Diskussionen med väninnan idag....

Idag pratade jag med en väninna när vi båda skulle hämta ungar från fritids. Vi kom in på ämnet religion, och vi diskuterade hur viktigt det är att vara neutral i den frågan inför barnen så de själva får ta ställning till den frågan huruvida de vill följa en religion eller inte. Då säger hon "Ja, jag vill att mina barn ska få välja själva". Då frågade jag henne vad hon brukar svara när hennes barn ställer frågor om exempelvis kristendomen. "Jag brukar självklart säga att bibeln bara är som en sagobok och att det inte är något som är sant". Då blev jag lite fundersam där och ifrågasatte "du säger ju att du vill att dina barn växer upp med en neutral syn...men när du säger som du gör så påverkar du dem indirekt till att ställa in sig på att kristendomen bara är påhittade sagor". Då svara hon mig "men det är ju påhittade sagor". Jag svarar henne då att hon har fel i hennes utgångspunkt att hon talar fakta. Det må vara sagor i hennes perspektiv, men det är däremot en sanning i 1 miljard övriga människors syn på jorden! Och där är en sanning för majoriteten av världsbefolkningen att följa en viss religion.

Det jag störde mig på var inte att hon indirekt påverkar barnet till att inte tro på en religion, utan jag störde mig på att hon först säger att man måste förhålla sig neutral, och sedan går hon emot det genom att indirekt påverka barnet. Barnet får ingen rättvis bild och får därmed en mindre möjlighet att göra ett aktivt val i framtiden!

Det är precis samma sak med politik. Jag såg ett klipp där ett barn (ca 5 år) sa lite illa saker om Jimmy Åkesson.  Barnet uttalade sig bland annat att Jimmy var elak, bajs och gris osv. På kommentarerna kunde man läsa hur folk skrev "stackars barn som av sina föräldrar inte får möjligheten att skapa sin egna politiska bild". Och jag håller med den kommentaren... stackars barn som ska behöva bli påverkad av vad han hör sina föräldrar säga om Jimmy Åkesson. Jimmy Åkesson må vara "fel" enligt pojkens föräldrar, men det behöver inte innebära att Jimmy är "fel" för pojken.

Så jag undrar nu hur ni ställer er till detta. Frågan är egentligen riktad till er som vill att era barn växer upp "neutralt", dvs. utan förälders påverkan om huruvida religion är sant eller ej.... Hur besvarar ni deras frågor om en religions äkthet?