Vi får ingen utredning!

För en diagnos krävs att två psykologer gör utredning. Det vill säga först en och sedan en annan. Det ska inte vara vid samma tillfälle. Detta betyder att om den första utredningen inte visar något så går det inte vidare.

Menar du att den första psykologen gjort en utredning för att undersöka om beteendet kan bero på någon diagnos och att svaret på den utredningen är att "nej, det kan beteendet inte"? Eller menar du att bup trots indikationer vägrar utföra en den andra utredningen?

Men diagnos eller inte spelar egentligen ingen roll. Diagnosen är bra att ha då er dotter kan ha rätt till medicin, hjälpmedel, eller ni som familj avlastning. Kanske kan skolan få extra pengar till resurs. MEN! Vad gäller skolsituationen SKA skolan redan nu bemöta er dotter och hennes svårigheter OAVSETT om hon har en diagnos eller inte. 

Alltså. Skolan kan inte neka henne stöd, hjälpmedel eller liknande pga att hon INTE har någon diagnos. De är skyldiga enligt lag att anpassa skolgången så att hon når målen.

Så be att få se följande papper som de ju självklart måste ha om de ens ska hävda att saker inte fungerar.

1. Vilka anpassningar görs i verksamheten för att er dotter överhuvudtaget ska fungera. Det kan vara t.ex. korta genomgångar, muntlig information efter genomgången, arbetsscheman, plats i klassrummet, behov av mindre grupper, förberedelse inför rutinbrytande aktiviteter och så vidare. Alltså en kartläggning av vad de i nuläget gör för att hon ska fungera bättre. Det bör ju läraren kunna skriva ner i punktform på ett papper bara om inte annat.

2. Någon form av pedagogisk kartläggning/utredning där de grundligt gått igenom hennes skolsituation. Denna bör finnas för att ligga till grund för åtgärder eller psykologutredningen om inte annat.

3. Psykologen som gjort test med henne har väl återkopplat till er? Har ni låtit skolan ta del av den återkopplingen?

Utifrån dessa papper/utredningar ska/kan ni kräva att de sätter in åtgärder för ert barn. Vet de inte ifall hon fungerar bäst i mindre grupp, eller om hon reagerar negativt på rutinbryt eller långa genomgångar måste de ju givetvis testa anpassningar av  det innan de hävdar att hon ska ha en diagnos.

Hej och tack för era svar. Jag tror jag var lite otydlig i mitt första inlägg... Jag var lite upprörd vid skrivande tillfälle
I vår kommun går det till såhär vid en misstanke om tex adhd: Först gör skolpsykologen en obeservation+WISC och sedan skickas (vid fortsatt misstanke) en remiss till BUP /BUM där själva utredningen äger rum, med en annan psykolog givetvis.

I vårt fall så har alltså vi OCH skolpersonalen stora misstankar och därför kopplades skolpsykologen in. Hon träffade vår dotter vid flera tillfällen och gjorde  WISC-testet. Men innan vi fick en återgivning och innan hon skrev en remiss så sa hon upp sig helt tvärt och flyttande utomlands. Skolan vet inte var hennes dokumentation finns! VI fick alltså inte veta ett dyft vad hon kom fram till. Vi har inte sett ett enda papper och inte ens pratat med henne efter det att hon träffat/testat vår dotter. Hon går inte att få tag i.

Skolan var lika ställda som vi och visste inte alls hur de skulle hantera detta.En ny skolpsykolog anställdes så småningom men en ny WISC får inte göras om inom 2 (?)  år.  ( för att barnet inte ska känna igen frågorna/uppgifterna)

BUP kräver dock  att Wisc eller motsvarande är gjort innan barnet kommer dit.

Den nya skolpsykologen försökte lösa situationen med att skriva en remiss ändå, och bifgade Browns ADD Scales for Chldren istället för WISC men detta godtogs alltså inte av BUP.

Därför står vi nu här och vet inte hur länge vi kommer att få vänta på utredning.

I skolan har dottern turen att ha fått en jättebra lärare med struktur och tydlighet så  hon klarar dagarna mycket bättre nu än i sexårs. Har ändå stora svårigheter med uthållighet, fokus och hyperaktivitet, impulskontroll etc.

Ja, fortsättning är följa...

Vad jobbigt för er. Låter ändå underligt att kommunen kan friskriva sig från möjligheten att utreda. Men som sagt. Diagnosen på ett så litet barn är sak samma i skolmiljö. Skola måste sätta in alla resurser som krävs för att ett barn ska klara skoldagen. Tur med bra lärare. Men skolans ansvar är inte slut där. resurspersoner, sittdynor, tyngdväst, arbetsscheman, hörselkåpor, mindre grupp, iPad eller dator, tid med spec.lärare, spec.pedagog och så vidare ska skolan tillhandahålla oavsett diagnos. Där styr dotterns behov. Därav ska ni be om en lista på vilka svårigheter de kan se samt vilka åtgärder som tagits.

En adhd-utredning innehåller ju för övrigt som ni ju förstås redan varit med om samtal med föräldrar, pedagogisk kartläggning,, läkarbesök, plus psykologtesterna. Mycket av det övriga kan ju göras

Hur är det med läs- och skrivinlärningen?

Min dotter har egentligen inga inlärningssvårigheter. Hon läser och skriver en del och bra "mattetänk" Hennes svårigheter består i oerhörd rörlighet i kroppen, mycket impulsstyrd, växlar ständigt aktivitet, ojämnt humör ("tänder på alla cylindrar") Hon hamnar i konflikter( säger att "ingen i skolan förstår att jag bara skojar") vill inte sitta i samling, vill inte stå i kö, avskyr att vänta, oerhört luststyrd mm mm.  Allt detta hindrar henne från att få bra förutsättningar för inlärning men som sagt, hon har egentligen inga inlärningssvårigheter. Hennes storebror är 14 och fick adhd-diagnos när han gick in årskurs 2. Han har klarat skolan tack vare att han är relativt smart ( har ca 122 i IQ)  Så jag känner igen mycket från honom, de är lika på många vis.

Då gäller det om skolans ansvar iaf. Se till att de prövar allt som hjälper henne hitta lugn. Det är skolan skyldiga att tillgodose.diagnosen är alltså ovidkommande.

Jag tycker att du ska ringa till BUP och ifrågasätta varför er dotter ska bli lidande för att en psykolog smet ifrån sitt jobb. Gå vidare till chef, sjukhusledning osv om du inte får gehör.

När du pratar med den ska du samtidigt ha en lösning på att underlaget är för magert, t ex att ni föräldrar skickar en punktlista över vad ni tycker är avvikande, eller att skolan skickar med en extra utförlig pedagogisk utredning (den gör lärarna själv, helst i samråd med med specialpedagog). Eller att du skickar in en film på typiska vardagssituationer med barnet.