana lycka jag känner fanns.
Det var det bästa beslut jag kunde göra och jag ångrar inget överhuvudtaget.
Vi älskar varandra och lever ett starkt och stabilt liv.
-
Jag hade levt med honom
I 8 1/2 år, det som fick mig att ta steget var att jag träffade någon som kunde hjälpa mig ut ur det förhållandet. Det var ett väldigt farligt förhållande både för mig och killen vi tog fram det värsta ur varandra. Det var efter 6 år som jag valde att lämna hade funderat i ca 6 år men vågade tillslut. Hade haft det uppe innan men blivit hotad om att han skulle ta sitt liv och massor med saker så hade inte Vågat. Men en dag fick det vara nog han fick bära sitt liv på sina egna axlar. -
Tycker absolut inte du ska lägga dig i eller hålla på o jaga honom , du har gjort klart för honom vad du vill , resten är upp till honom. Var noga med att fortsätta göra det klart för honom att du inte kommer gå med på att inleda något förrän han avslutat det han redan har , att skilsmässan ska ha varit genomförd på riktigt och inte bara "vi håller på" eller "jag funderar på att..."Anonym (anonym) skrev 2014-09-23 20:22:30 följande:Ja lite insyn har jag, inte massor men är ett litet ställe vi bor på så lite koll har man eller känner nån med koll. Så är de inte de där pratet om att allt är så uselt för att man ska tycka synd om han, han har sagt att de inte alls är bra och att han inte vet hur de blir med allt.
Nu var de nån vecka sen han skrev nå alls om de, nu skrivs de bara om lite vardagliga grejer typ.
Nu har de nog inte ens gått 2 månader sen vi börja lära känna varandra så skulle inte säga att jag nöjer mig med att vara nr 2. Om de fortsätter i månader utan att han inte vet hur de blir så kommer jag ju inte vänta.
De som är jobbigt är att inte veta va han tycker, tänker och känner. Jag vet ingenting om va som pågår med dom. På ett sätt ville jag nästan ha de så, för att jag vill att han själv ska komma fram till ett beslut och få ordning på allt. Men vet ju inte vilket håll de går åt heller, värt att vänta? Borde jag fråga? Vill inte lägga mig i för mycket. Allt känns bara snurrigt.
Ge dem tid att ordan upp sina affärer sinsemellan , en skilsmässa tar tid , speciellt om de har barn , om han verkligen menar allvar med dig så lämnar han sin partner , om inte så vet du att han valt henne framför dig. -
Han är en bra kille som inte vill ha nå på sidan av, som tur är!Fool skrev 2014-09-25 11:55:24 följande:
Tycker absolut inte du ska lägga dig i eller hålla på o jaga honom , du har gjort klart för honom vad du vill , resten är upp till honom. Var noga med att fortsätta göra det klart för honom att du inte kommer gå med på att inleda något förrän han avslutat det han redan har , att skilsmässan ska ha varit genomförd på riktigt och inte bara "vi håller på" eller "jag funderar på att..."
Ge dem tid att ordan upp sina affärer sinsemellan , en skilsmässa tar tid , speciellt om de har barn , om han verkligen menar allvar med dig så lämnar han sin partner , om inte så vet du att han valt henne framför dig.
Han har själv skrivit att de är han som måste ta tag i det och att vi måste lugna ner oss tills han vet hur allt blir. Hsn känner att de har gått så snabbt, att jag kom från ingenstans typ. Så han har ju inte planerat att träffa nån annan, även fast dom har de dåligt. Jag planerade ju inte heller det här, man kan väl inte rå för vissa grejer.
Han har skrivit att han vill göra de rätt, ta rätt beslut och att de måste ta tid. Så måste väl ha lite tålamod. Jag vill också att de ska "gå rätt till" om vi skulle börja träffas, så vill inte försöka sno och jaga efter han.
Men känner mig kaos och snurrig själv. Tror att jag ska fråga hur de går hemma?
Om de går åt fel håll (för mig) vill jag ju inte lägga mer energi på de, då släpper jag hellre de hur mycket jag än tycker om han. Om han vill fixa sitt förhållande tänker jag inte sabba de på nåt sätt. Känns som en balansgång, vill inte snava för mycket åt nåt håll.. -
TS, antar att du är singel?
Ni gör helt rätt att inleda någon affär -
Ja jag är singelAnonym (Asimovaren) skrev 2014-09-26 09:33:45 följande:
TS, antar att du är singel?
