Synen på sex förstör vårt förhållande

Du har ingen saknad efter sex eller saknad efter att överhuvudtaget ha sex. Sen gifter du dig och då VILL du ha sex? Var har du tänkt att den lusten skall komma från?

Din lust börjar i ditt huvud, och då är det dags att börja jobba på den punkten. Om han väntat i två år och ytterligare ett år innan ni gifter er, och sen blir det inget sex i alla fall pga bristande lust från dig så kan du vara säker på att du är skild avsevärt mycket snabbare än du blev gift. 

Det är en hemsk sak du råkat ut för, ingen skall behöva uppleva det. Ingen. Men vill du vara en slav under det de kommande 60 åren skall du fortsätta som du gör. Vill du leva ett liv med lust och glädje över lust skall du återgå till terapi, och göra det nu. Du har ett helt år på dig att förbereda dig.

Väldigt mycket off topic i denna tråd, och jag kan förstå att TS tröttnat på spiral- och mödomshinnepratet.

Du skriver att du blev våldtagen när du var 14 år och du tror att det är därför du har en konservativ syn på sex och det som rör sex. Nu har han tröttnat på att vänta på dig och du är rädd att han går bakom din rygg. Minns du hur du såg på sex innan våldtäkten? Jag förstår att det är en svår fråga.

Du har en övertygelse och jag förstår det, även om jag inte håller med om den. 

Jag utgår nu från att du vill (eller tror du vill) leva med denna man. Om du promt blev tvungen att rangordna mellan att vänta med sex tills ni gift er och förlora honom pga av det eller inleda ert sexliv nu och behålla honom, vilket skulle du då välja?

Jag känner en kille som pga religiös övertygelse vill vänta med sex. Sen träffade han en kanontjej på alla vis, men hon gick efter nio månader utan sex.

Jag har själv varit tillsammans med en tjej som var väldigt religiös. Vi hade sex utan att jag visste att hennes övertygelse var att vänta, och en morgon vaknade jag av att hon satt och grät i sängen. Jag frågade vad det var och hon sa att hon svikit gud. Jag frågade varför hon hade sex med mig, och hon svarade för att hon var rädd att förlora mig annars. Allt slutade med att det tog slut.

Hon var inte oskuld när vi träffades. Hon hade varit gift under några år och haft sex. Men han ville skilja sig och sen gick det kanske 5-6 år innan hon träffade mig. Men hennes övertygelse var att sex var inom äktenskap.

Efter den dagen hade vi inte mer sex. Total sexbrist och flera andra saker gjorde att det tog slut. Hon hade inte varit helt ärlig. När hennes religion kom upp till ytan visade det sig som sagt att hon var väldigt religiös. Hon ville att jag skulle läsa bibeln, gå i kyrkan, sjunga i en kyrkokör, stå i gathörn och dela ut flygblad, mm. Allt sammantaget fungerade inte.

Jag menar lite så i detta fall. Hur stark är hennes övertygelse? Bryter hon mot en mycket stark övertygelse och startar något som hon INTE  ALLS vill kommer det nog ta slut i alla fall. Är det bara "en fix ide" kanske hon genom att börja ha sex får behålla den man som kanske blir en perfekt make, far, livskamrat, älskare, mm. Jag tycker TS skall som steg ett fundera över varför hon vill vänta och hur viktigt det är, utan att fundera just på denna man. 

Mina barns mor (skilda sedan 2005) kom från en mycket knaper uppväxt, hade aldrig  något och hade aldrig varit utanför Sverige. När vi hade två småbarn tillsammans fick hon möjligheten att åka på en sex veckor lång resa som skulle ta henne över tre världsdelar. Jag såg på henne att hon ville åka men barnen och att jag skulle få ta hand om allt själv gjorde att hon tvekade. För min egen del pushade jag att hon skulle åka. Anledningen var att hade jag nekat henne att förverkliga en dröm hade det startat upp något mellan oss som till slut hade ätit sönder oss. Är det något som är verkligen viktigt för oss måste JAG SJÄLV komma fram till ett beslut om det är viktigare än det och det. Nu blev det skilsmässa iaf