Vettig viktnedgång? ÄS/ÖverÄt

Jag har tendenser till ätstörning åt båda hållen. Om jag försöker hålla igen lite grann är det väldigt svårkontrollerat - jag tappar väldigt snabbt aptiten och det blir alldeles för små mängder mat, vilket ju sen såklart resulterar i bakslag och överätande. Jag har tidigare "lyckats" bli smal, med mycket olämpliga metoder, men vet att det är ohållbart och kontraproduktivt att hålla på så där. Jag har också aktivt hindrat mig själv från alla instinkter att sätta igång med bantning, men resultatet blir då istället att överätarsidan breder ut sig.

Jag är obekväm med min kropp, och skulle må fysiskt bättre och känna mig mer rätt i mig själv som smalare. Flera olika vikters byxor är urvuxna, det är obekvämt att böja sig, jag tycker inte om min stora byst, min andning påverkas, jag känner mig uppstoppad, jag får gastroenterala besvär.

Jag vet vad mycket innehåller i kaloriväg, och äger en matvåg, men blir knäpp av att räkna och mäta och fokusera för mycket på maten. Jag äger en personvåg men vill inte väga mig - jag har ett ganska bra hum om vad jag väger (ungefär bmi 25 just nu), och mår på alla sätt bättre runt ca 20. Som minst har jag haft ca 19,5. Innan jag fastnade så hårt i det här sjukliga beteendet har jag en period haft mer muskler (-hade då fysiskt jobb och gillar styrketräning) till mindre kroppsfett, bmi ca 22. Skulle jag lyckas ta mig tillbaka dit hade jag gärna haft ännu högre bmi, om det var mer muskler. Jag gillar ju verkligen mat också, så det hade ju varit praktiskt.. Men jag har en helt annan livsstil idag, och det fysiska jobbet var lågbetalt och på dåliga villkor. Styrketräning kör dessutom min aptit upp i taket, och jag vet att det kanske mycket långsiktigt jämnar ut sig, men jag står inte ut med att lägga på mig mer fett än jag har nu - min kropp protesterar.

Hur i hela friden ska jag lyckas gå ner i vikt på ett faktiskt sunt sätt? Har någon liknande erfarenheter och har lyckats på ett långsiktigt, långsamt och vettigt sätt?