Ni gör helt rätt att inleda någon affär
Vi har ingen affär och kommer inte heller att inleda nån då vi båda helt klart inte är ute efter nå sånt -
Snälla nån, jag menade att ni INTE inledde en affär
-
Man vet ju aldrig. Har sett i andra trådar att många tycker att man ska göra såAnonym (Asimovaren) skrev 2014-09-26 19:01:49 följande:
Snälla nån, jag menade att ni INTE inledde en affär
-
WordFool skrev 2014-09-23 19:49:02 följande:
"Hans förhållande är uselt......"
Hur vet du det ?
Känner du hans sambo ?
Har du någon insyn i deras förhållande ?
Om deras förhållande INTE är uselt tror du han skulle säga det till dig ?
Varför då ?
Ja självklart är det alltid jobbigt att vara nummer två , den som inte får synas , den som får nöja sig med att vänta i skuggorna , avbytaren , den som ska sätta sitt liv på paus för att han kanske möjligen ska bestämma sig för att välja henne istället , den som sitter och ser den ena efter den andra chansen till riktig lycka svisha förbi medans hon väntar.
Frågan är varför man väljer att leva så , vaför man nöjer sig med så lite
-
oj... det tog någonstans mellan ett halvår-år förän han lämnade henne. jo mycket velande. han sa ofta att han skulle lämna henne, men när jag pressade honom så hände inget. tids nog sket jag i vilket, och då lämnade han henne! kunde inte blivit lyckligare :)Anonym (anonym) skrev 2014-09-24 10:54:19 följande:Hur gick allt till? Nå velande? Tid? Vill veta allt typ :PAnonym (ensam) skrev 2014-09-20 15:40:01 följande:Hur lång tid hade ni varit tillsammans? Va fick dig att ta steget? Efter hur lång tid? Mycket frågvis :P
Jag levde många år med en kille under olyckliga förhållanden, jag träffade en man som jag föll för fort och hårt. Han var singel men några kk som sysselsättning. Jag kunde inte vara en dag ifrån honom utan att känna mig tom och ensam. Jag hade under ett bra tag försökt lämna min dåvarande utan resultat men fick tillslut mod till mig när jag förstod att denna underbara man jag träffat ville vara med mig.
När man lever olycklig i många år så faller ens självkänsla till botten så det tog ett tag innan jag förstod att denna snälla bra fina människa ville vara med mig. Sen att han har ett fruktansvärt tilltalade yttre gjorde att jag tvivlade ännu mer påvar han skulle vilja ha mig.
Men jag lämnade i alla fall min kille och valde att satsa på denna nya. Idag har det gått ca ett år och jag trodde inte sådana lycka jag känner fanns.
Det var det bästa beslut jag kunde göra och jag ångrar inget överhuvudtaget.
Vi älskar varandra och lever ett starkt och stabilt liv.
-
Glad för din skull :)Anonym (kärlek) skrev 2014-09-28 22:07:27 följande:
oj... det tog någonstans mellan ett halvår-år förän han lämnade henne. jo mycket velande. han sa ofta att han skulle lämna henne, men när jag pressade honom så hände inget. tids nog sket jag i vilket, och då lämnade han henne! kunde inte blivit lyckligare :)
Tyvärr sluta mitt inte så lyckligt. Fick ett sms igår att han har bestämt sig för att han vill ge ett sista försök med att få de att funka med sambon... -
Jag träffade en kvinna på nätet för en tid sedan - vi chattade en längre tid och kom fram till att vi båda var ungefär lika missnöjda med våra respektive sexliv (båda har partner). Till slut träffades vi och hade sex ett antal gånger. Det var något av det bästa sex jag någonsin haft. Vi matchade varandra totalt i sängen.
Vi kom redan från början överens om att det hela bara skulle handla om sex och att om någon av oss skulle falla för den andra så skulle vi berätta det och avsluta relationen. Allt för att det hela inte skulle bli ett klassiskt drama med en som väntar förgäves på den andra. Hon föll till slut för mig, vi pratade om det och slutade att träffas - även om vi fortfarande chattar ibland för att prata ut om våra respektive relationer som vi båda är kvar i. Hon har sedan dess fått barn med sin partner.
Jag har säkert gjort flera misstag, från att vara otrogen till att inte skilja mig och välja den här kvinnan istället, men har valt att stanna kvar i min relation. Dels finns det mycket förutom sexet som är bra, dels har jag bedömt skadan som större för våra barn om vi separerar - och att jag skulle såra min partner om hon fick veta.
Jag känner inte heller något begär efter fler otrohetsaffärer. På sätt och vis har det hela hjälpt mig att uppskatta och värdera det jag har samtidigt som det gett mig ett större självförtroende och modet att ställa högre krav gentemot min partner. Jag kanske är naiv i min tolkning men jag tror att otrohetsaffären har räddat vår relation.
