Manliga och kvinnliga yrken

Inom vården har barnmorska total kvinnlig dominans, det finns ju manliga barnmorskor men skulle tro att de ligger på ungefär 1 på 100. Varför? Traditionellt skulle jag tippa på och låg acceptans i samhället för manliga barnmorskor.

Totalt mansdominerat i vården är neurokirurg och thoraxkirurg. Vet inte om det är så mycket som 99% men det är väldigt få kvinnor iaf. Varför? Machokulturen tror jag.

På det sjukhus jag jobbar så finns det två manliga barnmorskor, en som jobbar på förlossningen (alla patienter som får honom fullkomligt älskar honom) och en som bara jobbar på BB (lite äldre, har jobbat på förlossningen tidigare). De är väldigt "mjuka" killar båda två. Jag tycker att de är fantastiska.

Jag kan förstå att det inte är så kul/lockande att ge sig in i ett yrke som är totalt dominerat av det motsatta könet. Att ständigt mötas av skepsis, fördomar och en viss jargong blir såklart tröttsamt i längden. Min arbetsplats har en relativt jämn fördelning och jag tror att det är positivt för arbetsmiljön.

Känner en ung tjej med mycket jävlar anamma och skinn på näsan som efter gymnasiet utbildade sig till svetsare - för hon ville verkligen jobba med det och det fanns en bra arbetsmarknad. Hon gav upp efter ett halvår trakasserier och machojargong och är numera arbetslös eftersom hon helt enkelt inte klarade av att jobba i den miljön. Det finns även en ADHD och andra problem som bidragit - men faktum kvarstår att hon gick en utbildning och fick ett jobb men inte klarade av att jobba där pga den könsstereotypa arbetsplatsen.

Håller absolut med om att det är ett problem!
Personligen vill jag ha en duktig, stöttande och kompetent barnmorska när jag ska föda - spelar ingen som helst roll om det är en man eller kvinna. Min make är av samma åsikt, så vi kommer absolut inte nobba en manlig barnmorska.
Manliga gynekologer vägras också av många kvinnor och de blir alltmer sällsynta. Det är synd. Det är klart att man som vårdpersonal tycker att det är jättetråkigt att bli "utvisad" av den man vill hjälpa pga en faktor man absolut inte kan styra över, oavsett hur kompetent man är.
Kvinnliga urologer blir tvärtom fler och fler - de patienterna verkar inte ha något problem med det.
Vet inte hur man ska få ordning på det - det är ju attityden i samhället som måste ändras.

Jag menade bara att de två barnmorskor jag "känner"/har jobbat med har en "mjuk" personlighet - de är inte stereotypt manliga utan har mer personlighetsdrag som stereotypt förknippas med kvinnor. Vet inte varför jag tyckte att det var relevant att skriva - kanske är det en förklaring jag själv har till att de lyckats bli accepterade på en så totalt kvinnodominerad arbetsplats.
Att jag ville påpeka att de är fantastiska var för att det finns så otroligt mycket fördomar och skepsis mot just manliga barnmorskor. Jag känner även ett flertal kvinnliga barnmorskor som är helt fantastiska (lika fantastiska) - men jag känner inte samma behöva av att ta dem i försvar då det inte är någon som ifrågasätter dem.

Jag håller med dig och det var onödigt av mig att nämna dessa personlighetsdrag. Även om jag egentligen inte menade att de var bättre lämpade som barnmorskor pga personligheten.

Jag menade egentligen inte heller att de är extra duktiga som klarar av jobbet. Däremot tror jag att de får en massa oförtjänt skit som bara beror på deras kön och som deras kvinnliga kollegor slipper. Jag tror att detta även gäller för kvinnor i mansdominerade yrken. Unga kvinnliga läkare upplever ofta att de verkligen behöver anstränga sig och bevisa sin kompetens för att vinna patientens förtroende medan en ung manlig läkare med samma kompetens bara behöver visa sig i rummet. Jag tror att det är samma sak fast tvärtom för barnmorskor.