Själva otroheten och skuldkänslorna är något jag får leva med själv - jag har redan gjort något som betraktas som elakt men det vore som sagt ännu mer elakt att låta henne få veta det.
Jag vet att det finns många som inte håller med mig men moralkakor undanbedes. -
Happ va gör man nu då? Borde väl bara gå vidare. Vill respektera hans beslut, men fan va pissigt!
"vill göra ett sista försök" (positivt inställning- not) han hade inte gått till nån annan om han verkligen ville de. Och sambon har ignorerat problem tidigare, inte ens erkännt att de finns problem, så ingen har ju intresse av deras förhållande.
Det hade varit lättare att respektera om jag trodde att dom kunde fixa nåt, få de bra. Men känns från hans sida att han gör de för att de är det han borde göra, att man ska göra så, att de är det rätta.
Men han vill väl kanske känna att han har gjort allt, för ungens skull..
Men jag har inte skrivit nåt iallafall.. ska väl inte heller göra de... -
Fast nu är du inne på helt fel spår TS , hur deras förhållande möjligen kommer bli eller inte bli har inte med dig att göra , han har varit tydlig med att han hellre vill satsa på frugan än att vara med dig , acceptera det och gå vidare.Anonym (anonym) skrev 2014-10-03 05:13:20 följande:
Happ va gör man nu då? Borde väl bara gå vidare. Vill respektera hans beslut, men fan va pissigt!
"vill göra ett sista försök" (positivt inställning- not) han hade inte gått till nån annan om han verkligen ville de. Och sambon har ignorerat problem tidigare, inte ens erkännt att de finns problem, så ingen har ju intresse av deras förhållande.
Det hade varit lättare att respektera om jag trodde att dom kunde fixa nåt, få de bra. Men känns från hans sida att han gör de för att de är det han borde göra, att man ska göra så, att de är det rätta.
Men han vill väl kanske känna att han har gjort allt, för ungens skull..
Men jag har inte skrivit nåt iallafall.. ska väl inte heller göra de...
Att hålla på som du gör nu är bara självdestruktivt , jag förstår att det gör ont att bli bortvald men sånt är livet , det var hans val och han valde henne , glöm honom och satsa på någon som inte är upptagen , sitt inte som en dörrmatta och vänta på att han möjligen kanske ska ångra sig ifall det skiter sig med frugan.
Hur lång tid ska du slösa bort på att vänta på något som antagligen aldrig kommer hända ? Hur många chanser till egen lycka kommer du gå miste om för att du har känslorna någon annanstans ?
Dessutom , om det skulle skita sig med frugan och kan kommer krypandes till dig är inte du då ett andrahandsval ? Någon han väljer i brist på bättre alternativ ? Är det verkligen det du vill vara ? -
Du har rätt om mycket ja. Jag kommer helt klart inte sitta och vänta på han. Kommer inte säga nej om de dyker upp nån bra kille, ifall han skulle ångra sig. Jag tänker ju fortsätta med mitt liv, men kan erkänna att jag helt klart hoppas på att de skiter sig för dom..Fool skrev 2014-10-04 21:53:58 följande:
Fast nu är du inne på helt fel spår TS , hur deras förhållande möjligen kommer bli eller inte bli har inte med dig att göra , han har varit tydlig med att han hellre vill satsa på frugan än att vara med dig , acceptera det och gå vidare.
Att hålla på som du gör nu är bara självdestruktivt , jag förstår att det gör ont att bli bortvald men sånt är livet , det var hans val och han valde henne , glöm honom och satsa på någon som inte är upptagen , sitt inte som en dörrmatta och vänta på att han möjligen kanske ska ångra sig ifall det skiter sig med frugan.
Hur lång tid ska du slösa bort på att vänta på något som antagligen aldrig kommer hända ? Hur många chanser till egen lycka kommer du gå miste om för att du har känslorna någon annanstans ?
Dessutom , om det skulle skita sig med frugan och kan kommer krypandes till dig är inte du då ett andrahandsval ? Någon han väljer i brist på bättre alternativ ? Är det verkligen det du vill vara ?
Ja på ett sätt blir jag kanske andra hands valet, de har jag också tänkt.
Men känner ändå inte så. Om man får bestämma så vill man väl få familjen att funka, mycket för barnets/barnens skull. Han har inte ens känt mig i 2 månader. De gick väldigt snabbt med känslor och så, har han också skrivit. Men slänger man bara bort 12 år och barn för nån msn precis har träffat?